Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naaldvyck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
24
Nicander.
Nicolai.
genhet till nyttiga ändamål. Några vänner läto 1814
öfver honom pregla en medalj. N. har stor
förtjenst om tabellverkets ordnande efter en bättre
method. Ilar utgifvit alla akademiska almanackor
och kalendrar från 1785 till 1803; ett Tal om
Romerska, Grekiska och Ehreiska mått, mål och
vig-ler, vid inträdet i akademien; En u/handling om
Svenska mitt ocli viyter; svar på direktionens för
Gustafs hospital år 1S00 framställda frågor,
tärande fattigvården i Stockholm, m. m. utom en mängd
rön och uppsatser i akademiens handlingar.
Nicander, Harl August, född d. 20 Mars
1799 i Strengnäs, der fadern var konrektor, blef
student i Upsala 1817, ingick 1823 i kongl,
kansliet, blef följande året magister och dog d. 7 Febr.
1839. Delta var det historiska af hans biografi.
Verlden hoppades dock en tid, att den mera
lysande delen deraf skulle blifva bans litterära,
hvartill ban gaf anledning genom några små
poemer, med hvilka han uppträdde i Kalender /ör
Damer 1820 och ännu mer genom sitt följande året
utgifna sorgespel: Runesvàrdel eller Den Förste
Htddaien, hvilket röjde omisskänneliga spår af snille.
Han skref sedan Fjärilar /rån t’inden; Rosalfs
lefverne och död; Runor och 1826 Tassos doi, hvilket
skaldestycke Svenska akademien belönade med sitt
stora pris. Till följd af de sålunda väckta
förhoppningarna, omfattades han med välvilja af d. v. II. K.
H. kronprinsen och af akademien, samt erhöll af båda
understöd att företaga en resa till Italien 1827.
Efter att der hafva tillbragt någon tid, var det
erhållna understödet slut, dels emedan det icke var
särdeles rikligt tilltaget, dels kanhända emedan skalden ej
förstod att nog varsamt använda det. Han måste
då tänka på återresan; men denna försvårades af
samma anledning som den påtänktes, och blott
efter många svårigheter och bekymmer, lyckades
det honom omsider att hinna hem. Äfven här
bade utsigterna mörknat. För tjenstemanna-banan,
pä hvilken han aldrig hann längre än till
kanslist, utan lön, hade han föga kallelse. Han
skulle nu lefva af sitt skriftställeri, men för detta
hade han föga produktivitet. En och annan vän
tröttnade dock ej att bistå honom, meo deras
dellagande kunde ej fylla alla bans behof. Dessa
blefvo allt mer känbara, och han led af en
sjukdom (hyperlrofi i hjertat), hvars plågor han för
ögonblicket mildrade med döfvande medel, hvilka
likväl bidrogo att föröka det onda. Så nedsjönk
ban allt mer och mer i bekymrets djup, och afled
omsider nära 40 år gammal. Nicanders
sängarlynne var egentligen lyriskt, och andades den
sö-derländska naturens värma och Ijufbet. lians
ver-sifikation utmärker sig genom harmoni och välljud.
Nicka Sir »a godt loin handtag, ett gammalt
Svenskt ordspråk, betecknande, att det gör lika
mycket, om man vinkar åt sin vän, eller tar
honom i handen, då allt är välment.
Nickala, en by af omkring 40 strödda
bondgårdar i Torneå socken af Westerboltens län, vidén
vik af hafvet. Öfver denna vik leder en bro, på
hvilken höjer sig öfver en fotställning af granit,
en marmorpelare med följande inskrift på Svenska
och Finska språken: "I konung Gustaf III:» andra
regeringsår, 1772, när rikets grundlag
förbättrades, byggde Torneås församling denna bro och
uppreste denna minnesvård."
Nickel, en elektropositiv metall, som först
upptäcktes af vår landsman Cronstedt och förekommer
härstädes i förening med arsenik, bildande ett
mineral kalladt kupfernickel, dels i förening med
svafvel ensamt uti hirkis, eller i förening med
svafvel och arsenik i nickelglans (se detta ord).
Nickeln bar på senare tider erhållit en temligen
vidsträckt användbarhet för beredning af s. k.
argenian eller ny sill ver, som är en legering af
koppar med zink och nickel. För delta ändamål
utbringas den äfven bos oss i ej obetydlig
qvantitet nr en nickelhaltig magnetkis, vid Klefva,
men i förening med en viss mängd koppar och
bringas i detta tillstånd i handeln.
Nickelglans, hvit nickelmalm, ett mineral af
slägtet nickel, bestående af tvefald svafvelnickel och’
tvefald arseniknickel, som förekommer derb utan
bestämd form, bildande små lager uti bornblende;
till färgen tennbvitt, starkt metallglänsande, tungt,
sprödt och skört, med ßnkomigt brott, starkt
dekrepiterande i kolf, för blåsrör och vid
glödgning afgifvande mycket röd svafvelarsenik samt
antagande utseendet af kupfernickel, och liknande
denna i sitt förhållande till flusser.
Nickellialtig iiiasnettiis, utgör den vid Klefva
förekommande nickelmalmen och innehåller omkring
3 proc. nickel, i form af svafvelnickel, jemte
litet koppar, kobolt och mangan; den är derb, till
färgen mörkgul, starkt metallglänsande, af
4,674-egentlig vigt, och ger svart pulver.
Nicktiatel (Carduus nutans), en ett- eller två-årig
växt, hvilken förekommer vid byar orh städer i
Skåne, på Gottland och Öland, vid Upsala ymnigt,
vid Gefle sparsamt, äfvensom vid Marstrand.
Örten ätes af kor och hästar och stjelkarne kunna
före blomningen användas till matredning.
Niclasdani, ett jernbruk i Varnums socken af
Wermland, anlagdt 1666, bar 2 härdar och 933
skepp:d priv. årligt smide af köpetackjern,
hvarföre hammarskatt utgöres med 9 skepp:d 6 lisp:d
och 13 skålp:d. Tillverkningen afsätles på
Götheborg. Smidesslämpeln visar G L inom en
qvadrat. Bruket äges af M. T. Berggren.
Nicolai <trboi;ensU, Krasinus, var år 1554
rektor vid den nya skolan i Arboga , men lemnade
den fyra är senare, för att göra en utländsk resa,
hvarunder han besökte Wittenberg, tog der
magister-graden och anställdes som kollega vid det
filosofiska kollegiet derstädes. Han blef derunder känd
af Melanchton och vistades någon tid i bans hus,
hvarest ban ådagalade så mycken flit, alt han af sin
lärare varnades för öfverdrifna ansträngningar.
Hemkommen till Sverige 1562, blef han rektor i
Westerås, 3 år senare pastor derstädes, 1 567 kyrkoherde
i Stora Tuna, 1571 domprost och 1574 biskop i
Westerås, hvartill ban följande året vigdes med
åtskilliga påfliga ceremonier. Dessa lät ban sig
behaga, emedan lian redan visat mycken
eftergifvenhet för konung Johans afsigter med liturgiens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
