- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
53

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norevalla ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Norrbo.

Norrbotten.

53

ligen: S:t llian. Skerike, Skultuna, Romfartuna,
Banker samt Fläckebo, tillsammans innefattande
229 mtl. med 6,575 invånare. Märkligaste orter
äro: Vesterås stad, Axholm säteri, Svanå
stang-jernsbruk och säteri samt Skultuna messingsbruk.
Haradets areal utgör 82,528 tunnl., hvaraf 3,47 5
äro sjöar och kärr. I förening med Vagnsbro,
Norbergs och Skinskattebergs härader ntgör Norrbo
en domsaga, samt roed Trehundra och Siende ett
fögderi.

Norrbo, en socken med Bjuråker, belägen i Norra
Helsinglands fögderi och kontrakt, af Gefleborgs
län och Upsala stift, mil N.V. från Hudiksvall.
Till sin egentligen bebyggda del är socknen belägen
på näset emellan de tvenne största sjöarne i
Helsingland, nemligen: norra och södra Dellen. Norrbo
bar otan tvifvel sitt namn, af sin belägenhet norr
om södra Dellen, likasom den söder om liggande
sockneo Delsbo, fordom kallades Söderbo. I längst
förflutna tider skall ock Norrbo hafva med Delsbo
och Bjuråker varit förenad till ett pastorat, under
namn af Norrbo, Snderbo och Stråsjö kapell. De
s. k. Kapellsvalarne, i Stråsjö af Bjuråkers socken,
förvara änna namnet af det 1597 ödelagda
kapellet. Sin skog och betesmark har socknen
hufvudsakligen i norr om norra Dellen, hvarest ock dess
norra gräns löper öfver vackra, skyhöga berg,
som likna "ovaknade, afstelnade vågor."
Ilufvud-draget i folkets karakter är, såsom Helsingen i
allmänhet, välvillighet, sjelfständighet och slughet,
roed de lyten, hvaruti dessa egenskaper så lätt
öfvergå. Norrbo nuvarande kyrka färdigbyggdes
1799. Sägnen förmäler, att gamla kyrkan, hvars
ålder är okänd, varit bygd, såsom det beter "midt i
byn"*, men aldrig kunnat fullbordas, af samma skäl,
som anföras om så många andra af våra
landskyrkor, eller, att hvad om dagen byggdes om
natten äter nedrefs af en osynlig magt. Att
orten varit ganska tidigt befolkad, bevisas af flera
intill kyrkan befintliga ätte- och grafhögar, hvars
antal dock tillförene varit större än nu. Vid ett
torpställe, kalladt Jernblàsten, utvisa qvarvarande
slagghögar, att man här fordom idkat jerntillverkning,
förmodligen af myr- och sjömalm. Nära socknens
vestra gräns och vester om Norrbo-ån, hvilken
genomskär det härstädes ganska smala näset emellan
norra och södra Dellen, märkes en förskansning
med vall och graf, om hvars tillkomst upplysning
saknas; men det synes ej sakna sannolikhet, att
denna förskansning tillkommit under de fejder,
hvilka fördes bär i landet under Engelbrekts och
Erik Pukes tid, då det Faxehus, eller Saxabolms,
vid Söderhamn belägna fäste, under Pukes befäl
intogs och uppbrändes af Helsingarne och andre
Norrländningar, sedan Danskarne, son) innehaft det,
blifvit dels nedgjorde, dels förjagade. Nära intill
denna förskansning finnes| en myra, kallad
blodmyra, hvilken traditionen förmäler fått silt namn, till
följd af den blodiga drabbning der ägt rum.
Drabbningen skall hafva varit så häftig, att
blodet gått öfver skorna, och allmogen bar fordom
menat och föregifvit, att vattnet, som i nämnde
myra är till färgen brunaklig, bibehållit denna

färg efter det bär utgjutna blodet. Ett icke långt
härifrån beläget ställe kallas Danskvik, och synes
genom delta sitt namn stå i något förhållande till
omförmälde sägen. Slagsvärd skola blifvit funne

1 denna myra. Strömbacka och Hedvigsfors uti
Bjuråkers socken belägna jernbruk, hafva bär i
socknen, i östra ändan af norra Dellen, ett
faktori eller lastage-plats, kallad Hallbo. Ilit
forslas dessa bruks jern och bräder, m. m. för att
sedermera landvägen forslas till Hudiksvalls bamn.
Några sätesgårdar Gnnas ej bär; men hvarje
bonde, torpare eller husman, som bor under eget
tak, säger dock alltid: "Här är min herregàrd!"
Vid Norrbo prestgård finnes en anmärkningsvärd
tall, hvilken egentligen består af fyra ifrån roten
sammanväxta och till ett träd förenade stammar,
hållande i böjd endast alnar, men, utvecklande
sin bela växtkraft blott i horizontel rigtning,
sträcker den sina nätformigt tätt sammanflätade
och i hvarandra hopväxta grenar, till en omkrets
af nära 50 alnar. Stammens omkrets vid roten
är 7 4 alnar. Denna tall bar under mansåldrar
burit namn af Pehrs stol, och ingen minnes dess
tillväxt i böjd, men väl i vidd. Socknen bör till

2 kl. konsist, pastorat och har 861 invånare.
Den består af 22£ mil; dess areal utgör 35,941
tunnl., af hvilka 16,380 äro sjöar och kärr. Adr.
Hudiksvall.

Norrbottenn län är det nordligaste af Sveriges
landskap, och består af tvenne, i hänseende till
landets beskaffenhet och odling, invånarnes bildning
och lefnadssätt, näringarne, beskattningssättet och
politiska styrelser, så olika och skiljda delar, ntt
det vanligen indelas i kustlandet, eller det
egentliga Norrbotten samt Norrbottens Lappmarker.
Länet innefattar en areal af 970^ qv:mil och
består af norra delarne af Westerbotten och
Lappmarken eller Pite, Lule och Torne Lappmarker,
d. v. s. Pite Lappmark, omkring Skellefte- oih
Pite-elfvarnes öfra vattendrag; Lule Lappmark,
omkring Lule-elfvens öfre grenar och källor, samt
Torne Lappmark kring öfra Kal ix-, Torne— och
intill Muonio-elf. Kustlandet består i allmänhet af
större och mindre bergsträckningar, hvilka,
utgående från Lappmarksfjällen, emot hafskusten
alltmer sä sänka och förplatta sig, att åtskilliga
delar, isynnerbet af de nordligaste socknarne, äro
mera jemna, och alt nejderna vid hafskusten på
flera ställen hafva till och med rätt stora
fruktbara fält. Mellan bergen och höjderna omvexla
dälder, sjöar, träsk, mer eller mindre djupa kärr
och myror, samt hedland och skogar, hvarifrån
vattnet afledes genom mindre skogsbäckar och åar,
hvilka öfverallt genomskära landet, som dessutom
äfven på bredden är genomskuret af de större och
mindre elfvar, hvilka hafva sin upprinnelse i
Lappland. Lappmarkerne bestå af högre och lägro
fjällar, samt utgreningar från dem, dels betäckta
af evig snö och is, och dels skogbevuxna, med
mellanliggande mångfaldiga dälder, sjöar, träsk
och myror, skogar och hedland, allt större än i
kustlandet. Den stora fjällryggen uppnår inom
delta län och i Luleå Lappmark sin största böjd,
Del. III. 8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free