Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naaldvyck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
26
Nicolai, Hit.
Nicolaus.
ras, den stora messings- eller sjustakeo, skänkt
af konung Magnus Smek (te: Kronor och stakar,
Livs-)) S:t Görans beläte (se: Göran, S:t), Olof
den Heliges kask och sporrar, hvilka] Erik XIV
tagit från hans graf i Nidaràs och år 1564
hemfört, för alt vittna om hans seger i Norrige, samt
Ehrenstrahl stora taflor, målade 1694. Bland
mo-numenter förtjena anmärkas epitafierna öfver
riksrådet Adler Salvios och hans enkefru, samt det
öfver fältmarskalken Simon Grundel Helmfelt. Bland
märkvärdiga händelser och ceremonier, som timat
i Storkyrkan, kunna nämnas, att di>n förste
Lutherske erkebiskop, Laurentius Petri, härstädes
valdes d. 24 Juni 1531, och erhöll 150 röster.
Det var äfven bär som den olycklige fångne
konung Erik XIV d. 24 Jan 1569 framfördes i
cho-ret, der ständerna voro församlade, och ställdes
bär till ansvar inför sina undersåter. Dagen derpå
fällde man äfven här domen öfver honom. Efter
Carl XII:s död hafva alla kröningar, med undantag
af Gustaf IV Adolfs, firats härstädes, och vid alla
riksdagar, som från äldre iqtill nuvarande tid
blifvit hållna i Stockholm, hafva riksdagspredikningar
hållits i Storkyrkan. S:t Nicolai församling är
regalt priviligierad, dess kyrkoherde är pastor
primarius och såsom sådan ordinarie preses i
stadskonsistorium. Folkmängden är omkring 12,000
personer.
Nicolai• Nit, kyrka, eller som den af Ascbaneus
kallas S:t Claesis kapell, är den yngsta af de
kyrkor, man med visshet vet hafva funnits i Sigtuna.
Den påstås hafva blifvit uppbygd af de
Moscovi-ter, hvilka bär varit bosatte såsom bandiande,
men namnet, liksom andra Nicolai-kyrkor, häntyder
endast på detta helgon, såsom handelns
skyddspatron. Den tyckes hafva varit begagnad till t t SS
års förstöring-, men måtte likväl blifvit reparerad,
måhända af Johan III. År 1612 var den likväl
redan i börjande ruiner, undergick 1616 dock ännu
en reparation, men förstördes vid 1658 års brand.
Nicolai, Mit, kyrka i Wisby, kallades och skrefs
fordom på moderspråket "S:t Niklawesses kyrka"
och har varit en utmärkt skön byggnad, hvilket
nogsamt skönjes af ännu qvarstående murar. Denna
kyrka är härstädes den äldsta af dem i hvilken
spetsbågen dominerar. Byggnadsåret 109?
betviflar Jöran Wallin i sina "Gottländska samlingar",
Kyrkans bela längd är 100 alnar och dess hvalf
hvilar pä 10 fyrkantiga kolonner, med kapitaler,
som påminna om antiken. Nästan midt på en af
pelarne står på en i sköldform huggen slen
inristadt namnet Jacob Crabba. Skeppet upplyses af
22 fönster, som dock icke tillhöra den renare
Gö-thiska stilen. De äro af olika storlek, och det
skönaste af dem är cirkelformigt, som är anbragt
öfver en af södra ingångsportarne. Ornamentet
bildar en rosett, som fyller hela fönstret. Kyrkan
har trenne större ingångsportar och öfver en af
dessa äro pä vttro sidan i en balfcirkelformig
marmorstod utbuggne bilderna af S:t Nicolaus och
S:t Augustinus, hvardera i sin biskopsskrud. En
vindeltrappa i norra muren leder upp på kyrkans
hvalf, hvarifrån man har en herrlig utsigt, isyn-
nerhet åt söder öfver staden och kusten. Bland
prydnader märkas på vestra gafvelns yttre sida
tvenne stora rosetter, uti hvilka, enligt sagan,
tvenne stora karbunklar varit infattade, hvilka
bortröfvades af Waldemar 111, dä ban plundrade
Wisby. Kyrkan ägdes, troligen sedan 1245, af
Dominikaner-orden, som nämnde år nedsatt sig på
Gottland. Detta tempel afbrann 1509 då
Lybeckarne brände och skottade stadens norra del.
Nicolaus, en son ti|l Westgölha-jarlen Ulf,
konung Stenkils anförvandt, anföres som den förste
erkebiskopen i Upsala omkring år 1130. Om
honom vet man endast att ban skall hafva blifvit
vigd till sin höga värdighet i Bremen och att ban
med vänskapens och aktningens band varit så
fästad vid konung Inge llalstansson, alt ban, enligt
Messenii uppgift, sörjt sig till döds öfver nämnde
konungs frånfälle.
Nicolaus blef, genom konung Magni Smeks
bemedling är 1351, biskop i Linköping. Som han
var sin konung och välgörare särdeles tillgifven,
råkade ban i ogvnst bos dess fiender, hvilka äfven
föranstaltade, att då ban, efter Magni olycka och
fall begaf sig till honom i Norrige, afsattes han
frän embetet, hvilken åtgärd äfven påfven
bekräftade, emedan ban alltför mycket "blandat sig i
krig och verldsligt buller." Såsom en tröst för
detta missöde, gaf påfven honom väl titel af
biskop i Slavonien, men Nicolaus qvarstannade lios
sin olycklige monark och dog i Bobus är 1374.
Nicolaus August, Sveriges arfprins, född d. 24
Aug. 1831.
Nicolaus eller Niklas, S:t, har i Sverige
blifvit i forntiden vördad, vanligen under det senare
namnet. Han var en Grekisk biskop, hvilken
lidit mycket för sin ståndaktighet i Kristi namns
bekännande. S:t Nicolai kyrka i Stockholm, nu
kallad Storkyrkan, är invigd till hans minne. I
Forshems kyrka å Kinnekulle finnes hans bild
huggen i sten. Flera kyrkor äro honom tillegnade;
men mest har ban af Svenska folket blifvit känd
genom Ryska fångar, som merendels bära delta
deras skyddshelgon med sig, afbildad på en litcD
silfver- eller kopparplåt. Kitsmossan firades d. 6
December under katholska tiden och denna dag bär
ännn namnet Nicolaus i vår almanaka. Till
predi-kotext på denna dag bade man Luc. 12 kap. 35
etc. Utom denne Grekiske biskop, fanns äfven
en Nicolaus Ilermani som 1374 blef biskop i
Linköping, samt för sitt dygdiga lefverne och nit
uti sin gudstjenst, år 1520, uti Sten Stare d. y.
tid, skrinlagd, söndagen efter kyndersinesso-dagen,
och hvarom den gamla rimkrönikan förmäler:
"Godt låter sin Nåder skina tå,
Med belige Biskop Nils i Linkiöping så,
näns heliga been de lagdes i skrijn,
Det sågb jagh medb ögon min (Stcno Junior)
Bisper och Prælater voro ther nar,
Mycket Herrskap och allmoge voro tär,
Tijdegärd böltz högtijdelig,
I den Högtijden dägelig,
Hvar Prælat hölt då sijn,
Somme på Svenska och somme på Latin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
