Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norevalla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Norrlnnda.
Korrmalindorf.
61
dra delen af Norrland samt vid hafskusten, säd
växer till den ymnighet, att man på stället ej
allenast bar nog till eget behof, utan äfven kan
af-läta öfverskott till andra orter. Lin odlas mycket
och växer frodigt i de södra trakterna, vid hafvet.
På godt och saftigt gräs är ymnig tillgäng. Det
rika betet och de vidsträckta ängarne göra det för
landtmannen möjligt att underhålla en myckenhet
boskap, isynnerhet nötkreatur, getter och renar.
Vilda djur, som lemna kostbart pelsverk, och
vild-bråd vistas i myckenhet i de stora skogarne; dit
böra björnar, vargar, jerfvar, loar, täfvar,
mårdar, soblar, hermeliner, ekorrar, harar, lemlar och
vilda renar. Skogsfogel finnes i ansenlig mängd,
såsom tjädrar, orrar, ripor, bjerpar, m. fl.
Hvarjehanda slags sjöfogel anträffas i öfverflöd. Hafvet är
rikt på fisk, förnämligast strömming och lax.
Färsk-sjöfisk, af de vanliga slagen, anträffas ymnigt i
strömmar och sjöar. Jernfördt med rikets begge
andra hufvuddelar, äger Norrland framför dem den
största myckenhet vilda djur, vildbråd, renar,
skogsfogel och skog. Bland rikets alla hufvuddelar har
Norrland den minsta folkmängd, hvilken uppgår till
omkring 325,000 invånare. Hufvudnäringar äro
boskapsskötsel och åkerbruk, hvartill kommer
linodling, bergsbruk, skeppsbyggeri, skogsbygge,
bräd-sågning, tjärubränneri, pottaske-tillverkning,
djur-fångst och fiske. Inbyggarne utgöres af Svenskar,
Finnar och Lappar, af hvilka de förra äro vida
öfverlägsna till antalet. Norrland innefattar
landskapen Gestrikland, Helsingland, Herjeådalen,
Medelpad, Jemtland, Ångermanland, Westerbotten,
Norrbotten och Svenska Lappland, eller de 5
länen: Gefleborg, Jemtland, Westernorrland,
Westerbotten och Norrbotten. I kyrkligt hänseende
bildar Norrland ett stift, neml. Hernösands. I
rätte-gångs-äreoden hörer landet under kongl. Svea
hofrätt. .amt innefattar 2:ne lagsagor och 13
härads-böfdinge-jurisdiktioner. 1 Norrland finnas 69
stång-jernshruk och bergsmanshammare, de senare blott
i Gefleborgs län, samt omkring 30 masugnar. I
freden med Ryssland 1809 afträddes till nämnde
rike allt det land, som är beläget på östra sidan
om Torneå och Muonio elfvar, från hafvet till
>iorska fjällryggen, och utgöra således dessa
strömmar riksgränsen mellan Sverige och Ryssland. (Se
fur ölrigt under de fem länen, som Norrland
innefattar.)
\nrrlHiida * annex till Gaulhem, beläget på
Gottland i Lina ting och länets norra fögderi, 3 mil
S.O. från Wisby, vid hafvet. Kyrkan, af sten,
skall vara byggd 1169. Socknen består af 11
mtl. och har 300 invånare. Dess areal utgör 7,799
tunnl., af hvilka 360 äro sjö och kärr. Adr. Wisby.
%’orrlaud«4»f (Peltidea arctica), en |afart,
hvilken förekommer allmänt i Norrland under enbuskar,
samt äfven, eburu sällsynt, i Wermland,
W:ester-och Östergöthland. Den är rik på färgämne och
kan derföre användas till färgning af ylle och silke.
Sorroittlui i Stockholm. Denna del af Sveriges
hufvudstad, utom ail jemförelse den största,
betydligaste, folkrikasle och bäst bebyggda, bestod,
vid tiden af stadens anläggning, förnämligast af
en bög åt öster och vester sluttande lång sandås,
kallad Sand- eller Brantberget, tills det, efter
riksrådet Brunkes afrättning derstädes, blef kalladt
Brunkeberg. På sidorna om åsen var trakten
sannolikt beväxt med skog, i öster genomskuren af
Neckströmmen och i vester begränsad af Mälaren.
I den mån sandåsen började undanrödjas och
skogen nedhuggas uppstodo bär efter band åtskilliga
byggnader, hvaribland Klara kloster, Jakobs
kyrka och S:t Görans hospital voro de förnämsta.
Omkring år 1340 lärer en liten församling börjat
bildas på Norrmalm, men hvilken dock var så ringa,
att ännu 1517 funnos der endast 30 hushåll, som
betalade skatt till ataden. År 1554 d. 27 Juoi
afbrann bela norrmalm. Den begynte väl åter
bebyggas, men dess invånare tyckas för det mesta
hafva bestått af ’allenast fiskare och andra goda
embetsmän", hvaremot allt köpslagande var der,
liksom på södermalm, vid vite förbjudet.
Traktens fördelaktiga läge lockade dork efter band
äfven förmögnare borgare dit ut, och omkring 1602
lärer på malmen hafva funnits öfver 100
bebyggda gårdar. Carl IX skiljde då Norrmalm från
staden, med foreskrift, att ståthållarens bud och
befallningar skulle efterlefvas, hvad utlagorna angick;
men enskildta brott mot lag och stadgar skulle
dömas af malmens "egna medel." Denna
författning bekräftades ytterligare år 1604. Norra
förstaden, som den då började kallas, fick sin egen
stadsrätt, egen magistrat och eget vapen, samt
hade egna fullmägtige vid riksdagarne. Gustaf 11
Adolf gaf denna magistrat frihet, att, till
förstadens nytta, uppbära de borgerliga utskylder,
sakören och tomtören, som der kunde falla. Så
fortfor det i 30 år, tills, efter konungens död, 1634
magistraten och borgerskapet inom broarne,
besvärade sig öfver detta förhållande.
Överståthållaren understödde deras besvär och
norrmalmsbo-erne sjelfve hördes deröfver, då det, genom kongl,
resolutionen af d. 21 April 1635, stadgades
såsom nyttigare för "bägge städernas egen regering
och tillväxt, ja, bela riket hederligare, att
Norrmalm blifver införlifvad med sjelfva staden till en
kropp." Deremot skulle på Norrmalm inrättas en
kämnärsstuga, till alla smärre måls afgörande,
hvarifrån sedan kunde vädjas till Stockholms stads
rådstuga. Under de 30 frihetsåren hade emellertid
förstaden så förkofrat sig, att vid dess
sammanslående med sjelfva staden, funnos der öfver 1,000
gårdar. För närvarande beslår Norrmalm af tre
hufvuddelar: den egentliga s. k. Norrmalm,
utgörande Clara, Adolf Fredriks, Jakubs och Johanuis
församlingar, samt Ladugårdslandet och
Kungsholmen, hvar för sig en församling. Ilär finnas
följande tullar eller infarter till staden: Norrtull,
Roslagstullen, Ladugårdslands-, Kungsholms- och
Sabbatsbergstullarna, samt dessutom
Carlbergsliom-men, Laboratorii- och Djurgårdsportarne
Norrmalm innehåller tillsammans 293 qvarter.
Slurriiialintlori; i Stockholm hette i början
Malmtorget och lärer uppkommit i den mån
trakten började bebyggas. Dock blef det först vid
malmens reglerande i drottning Christinas tid,
or-Del. III. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
