- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
52

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norevalla ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

52 Norra befallningen.

Norrbo.

Norra befallningen på Gottland, innefattar

Bro, Lamelunds, Forsa, Ruthe, Båls, Lina, Endre,
Dede, llalla och Kräklinge ting.

Norrala, en socken med Trönö, belägen i södra
Helsinglands fögderi af Gefleborgs län, Helsinglands
östra kontrakt af Upsala stift, J mil N.V. från
Söderhamn, vid hafvet. Helsinglands apostel den
helige Stephanus eller Staffan vistades mycket i
denna socken och skall äfven vara begrafven
härstädes; ty ännu underhålles ett litet upptimradt
kapell öfver grafven, som af folket kallas "Hille-Bror
Staffans stupa", d. ä. den helige brodern Staffans
graf. Länge samlades sedan bans vänner och de
kristna i landet på detta för dem heliga rum,
höllo bön och styrkte hvarandra i tron och
hoppet, till dess munkarne längre fram, vid den första
enfaldiga kristendomens förfall, begagnade denna
vördnad för stället, att med diktade underverk
och järtecken förleda folket till vidskeplig vantro,
att derstädes offra, söka bot för sjuka kreatur och
att dyrka Staffan som sitt skyddshelgon. På en
kulle i granskapet af gästgifvaregården
Kungsgården, har det numera upphörda sällskapet Pro Amico
i Gefle låtit uppresa en sten, till minne af den
tid, då Gustaf Wasa här uppmanade Helsingarne
till fäderneslandets räddning. Inskriften på stenen
är följande: "Här uppmuntrade Gustaf I, år 1521,
samlade Helsingar till rikets räddning.
Fribets-bjelten till ära, under ättlingens Gustaf III:s
regering, restes stenen 1763 af sällskapet Pro Amico.r
Socknen bör till 2 kl. konsist. Den består af 57-£
oförm. mtl. och har 1,780 invånare. Dess areal
Dtgör 36,930 tunnl., af hvilka 3,200 äro sjöar
och kärr. Adr. Söderhamn.

Norrberg, en bergsmanshammare i Ofvansjö
socken af Gefleborgs län, bar 2 biirdar och 685
skepp:d 13 lisp:d årlig smidesrätt af eget
tackjern, med en bammarskalt af 6 skepp.d 17 lisp:d
3 skålp:d. Afsättningsorten är Stockholm och Gefle.
Äges af bergsmän samt L. Hallencreutz m. fl.
intressenter. Smidesstämplarne äro tre: ’N’;
-N-med ett Ö ofvan och H inunder, samt C II med
krona öfver. «

NorrberUe, en socken och konsist, pastorat af 2
kl., belägen i Vestra bergslagens fögderi af Stora
Kopparbergs län, Norrberkes kontrakt af Westerås
stift, 61 mil S.S.V. från Falun, var intill 16 46
annex till Söderberke. Socknen är 2 mil bred och
3 mil lång, samt består af 56 £ mtl. och bar
5,249 invånare. Den utgör till större delen en
dal efter det betydliga vattendrag, som från sjön
Wesman kastar sig i sjön Barken. Marken är ojemn,
bruten, bergig, omvexlande med sjöar, åar,
höjder, dalar, löfskog, åkrar och ängar samt
odlingar, hvilket gör att man här finner härliga
utsigter. Jordmånen är mest sand och grus, på få
ställen lera. Skogstillgången är hjelplig.
Förnämsta näringsfånget består af bergsbruk.
Åkerbruket ger ej tillräckligt säd för socknens behof.
Boskapsskötseln är jemförelsevis biitlre. De
största sjöarne äro: Norra Barken, som gifvit
socknen namn, och hvars norra hälft ligger inom denna
socken samt har flera öar; Nedre Hillen, hvars

