Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naaldvyck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dels genom köp från angränsande skogshemman.
De stora mosstrakterna erbjuda väl en ersättning
i bränntorf, hvilken finnes att tillgå i åtskilliga af
dem; men bruket af detta brännämne är icke
allmänt. Allmogen i skogsbygden anlitar starkt sina
skogar, samt utan beräkning på framtida behof,
och hemtar af dem en inkomst, som ofta
öfverstiger afkastningen af dess jordbruk. Också
finner man icke endast bergning, men ock välmåga,
der allmogen kan, till närliggande skogbehöfvande
bruk eller till städerna och den skoglösa
slättbygden, afyttra sina skogsprodukter; hvaremot de
hemmansägare i samma trakter, hvilka hafva inga eller
uthuggna skogar, med svårighet berga sig på sina
små, sönderstyckade hemmansdelar. Kolning utgör
det hufvudsakligaste målet för skogsboens idoghet.
I öfrigt finner han mera uträkning vid och mera
öfverensstämmande med sitt lynne, att sälja råa
skogsämnen, än att, genom deras förädling, gifva
dem ett högre saluvärde. Tjärubränning idkas
endast på få ställen och till ringa belopp. Näst
skogsbruk intager varuforsling förnämsta rummet
bland allmogens binäringar. Ehuru i flere
afseenden oförenlig med jordbrukets sanna fördelar, är
denna näringsgren likväl af särdeles vigt för den
obemedlade landtmannen, och utgör, i många
delar af länet, en behöflig, till skatternas
afbördande påräknad, penninge-inkomst. Någon sjöfart
idkas väl, mest på Wettern; men afser förnämligast
transport af länets tegel-, kalk- och
jerntillverkningar, samt återfrakter af malm, spannmål och
andra handelsvaror. Fisket utgör ett icke
obetydligt bidrag till folkets bergning, ehuru icke någon
egentlig binäring eller inkomstkälla å andra än de
kring Hjelmaren belägna trakter. Linne- och
ylleväfnader utgöra en temligen allmän husslöjd, som
likväl, med obetydligt undantag, icke sträcker sig
öfver fyllnaden af det egna behofvet. — Folklynnet
inom detta län, med ett antal af 125,061
invånare, företer icke några utmärkande egenheter,
till skillnad från omgifvande orter; dock finner man
i detta afseende en icke obetydlig olikhet inom
bergstrakterne och slättbygden. I följd af
lefnadsförhållanden och näringsfång är bergsbon djerf,
verksam och fyndig. Han saknar icke anlag till
slöjd- och konstfärdighet, men han öfvar dem icke
utan behof; han föredrager vågsamma, lifsfarliga
företag. Den rika bergsmannen kläder sig efter
förfädrens bruk, i samma tarfliga sockendrägt som
den fattige, men i hans hus råder vällefnad och
ofta öfverflöd, jemte sträfvandet att härma
ståndspersoners bruk och lefnadsvanor. Slättbon är i
allmänhet arbetsam, tarflig och förnöjsam, men
saknar alldeles håg och händighet för slöjder, och i
ogynsamma år tar han heldre sin tillflykt till en
liknöjd försakelse än till ansträngd verksamhet. I
allmänhet är länets allmoge känd för sedlighet,
laglydnad och redlighet. Grofva brott, som
utmärka inrotad last och vildt sinne, äro sällsynta
och i aftagande, hvaremot stölder och snatterier
ofta förekomma, särdeles sådana år då missväxt
eller arbetslöshet ökar fattigdomen bland de
arbetande klasserna. Nerkingen fortfar i allmänhet att
bruka hemväfda kläder, efter gammaldags snitt.
Ett utmärkande plagg är rocken, som är lång, med
hela skörten, till färgen dels blå, dels och
vanligen svart eller svartbrun, samt på ryggen,
mellan knapparne, försedd med ett sockenmärke af
blå tråd. Med få undantag igenkänner man
derföre af klädseln till hvilken socken bonden hörer.
Serskildt brukar Glanshammarsboerne en röd kant
på krage och uppslag. — Nerikes län består, i
afseende på styrelse och uppbörd, af 4 fögderier:
Östra och Vestra Nerikes, Lekebergs och
Carlskoga, samt Nora och Lindes, hvilka äro
underafdelade i 17 länsmansdistrikter. I juridiskt
hänseende består länet af ett helt och delar af tvenne
lagmansdömen eller lagsagor. Nerike jemte
Fellingsbro härad utgör en egen lagsaga; länets
andel i Westmanland, med undantag af nyssnämnde
härad, hör till Westmanlands och Dalarnes, samt
Carlskoga härad till Wermlands lagsaga. För
lagskipningen på landet i första instansen finnas 3
domsagor, utgörande 16 härader, hvartdera ett
tingslag, samt, oberoende af dessa, 2
bergmästaredömen med 8 bergsfögderier eller bergslagsting.
Länets fyra städer: Örebro, Askersund, Nora och
Lindesberg, hafva hvardera sin serskildta
jurisdiktion. I kyrkligt hänseende hör länet till fyra stift,
nemligen: de 5 häraderna af Westmanland till
Westerås stift; Nerike till Strengnäs stift; de 2
socknarne af Wermland till Carlstads stift, samt en
mindre del af länet, förenad med Regna socken i
Östergöthland, till Linköpings stift.
Kyrko-ärenderna äro inom länet fördelade på 7 prosterier
eller kontrakter (hvaraf ett till en del ligger inom
Wermland), hvilka innehålla 4 stadsförsamlingar
och 36 pastorater, bestående af 60 socknar och
sockendelar. Den militära indelningen rättar sig
efter landskapen, så att Nerikes regemente,
hufvudstyrkan, 474 man, är roterad i Nerike och de
öfriga i Wermland, samt af Westmanland 55 man
inom de till landslag hörande socknarne af länets
andel i Westmanland. Hela länet, med undantag
af bergslagerne, är dessutom indeladt till underhåll
af 335 man af lifregementets husar-korps.
Landets urgamla indelning i härader är till namn och
gränsor oförändrad, och öfverensstämmer så väl
med länsindelningen i fögderier och
länsmansdistrikter, som med den juridiska i domsagor och
tingslag; så att flere eller färre ostyckade härader
utgöra ett fögderi och en domsaga, och hvart
härad består af ett länsmansdistrikt och ett tingslag;
endast med den skillnad att Vester-Nerikes
domsaga innefattar 2 fögderier och att Kumla härad
är deladt emellan 2 länsmän. Deremot söker man
förgäfves någon reda och öfverensstämmelse i den
kyrkliga, af de förra alldeles oberoende,
indelningen, lika litet som i länets omfång och gränsor,
hvilka hafva ingenting gemensamt med de öfriga
förvaltningsområdena. Så t. ex. är Lekehergs
härad deladt på 2 prosterier och består af 7
socknar, alla så styckade, att somliga höra till 2,
andra till 3 serskildta fögderier, länsmansdistrikter,
härader och tingslag, och af dessa socknar,
ligger annexet Nysund till hälften inom Wermlands
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
