Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naaldvyck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nicolai.
Nicolai, Rrt.
25
införande, hvilken eftergifvenhet ban äfven
ådagalade vid Erik XIV:s begrafning, som ban
förrättade efter Johans önskan. På sotsängen skall
ban dock hafva ångrat sin svaghet. Döden
träffade honom d. 10 Maj I5S0. Ilar utgifvit några
predikningar och Latinska andliga skrifter.
Nicolai Laurentius, Norveguii. Se:
Kloster-Lasse.
Nicolai Krlcus, kyrkoherde i Westerås stift, i
medlet af 1500-talet, var en af dem, hvilka
samlades i Upsala 1548 för att pröfva den s. k.
Interims-boken (se detta ord), och alldeles
förkastade den.
Nicolai, Laurentius, hofpredikant bos hertig
Magnus under bans vistande i Wadstena och
närvarande vid bans död, samt derefter kyrkoherde i
Winnerstad , der ban afled 1517, har utgifvit: F.en
sanferdnjh berättelse om Högbörnne Furstez och
Herres, Heitigh Magni till Öslergöthland, salige och
Chri-stelige a/fgdngh ifrån denna bedrdffeliga värden.
Nicolai Jlagnus, eller fflagnus Nilsson
bördig från Särkilax, och tillhörande den ansedda
Car-pelanska slägten, hade blifvit magister i Paris
och 1165 domprost i Aho. Om honom berättas,
att ban lät i Flandern gjuta en dyrbar kopparstod,
alt sättas öfver biskoparne Tawasls orh Olof
Henrikssons glafvar. Kejsar Fredrik III skall hafva
utnämnl honom och alla bans efterträdare i
dom-prostembetet till pfaltzgrefvar, eller Comes
Palati-nus, med rättighet att förklara oäkta barn för
äkta. Han valdes d. 1 April 1489 af domkapitlet
till biskop. Eburu då redan en gammal man,
emottog ban likväl embetet och visade mycket allvar
mot de missbruk, som inrotat sig bland stiftets
presterskap. nan stiftade äfven en allmän
spisan-stalt för vikarier och messeprester. Dog d. 12
Mars år 1500.
Nicolai, Laurentius, född i Helsingborg, bade
en tid varit skolmästare i Wisby, sedan
kyrkoherde i Barlingsbo och Ekeby församlingar, samt
blef år 1595 superintendent på Gottland. Afled
1613 vid 63 års ålder, med namn af en försigtig
och allvarsam man.
Nicolai, Nit, en socken, utgörande annex (ill
Nyköpings vestra stadsförsamling, belägen i Jönåkers
bärad af Södermanlands län, vid en vik af
Östersjön. Här märkes kungs-ladugården Väilerbrvnn,
hvarest ett landtbruksinstitut finnes inrättadt.
Socknen består af 78 4 mtl. och har 1,725 invånare.
Arealn utgör 35,038 tunnl., hvaraf 300 äro sjöar
och kärr.
\irolai linpell, i Stora Tuna socken af Stora
Kopparbergs län, anlades 1831, i stället för
Silf-bergs kapell. Det är beläget pä Gränshammars
ägor och utgör en vacker rotunda, som böjer sig
från en löfbeväxl kulle, i alla afseenden en stor
olikhet mot det fordna kapellet vid Silfberget.
Nicolai, Hit, eller Storkyrkan i Stockholm,
anlades af Birger Jarl, då han grundlade staden.
Den kallades först bykyrkan, och såsom den
äldsta och enda intill konung Johan III:s tid,
förtjenar hon ännu sitt namn af stadens
storkyrka; ty de andra hafva, intill reformationen i
Gustaf Wasas tid, varit klosterkyrkor. En del af
våra häfdatecknare förmena, att kyrkan blifvit
anlagd, endra åter att hon blifvit färdigbyggd år 1264.
En så stor byggnad synes dock hafva fordrat en
längre tid än fyra år, isynnarhet då
försvarsverket var ett angelägnare föremål, hvilket gaf första
anledning till stadens grundläggning. I början af
femtonde århundradet skall kyrkan blifvit utvidgad
på bredden, och, med en tillbyggnad vid vestra
ingången, alldeles fullbordad 1478. Dess längd
är 184 fot, och bredden 104. Af hvad anledning
den blifvit helgad åt Ryssarnes skyddspatron, den
helige Nicolaus, har icke kunnat utredas. Kyrkan
byggd i Göthisk stil, med tvenne pelarrader
ända fram till choret. Af dess äldsta utseende,
med dess små torn, och takets trenne afsatser,
samt tornet med en hög spira, förvaras en
gammal målning i kyrkan. Den var förut
omkring 15 alnar längre än nu; men Gustaf I lät år
1555 aftaga östra gafveln för att ntvidga vägen
till slottet och sjelfva slottsgrafven, så att den
delen, som förr var grunden till högchoiet, nn
står under gatan, der hertigarne Eriks och
Waldemars samt mänga andra lik varit begrafna. Den
vanskapliga facaden åt slottsbacken, som kyrkan
nu har, är efter stadsarkitekten Carlbergs ritning,
och inskriptionen å den stora koppartallan på
gafveln, med fastspikade förgylda bokstäfver,
författad af doktor Alstrin. Konung Gnstaf I säges
varit sinnad att dels for bättre utrymme, dels i
anseende till slottets försvar vid en fiendes anfall,
låta nedrifva bela kyrkan, från hvilket ban likväl
afstätt, på inrådan uf Olof Skepper, hvilken skall
föreställt bonom, att sådant kunde väcka Guds
hämnd. Äfven Gustaf III hade, åtminstone för en
tid, allvarsamt fattat beslut att nedrifva kyrkan.
Enligt Messenii berättelse skall bon i Gustaf I:s tid
varit prydd med balfdème, hvaraf hon
sedermera ofta blifvit kallad Stockholms domkyrka.
Under katholska tiden bnde hon icke mindre än 23
altare och åtskilliga kapeller och chor, af hvilka man
nu endast finner blotta namnet, genom några
gåfvo-och testamente-bref. Liksom i andra katholska
kyrkor fanns äfven här en mängd beläten, inför
hvilka hopen förrättade sin gudstjenst, med håfvor
och skänker, hvarföre de erhöllo 40 dagars
syndaförlåtelse. Bland gåfvor, prydnader och konstens
minnesmärken i denna kyrka, må isynnerhet
anföras: den vackra dyrbara altartaflan, förfärdigad i
Augsburg, skänkt af riksrådet Adler Salvius och
af hans enka aflemnad 1654, som skall hafva
kostat omkring 80,000 R dr. Den föreställer Kristi
födelse, lidande och uppståndelse, i ett arbete af
guld, silfver, elfenben och ebenholz, och kan
öppnas och tillslutas som ett skåp. Predikstolen,
ett vackert, rikt förgyldt bildhnggeri-arbete, skall
hafva kostat 10,600 daler kopparm:t, och är en
frikostighet af fru Elisabeth Funck, den stora
silf-verkronan (se: Kronor och stakar, Ljus-); de kongl,
stolarne, öfver allt förgylda, byggdes lf,94, efter
N k. Tessins ritning; orgelverket skall vara det
slörsta i riket orh består af 66 stämmor. Ti l
kyrkans antiqvileter och konstalster kurna hanfö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