vatten går genom sjön Leran åt Barken; vidare

Haggen, f.axen, Snösjon, m. fl. och anses antalet
af småsjöar uppgå till öfver 100. Vid de många
vattenfallen äro qvarnar, sågar och sqvaltor
anlagde. I socknen märkes för öfrigt:
Mörtkarnber-get (se detta ord) Vestra Sitfverberget, ett gammalt
och vidsträckt malmfält, som redan i början af
femtonde århundradet arbetades med fördel. År
1610 erhöll hertig Gustar Adolf Vestra Silfbergs
silfverbruk, jemte Norrberkes och flera socknar, att
deraf, som sitt eget bertigdöme, uppbära alla
årliga skatter, som till kronan borde utgöras.
Brytningen skedde här till 1620 pä kronans
bekostnad, sedan under enskildt arrende och blef 1647
lemnad till riksrådet grefve Jac. De la Gardie och
riksamiralen Gyllenhjelm. Bruket kom vid
reduktionen uhder kronan och blef sedan nedlagdt. År
1711 upptäcktes den s. k. Nora silfvergrufvan,
hvilken i början var mycket rikhaltig. Vestra
Silf-verbergs kungsgärd, bar varit belägen vid de gamla
silfvergrufvorne, Johan 111 och Gustaf II Adolf
vistades stundom här. Nyberget, ej långt från
silf-verberget, bar åtskilliga jerngrufvor, eburu mesta
malmen ger rödbräckt tackjern. Sicksjobergs
grufvor, de äldsta i socknen, hålla en välartad
magnetisk jernmalm; Ufberget, en ansenlig böjd, i hvars
affall man funnit anledningar på silfver, koppar
och jern. Norsberget, mellan sjöarne Hillen, visar
anledning på silfver, koppar och zink.
Hernbober-get, Hagge malmfält, Dagkarlsboberget (se dessa ord).
Hemgrv/van, vid Gesberg, håller en grå
magnetisk jernmalm. Ustanberget, håller en magnetisk
jernmalm af 49 procents bält. Jobsbo, bar flera
jernmalmsgrufvor. Sollaön, i sjön Barken, har
några anvisningar på magnetisk jernmalm, som
varit arbetad. Vidare märkes bär: Smedjebacken,
en stor by, betydligare än mången småstad; Hagge
och Schissbylte jernbruk, Morgården, f. d.
bergsmanshammar, Marnas, Bysmedjan och Flatenbergs
bergsmansbammare (hvarom se alla dessa ord),
ßergsmansbyttor finnas i denna socken till ett ej
ringa antal, nemligen: Schisshytlan, anlagd 1643,
Snöån, 1599, HeUsjön, uppbyggd 1639, lyder
under Hammarsbo-verken; Björsjö, uppbyggd 1655
och privilegierad 1660, lyder under Malingsbo
bruk; .Marnas och Flatenberg i urminnes tider
anlagde. Stat bo, uppbyggd 1605, till större delen
lydande under Baggå bruk; Stimmerbo, Vestansiö
och Bommarsbo, i urminnes tider anlagde; Spjutbo,
■PPh.v£gd 1621; Bredsjön, 1677, Gesberg, hvaraf
Skinnskattebergs bruk äger ^ och Baggå bruk ^;
Mattsbo, 1644, böra under Ljusneverken; Finbo,
1572, hör till Ferna bruk i Westmanland.
Följande bättre bebyggda egendomar finnas i socknen:
Bisingsbo, en vacker och välbebyggd egendom, vid
elfven Flogen; Vanbo, Eriksberg, m. fl., hvarjemte
goda åbygnader finnas så väl vid bruken, som de
flesta hyttorne. I Norrberkes socken finnes äfven
Finnmark. Socknens areal utgör 97,431 tunnl.,
af hvilka 12,000 äro sjöar och kärr. Adr.
Smedjebacken.

Norrbo, ett härad i Westmanlands län och
Westerås norra fögderi, utgöres af 6 socknar, nem-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free