Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norevalla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Norrbotten.
Norrbotten.
55
ock nödgats tillgripa skogarne mera än
tillförene för sådant behof. Sedermera har en mer än
vanlig liflighet nti skeppsbyggeriet framkallat en
större afsättning af dertill erforderligt
byggnadsvirke, och slotligen hafva stegrade priser på
bräder, plankor, bjelkar och sparrar lockat allmogen
och sågverksägare, att deraf tillverka så mycket
som varit möjligt. Den inkomst som häraf
npp-komrner, är for orten mycket välgörande, och
bidrager till många fattiga bushålls bergning och
ntkornst. 1 Lappmarkerne användas skogarne
endast till busbehof och äro dertill fullt tillräcklige,
med nndaDtag af sjelfva fjälltrakterne, som äro
bala. Utaf de närmast knstlandet vid Loleå elf i
Jockmocks Lappmark bosatte åboer, kanna dock
några skogsprodukter afyttras, ehuru sådant är
obetydligt. Jagten vid kustlandet är i ärligt
aftagande, såsom följd af den framskridande
odlingen. Fogelfångsten är numera obetydlig; men
deremot inbringar jagt efter räf, filfras, mård,
hermelin och ekorre någon inkomst för orten.
Fiske idkas efter lax, strömming, sik och gädda,
samt åtskillig småfisk, och svarar alltid mot
ortens behof, samt lemnar äfven något öfverskott
till afsalu utom orten. Torneå, Kalix samt. Luleå
elfvar förtjena egentligen att nämnas såsom
laxfisken, orb beräknas årliga laxutskeppningen derifrån
till omkring 800 tunnor. Något skjälfiske idkas
äfven af skärgårdsinbyggare, deraf afkastningen
afyttras till en del utom landskapet. Tjàrubrànning
är för orten en ganska vigtig näringsgren,
synnerligast under missväxtår. Med kolning sysselsätter
sig en ganska obetydlig del af den intill bruken
och bergverken närboende allmogen, emedan
ägar-ne af dessa senare i allmänhet begagna egna
kolare, hvarföre ock denna binäring anses som
mindre lönande. Potlaske-tillverkningen har deremot
onder senare år intagit ett rum bland ortens
binäringar; men är ännu i sin linda. Den
framskrider dock småningom, isynnerhet som ingen brist
Gones på råämne. Handsdgning af plankor har
inom detta län varit en förut högst obetydligt
begagnad näring; men allmogen bar under senare
tid börjat att mycket befatta sig dermed. I
Lappmarken äro binäringarne jagt, fiske, limkokning,
hvilka alltid lemna något öfverskott till afsalu.
Tjärabränning idkas bär obetydligt, hvaremot
pottaska tillverkas uti icke obetydlig mängd. Handel
idkas väl af några få bland allmogen inom länets
kustland; men om man undantager det oloOiga
vid utöfningen deraf, så kan någon egentlig
handel icke antagas såsom näring, helst dertill icke
kan räknas den handel, som med
landtmannapro-dukter inom orten utöfvas och som inskränker sig
endast till afsättning af tillverkarnes egna
produkter, samt uppköp af varor för eget behof.
Likväl finnas heminansbrukaro, som året igenom
drifva handel samt till och med skatta derför.
Ehnru derigenom uppkommer en för allmogen
icke otjenlig täflan med städernas handlande,
torde dock fördelen icke öfverväga olägenheten af
öfverflödsvarornas lättare och allmännare spridande.
Skadligare för orten anses gårdfarihandeln vara,
hvilken här inträngt nti icke ringare mått än i
sydligare landskap. Inom Lappmarkerne sker handeln
mest om vintern, och på de inom hvarje socken
inträffande frimarknader. Sjöfatten idkas ej
såsom allmän näringsgren; men sä väl bruks- och
sågverks-ägare som ståndspersoner, jemte en del af
allmogen hafva dock egna fartyg för fraktandet
af landets alster, både inrikes och utrikes, samt
återfraktande af ortens förnödenheter. Folkets
sysselsättningar för öfrigt och under den långa
mellantiden för jordbruket, d. v. s. dess
handaslöjder, äro: karlarnes: uppförande och inredande af
byggnader, förfärdigande af trädkäril för ortens
prodnkler, snickare-, vagnmakare- och
smedsbandt-verk, samt tegelslagning och kalkbränning för
ortens behof; qvinnornas: linne-, ylle- och
bomulls-väfnad, äfven för afsalu; och kunna flera af
deras tillverkningar i finhet och godhet täfla med
utländska tyger. Folket, så väl i kastlandet som
i Lapplandsdelen består, af trenne, till utseende,
språk och lynne skiljda folkstammar, nemligen den
Svenska, Finska och Lappska. I kustlandet äro
Svenskarne den talrikaste delen, dernäst Finnar
och Lappar, hvilka sistnämnde äro fåtaligast och
utgöra blott några få, här och der spridda
hushåll, uppkomna från nedflyttade utfattiga Lappar,
hvilka äro lättjefulla, till kroppsbildningen svaga
och egna sig aldrig åt något bestämdt yrke. I
Lapplandsdelen utgöra Lapparne flertalet, och
dernäst Svenska och Finska nybyggare, hvilka likna
sina stamförvandter i kustlandet. Svenskarne äro
någorlunda resliga och af stark kroppsbyggnad,
Finnarne deremot mera kortväxta och
undersätt-siga. Folket är allvarsamt, hatare af tvång,
härdadt af luftstreck och lefnadssätt fördrager det
tåligt mödor, besvär samt till och med brist, när så
fordras, är raskt och oförsagdt, härdadt och
arbetsamt; men hänger envist fast vid gamla bruk
och vanor. I klädedrägten äro karlarne mera
sparsamme än qvinnorna, särdeles ungdomen, som fikar
efter yppighet, hvaremot den välmående bondens
öfverflöd består i att hafva vackra byggnader,
goda hästar och vackra åkdon. I hvardagslifvet
är folket högst tarfligt; men i samqväm ganska
öfverflödigt i mat och dryck. Till lynnet
utmärkes Norrbottningen nf en viss stolthet, hvilken,
emedan den saknar ett städadt nttryck, lätt nog,
men orätt, förblandas med sträfhet och ogenhet.
Lika ömtålig om sina egna rättigheter, som kall
foreller i sådana frågor, hvilka icke närmare eller
personligen röra honom, ådagalägger ban tillika
mycken fallenhet för tvister och rättegångar, samt
en särdeles egensinnighet vid fullföljande af dem;
härjemte råder hos bonom stor böjelse för handel
och byten, hvilka ofta urarta till vingleri. I
afseende på styrelse och uppbörd består länet af 3
fögderier: Luleå, Kalix och Torneå. I juridiskt
hänseende hörer det under kongl. Svea hofrätt och
innefattar tvenne domsagor: Norrbottens södra och
norra; den förra bestående af 6 tingslag, den
senare af 7. I kyrkligt hänseende hör Norrbotten
under Hernösands stift, och innefattar 3 prosterier,
med 14 paslorater af hvilka 4 äro Lappmarks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
