Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naaldvyck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Korberg.
Norby.
37
kolbetjening eller allt hvad de kanna Åstadkomma
till bergslagen skulle åtfölja hammaren. Såsom
anmärkningsvärdt torde böra anföras, att vid alla
kommissions-förrättningar härstädes den grundsats
blifvit bibehållen, att Norbergs bys
hemmansägare, framför andra, äga företräde till upptagande,
af grufvor i odalfälten, samt att nti dem idka
grofvebrytning, och har såsom skäl dertill blifvit
ansedt, att, sedan Norbergs bys bytta nedlades,
all till byn börande skog anslogs till grufvome
och är, i anseende till dem som bo utom
bergslagen, eller icke äro bergslagens ledamöter samma
grundsats orsprungligen bekräftad 1821.
Jordmånen är i allmänhet icke ofruktbar; beslår på flera
stallen af myllblandad lera, och derföie äfven
skogen af god växt. Den rådande hällearten är
gliiuinerskifier och kalk, hvarjemte äfven röd
fältspat. Granden för bergshandteringen är
grufve-brytning. Bergslagens förnämsta grufvor äro
belägne inom Norbergs socken. Hela bergshöjden
N.N.O. om kyrkan består till det mesta af
jern-malm, som derstädes samlat sig i större och
mindre lager, sä alt det torde vara visst, att man
kan finna jernmalm, hvarhelst man toge sig ned
ander jordytan. Malmfälten och grafvorne i denna
bergslag äro: Risbergsfältet, Norbergs/altet, Kallmor-,
Norr-, Sand-, Rod-, Ragvalds-, Smir-, Klack- och
Kolnings-berget, Bojmås/dltet, Siripåsen,
Anderssen ning—berget, JohannisbergMåsbo och
Eskils-lacks- eller Storgru fvan, Gillkarnsbergel och
Löfve-4e 1, Damsjöberget, Kummeråsen, Eriksgru/van med
des* malmfält, Mor-, Skarp- och JWAyd-berget,
Bennbo kopparmalmsskärpning samt grufvor vid
Landsberget eller Bieakarr. Rruk, hyttor och
masugnar äro i Norbergs socken: Gàssjö bruk,
Bjur-lor i bruk, Rabbalsbenning, bergsmansbammare,
Ro-sendals och l.ijsdals hammare, samt Persbo bruk,
ti ■«!<)>, Ilalfvarsbennings Bråfors och Nordansjö
hyttor, Nyhgtte, Fhks och Vesterdivpkärra masagnar;
i Westanfors socken: Fagersta, Senila och
Westaniors bruk, Melings, Bastmora byttor; i Karbennings
socken: Högfors bruk och masugn, Nickebo masugn,
Baslbacks bytta, Hästbäcks, Nyhytte och Örbäcks
bergsmansbammare, Karbenning by, bytta och
hammare, Klingbo bytta, Bennbo och Olsbennings
hyttor och bammare, Långsjö masngn; i Våhla
socken; Engelbergs masugn, Stabäcks hammare,
Trum-mtIsbergs bruk samt slutligen Ombennings hytta
Bergslagen bar egen läkare. I Norbergs tingsbas
hälles bergstiDg med Norbergs bergslag och
braken vid Ramnäs strömmen. Af häradets areal
139,738 tonni., utgöra 17,320 sjöar och kärr. I
förening med Norrbo, Wangsbro och
Skinskatte-bergs härader utgör Norberg en domsaga, samt
med VVagnsbro och Skinskattebergs bergslag ett
fögderi.
Korberg, en socken, belägen i Norbergs härad
af VVestmanlands län, Fernebo kontrakt af
»Vesterås stift, 7 ’ mil N.N.V. från Weslerås. År
160 7 erböll hertig Gustaf Adolf gamla Norbergs
socken, tillika med flera andra, alt deraf, såsom af
»itt eget hertigdöme, nppbära alla årliga
inkomster, som till kronan borde erläggas. Norbergs
kyrkoby är ansenlig; här finnas gator anlagda och
bodar till bergslagens behof. Denna kyrkoby har
i biskop Olof Knops tid, varit en köping och kal-v
lades Oppidum, men Oppidum betydde dà ej här
detsamma som Civilas, hvilket elt fördrag af år
1347 tillkännager, deruti borgarne och bönderne
upprepas i denna ordning: Civitatenses, Burgenses,
Villani, Oppidarii et Rnstici. Kyrkobyn kan anses
såsom en köping hvarest drifves åtskillig handel
af kontingentbandlande och i öppna saliihodar.
Inom socken finnas 24 jernmalmsgrufvor, till större
delen rikhaltiga, hvaraf icke allenast de inom
bergslags-fögderiet belägna, utan äfven andra
orters masugnar förses med malm. De skola äfven
äga den bästa jernmalm bär i orten. Man bar
deribland anmärkt: Risbergsfältet, Norrberi/sfältet,
Morbergsfaltet, Storstrecket, Kockstrecket, Grasstrecket,
Andersbenningberget, Klackbergsfaltet och
Kotninqs-berget. I socknen finnes äfven koppargrufvor, som
blifvit öfvergifne, nemligen Norberget, hvarest
kopparmalmen stundom varit rik; men ofta
jernhlan-dad; i Kallrnorberget der man äfven funnit vismut;
i Stripåsen, der vismat och molybdenam med flera
arter blifvit funne. I fordna tider har bär varit ett
kloster, kalladt Marieberg (se detta ord). Vidare
märkes bär: Bjur fors, förut messingsbruk, numera
jernbruk, Rabbalsbenning, bergsmansbammare,
Ge-sjö samt Pehrsbo bruk (se alla dessa ord). Vid
fAfsdal bar varit en slängjernshammare med 2
härdar, privilegierad 1685, och nedlagd 1710.
Vid Rosendal bar fordom funnits en kronohammare,
som nedlades 1707. Nordansjö, en betydlig
masugn (se detta ord). Norbers giu/vor voro i äldre
lider arbetade både i jern och stål; en del af
Norbergs jern- och stålberg lemnades af Torkel
Knutsson till konung Birger, uti ett bytesbref af
1304. Eriks grufve-malmfält, der man funnit flera
koppar- och jernmalmsgångar, som sedan blifvit
öfvergifne. Socknen bör till 2 kl. konsist. Den
består af 39^ mtl. och har 2,644 invånare. Dess
areal utgör 57,441 tunnl. af hvilka 5,880 äro
sjöar och kärr. Adr. Avesta.
Norby, Kila, född d. 25 Mars 1675, i K|inta
socken på Gottland, der fadern var kyrkoherde, blef
1691 student i Lund, begaf sig sedan till Rostock,
och, med några vänners understöd, till Jena, der
han isynnerhet studerade Hebreiskan och vann deri
en sådan utbildning, att flere rabiner ansågo
honom för jude. Han talade dessutom, med lika
färdighet som modersmålet, Latin, Grekiska och
Tyska, blef 1704 Svensk kyrkoherde i Stettin, men
hade derunder många bekymmer, emedan hans lön,
till följd af kriget, i flera år icke utföll. År 1724
fick han anbud att blifva theol. lektor i Linköping,
och straxt derefter kallelse till en theol. profession
i Åbo, men undanbad sig begge i anseende till sin
ålder och sjuklighet, och anhöll i stället om ett
pastorat på Gottland. Är 1727 fick han också
Närs och Laus pastorat, och dog i lugn derstädes
d. 11 Juli 1742. — Förmodligen en ättling af
honom var
Norby, Jutiiin, öfverste vid artilleriet, en kiiclc
och kunnig militär, hvilken stupade i Pomern år
Del. III. fi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
