- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
46

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naaldvyck ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

46

Nordin.

Nordingrå.

nikat rteooa konst, särdeles som poilrällmàlare.
Hans son är en ung, ganska lofvande
landskapsmålare.

Nordin, Carl lustar, född d. 2 Jan. 1749 i
Stockholm, der fadern då var predikant vid
lifgardet. Endast 14 år gammal inskrefs han vid
Upsala akademi och blef magister derstädes 10 år
senare, samt 1775 lektor i vältaligbeten och
poesien vid Hernösands gymnasium. Föreslagen att
utgifva ett Svenskt Coipus diplomaticum, kallades
ban till Stockholm och blef känd af Gustaf 111,
som fattade behag för bans intressanta umgänge,
bans vittra anlag och bans politiska talanger. Han
utnämnde honom till Skellefteå pastorat 1764, då
N. lät prestviga sig, orb inkallade bonom till en
af de förste ledamöterne i Svenska akademien samt
i den åter upplifvade vitterbets-akademien.
Derjemte använde ban bonom i politiska värf, och gaf
honom en plats i sin konselj. Förslaget att
arrestera oppositionsmännen vid 1769 års riksdag
lärer hafva utgått frän N., som likväl dervid
råkade i strid med sin medtäflare, biskop Wallqvist.
Han skall, vid 1792 års riksdag, baft det förslag,
alt förskaffa banken silfver och dermed upphjelpa
rikets finanser. Det antogs väl icke dä, men
författaren \aldes till bankofullmägtig. Efter
konungens död blef N-, liksom nästan alla Gustafs
gunstlingar, ett mål för den nya regeringens förföljelser,
och för att kunna slippa bonom i Stockholm,
be-faldes han lemna sin plats i banken, eburu
stän-dcrne uppdragit bonom den, och återvända till
Hernösand. Efter Gustaf Adolfs tillträde till
styrelsen, uppgick dock äfven för bonom en bättre
dag. Han fick Nora pastorat, i stället för
Skellefteå, blef Led. af N. O., tbeol. doktor och 1805
biskop i Hernösand. Är 1809 blef ban
kommendör. Dog d. 14 Mars 1812. N. bade en högst
dyrbar manuskriptsamling i Svenska historien,
bestående af 2,400 band, hvilken kronprinsen Carl
Johan 1814 inköpte för 3,000 R dr B:ko och
skänkte Upsala bibliothek. Han sjelf meddelade aldrig
något resultat af sina historiska forskningar.
Såsom kritisk granskare bar ban gjort sig känd
genom den sällsamma hypothésen, att samtliga de
gamla klassiska författarnes arbeten varit
undei-stuckna verk, författade i medeltidens kloster och
sedan utgifna i Romares och Grekers namn. Som
biskop bar han utmärkt förtjenst genom sitt nit
och ordningssinne. Som litteratör är ban
isynnerhet känd genom siiia Minnen öfver namnkunnige
Svenske man, upplästa i Svenska akademien vid
dess högtidsdagar frän 1786 till och med 1811,
men dem man förebrår bristande plan och
historisk grundligbet. Tal vid kronprinsen Gustaf Adolfs
födelse och Handlingar till upplysning af Svenska
krigshistorien. — Hans son, (liustut af Nordin,
kammarherre, öfverste i arméen, R. af S. 0. och
af Ryska S:t Annæ-ordens 2:a klass, var förut
chargé d’affaires i Washington och är sedan 1845
envoyé i Petersburg.

Nordin, Johan Magnus af, biskopens äldre
broder, föddes i Stockholm d. 16 Juni 1746, blef
student i Upsala, ingick 1766 i Svea hofrätt, der

ban befoidrades till vice Gskal och utnämndes 1770
till lands-sekreterare i Gefle, för hvilken åtgärd
ständerne vid 17 il års riksdag ansågo rådet ej
kunna undgå unsvar. Blef sedan häradshöfding i
Gestriklands domsaga, lagman i Westernoiiland,
adlad och vice landshöfding i Gefle, men 17 90
ord. landshöfding i Falun. Bidd. och sedan Koui.
af N. O., friherre 1600, log afsked 1812 och dog
d. 15 Mars 1823. Var, liksom brodern, en
smidig hofman, och beredd att i allt göra sin konung
till viljes. På senare åren en skicklig
landtbrukare. Hans son,
Nordin, Carl Johan af, född i Augusti
månad 1785, ingick 1802 vid lifgardet till bäst,
hvarifrån ban 1809 tog afsked med
öfverste-löjt-n,nits titel orb egnade sig åt landtbruket, hvarom
han förvärfvade utmärkta förtjenster. Visade sig
vid 1815—1618 och 1823 årens riksdagar såsom
en kunnig och verksam representant. Som bevis
på det förtroende han derunder förvärfvat, upp-i
drogs bonom 1824 utredningen af
magasins-direktionens äreniler. Följande året blef ban
stats-se-krelerare för krigsexpeditionen, statsråd 1828 och
derunder på ett är t. f. öfver-ståtbållare i
Stockholm. Lemnade statsràds-plalsen 1631, och utbytte
den mot presidents-embelet i bergs-kollegium. Tog
afsked 1839, och nödgades, ett par år senare, till
följd af ekonomiskt betryck, öfverlemna sina
vidsträckta egendomar åt borgenärerna. Friherre N.
är R. af S. O., Kom. af N. O. och Seraf.-riddare.
Nordin, l»aniel, föddes d. 7 Febr. 1778 i
Tborsàs församling af Wexjö stift, af
bondeföräldrar, blef student 1800, magister 1806 och året
derefter tbeol. kandidat, regementspastor vid Svea
lifgardet, med hvilket ban 1608 bivistade
träffningen vid Lokalax och Helsinge, kyrkoherde i
Wili-stad af Wexjö stift 1811, prost, tbeol. doktor
och Led. af N. O., bar utmärkt sig genom de rika
samlingar han lemnat till redigerandet af en ny
Smålands beskrifning, som en driftig
landtbushål-lare, en redlig och välsinnad riksdagsman och
isynnerhet genom den nitiska vård han egnat sina
sockenboers både ekonomiska och moraliska
förkofran. Han bar inom sitt pastorat bragt det.
derhän, att bränvinsbränningen derstädes nära upphört.
Nordingrå, en socken med Ullånger, belägen i
norra Ångermanlands fögderi af Westernori lands
län, Ångermanlands östra kontrakt af Hernösands
stift, 4J mil N.N.O. från Hernösand, vid hafvet,
der den omgifves af flere vikar och är således till
större delen kringfluten. Till detta pastorat, som
är regalt af 1 kl., hörde förut Wibyggerå
socken, som nu mera utgör ett eget pastorat.
Socknen har ett särdeles utseende, alldeles som en
skärgård, emellan en myckenhet hällar, med flere i
höjden uppskjutande runda eller spetsiga kullar,
många der nedanför i dalarne belägna sjöar.
By-arne skiljas från hvarandra genom höjder, på
sidorna finnas således branta backar, med bäckar,
de der samlas i samma sjöar, hvilka äga sina
för-murar af stupande berg, hvadan ordspråksvis
säges: "En grind, backe, berg och sjö, utgör en by
i Nordingrå." Kyrkan skall vara byggd i tolfle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free