- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
7

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naaldvyck ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Xasa rjtill.

\atliont.

7

mångfaldigt sätt böjda grenar och qvistar, samt
skarpa och spetsiga, små löf. Träden blifva
ändtligen busklika, och dessa finnas ej vidare, än pä
3 till 4 mils afstånd frän dessa fjäll. Den lilla
fjällbjörken (B el u la nana), Rypris, tryckes sedan
mer och mera till låg växt, och slutligen ses å
fjällen ej annat än snöbetäckta fält, eller den
från växter kala fjälljorden, bland en mängd af
lösa, randade och kantiga stenar, samt liggande
stenhällar. Utsigten från Nasa fjäll är dock åt
Svenska eller östra sidan vidsträckt och behaglig,
genom den breda och jemnslattande dalen, der
Lai«-elfven framlöper. En hög bergskedja af åt’
skilliga brådstupande fjäll följer denna elf vid
södra stranden, och man kan från Nasa fjäll pä 6
mils afstånd utmärka belägenheten af Adolfs-ströms
fordna smältverk. Åt vestern eller Norrska sidan
är deremot utsigten inskränkt, och förfärlig till
sådana fjäll, hvilka synas uppstaplade på hvarandra,
med kala bergspetsar och stora stenras, öfvertäckta
med ständig snö, omgifna, äfvensom Nasa fjäll,
större delen af tiden med moln eller skyar.
Häl-le-arten vid Nasa fjäll nr granit af qvarts,
glimmer och fältspat, och genomskäres af en mägtig
qvartsgäng eller lager, från Silbonasi grufva till
Samovards grufva, öppnnd med 190 famnars längd,
med åtskilliga brytningar i dagen. 1 den stora
qvartsgåugen består malmfyndigheten af blyglans,
samlad i större och mindre körtlar. Silfvermalmen
aagafs 1635 af en Lapp, och hlef derefter ined
arbete belagd för kronans räkning, samt smälthytta
•ppbyggd 1637, med namn af Piteå eller Nasa fjälls
stiftet verk, hvartill kronans räntor i Piteå
Lappmark blefvo anslagne. År 1643 voro tre grufvor
i arbete för kronans räkning, en för Piteå stads
borgerskap, och en grufva för serskildtc delägare;
men sedan lemnades alla grufvorna, jemte
silfver-byttan, af kronan till Piteå borgerskap, med enskildta
intressenter, hvilka fortsatte arbetet till 1659, då,
ander krigstid, de Norrske uppbrände alla
byggnader och förstörde verket, hvarefter det förblef i
ödesmål i mer än hundra år. Under förutnämnde
tid af 22 år bade, jemte bly, blifvit tillverkade
4,291 marker silfver. Under året 1660
besigti-gades grufvornc af bergs-kollcgii president Erik
Klemming, med flere, och anföres i berättelsen
derom till konungen 1666, att malmen hållit sig
ymnigt i dagen, men ej fortsatt på större djup än
10 till 15 famnar, samt att värdet af
tillverkningen ej varit tillräckligt, att dermed betala
om-ko^toaden. År 17<59 upptogs åter silfververket af
delaware, och 1773 uppbyggdes dertill Adolfströms
silfverhytta vid Ladevi-ån, omkring 6 mil 0. frän
Nasa fjäll och några 30 mil så väl från Piteå som
Skellefteå kyrka Sedan den tiden fortsattes
ar-btlet af ett bolag, ehuru med förlust. Efter skedd
smältning erhöll man årligen 20 till 50 och
stundom något öfver 100 marker silfver, utom bly.
Till år 1764 voro 21 nybyggen anlagde. År
Iéü4 bosatte sig major Steel v. Holstein vid
Adolfsström, och dref arbetet för det gamla
bolaget. så väl vid silfververket, som vid nybygget
Ka sker, 6 mil nedom Nasa fjäll. Arbetet kunde

likväl ej fortsättas med drift, af brist pi medel,
ehuro något allmänt understöd redan var erhållet.
Också upphörde grufarbetet 1808, sedan det
ander de sista åren varit i beständigt aftagande.

*’asliow. Vid Carl Gustafs tåg öfver Bält och
bärens ankomst till Laaland, d. 7 Febr. 1658, gaf
sig denna fästning vid första uppmaningen, en
framgång, som mycket gladde konungen. Deremot
måste G. O. Stenbock följande året allvarsamt
belägra staden, förrän dess kommendant kunde
förmås att kapitalera.

Naxsahin, Peter, en Kysk bojar, gick 1611 i
Svensk tjenst, och blef 1668 såsom ryttmästare
introducerad på riddarhuset. Han berättas år 1669
hafva råkat "i mansskada för sin dräng."

Sanwu- Milleiiburg, grefve Joliau von»
en erfaren Tysk general, gick år 1601 i Carls
tjenst, men lemnade den åter följande året,
troligen i anledning af något missförstånd mellan
honom och hertigen. Ilans vilkor voro eljest, att
ban skulle blifva fältherre för hela Svenska hären
i Lifland, erhålla fritt bord för 30 personer,
utfodring för 24 hästar och i månadtlig lön 3,000
Frankfurter gulden, eller 2,545 Svenska riksdaler.
När ban icke var i fält, skulle ett slott eller stad
åt honom upplåtas och hertigen åt honom
underhälla ett garde af 300 man till fot och 120 till
häst. Han slog Polackarne i deras läger vid Riga,
men rådde hertigen att upphäfva belägringen af
nämnde stad. (lan dog d. 27 Sept. 1623 i en
ålder af 62 år.

KastraDil (myth.). Den ohyggligaste trakt i
underjorden. Den var belägen i Niflhem, och
bestämd till de ogudaktiges och brottsliges
vistelseort efter döden. Inbillningen hos de gamle, hvil
ken var lika rik, antingen det kom an på alt måla
berrliga eller vederstyggliga bilder, föreställde sig
Nastrand som en oerhördt stor byggnad, med
väggar af sammanflätade lefvande ormar, de der
ut-sprutade sitt etter i en djup etterström, hvaruti
de fördömde måste vada, hvilket förorsakade dem
outsägliga qval.

Kate (Potamogeton), ett växtslägte, hvaraf 9
arter förekomina bos oss, allesammans växande i
vatten, men utan särdeles hushållsnytta; ändock
kunna de med fördel användas till beredning af kom
poster, emedan man ej behöfver frukta för
dermed draga in något ogräs på åkrarna, då
hvarken rötter eller frön af dessa växter gro
derstädes. Dess frön tjenar dessutom till föda för
åtskilliga vattenfoglar och under bladen uppehålla
sig en mängd vatten-insekter och larver, hvilka
tjena till föda för fiskar.

\ntti, grefve von (ler, född Ilolsteinare, erhöll
på Görtzs förslag, år 1716 chefskapet för
finans-ärenderna och lät utgifva de s. k. myntsedlarna.
Han var likväl icke rätta mannen för en sä
brydsam befattning. Invecklad i Görtzs olycka
arresterades äfven han efter Carl XII:s död, men
sattes på fri fot i Juni månad 1720.

IVatliomt är namnet på en ansedd läkareslägt,
ursprungligen härstammande från England, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free