- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
62

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norevalla ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

62

Norrman.

Norrström.

dentligt afmätt och planeradt. Då man år 1775
började gräfva grunden till Gustaf Adolfs staty
fanns, 8 alnar under jordytan, en murad spis och
eldstad jemte qvarlefvor af pålverk. År 1778
blef detta torg sorgligt märkvärdigt genom den
olyckshändelse, som der tilldrog sig. Staden hade
nemligen, till firande af kronprinsen Gustaf Adolfs
födelse, der låtit emellan Kastenhoff och det
dåvarande Lejelska huset, bygga en 80 alnar lång, af
bräder hopfogad, salong, hvari dansmusik uppfördes
och förfriskningar skulle utan betalning utdelas åt
folket. Dervid hade man begått den obegripliga
oförsigtigbeten, att ej förse den med tillräckliga
åtgångar, så att, då hopen oupphörligt påträngde,
men de redan innevarande ej kunde komma ut,
blefvo en mängd menniskor ibjelklämda och qväfda af
bettan. Deras antal uppgifves till 64. — Genom ett
kongl, påbud af år 1806 förordnades, att torget
sknlle kallas Gustaf Adolfs torg, hvilket namn det
alltsedan burit. Det kan med skäl anses som det
skönaste i Stockholm, genom de palatser hvarmed
det är bebygdt, Gustaf Adolf den Stores bildstod,
soin pryder detsamma, och genoin den praktfulla
anblicken derifrån öfver Nya bron och slottet.
Norrman, <Seorv, lärer varit född i Pomern,
studerade i Wittenberg, blef magister derstädes,
och rekommenderades af Luther och Melanchton
till lärare för Gustaf l:s unge son, Erik, hvartill
ban också antogs 1539. Likväl stannade ban ej
länge qvar vid denna befattning, emedan Gustaf
ansåg honom tjenlig för andra och högre värf.
Han gjorde honom 1541 till Svea rikes råd, och
skickade honom att hälla visitationer i stiften, då
konungen indrog det öfverflödiga kyrksilfret.
Äfven begagnades han i diplomatiska värf, hos
Danska, Fransyska och kejserliga hofven. Då Gustaf
ville gifta sig med sin aflidna gemåls systerdotter,
höll N., vid mötet i Wadstena, ett långt tal
till ständerne på Tyska, hvari ban bevisade
lagligbeten af ett sådant äktenskap. Dog 1553.
Norrman, Olle, en religiös svärmare, hvilken,
omkring år 1730, vid Ljungby i Skåne höll
en-skildta sammankomster, predikade emot allmänna
kyrkogången och nattvarden, samt ulspridde flera
dylika villomeningar. Dä ban ej med godo
kunde förmås afstå från sina dårskaper, ställdes han
inför domstol och förvisades ur riket.
Norrmannus eller Norrman, liars, föddes d.
24 April 1651 på Norrby i Jäders socken af
Södermanland, der fadern var kamererare öfver Axel
Oxenstjernas egendomar. Karakteristiskt för tidens
seder är, att det i bans biografi anmärkes såsom
någonting ovanligt bland förmöget folk, att
modern sjelf ammat denne son. Lars studerade i
Strengnäs, och då han, vid 17 års ålder, afgick
derifrån till Upsala, gaf rektorn honom det
vittnesbörd, att Strengnäs aldrig förr skickat en
sådan lärjunge och aldrig mer skulle göra det. Den
nnge studenten jäfvade icke det vitsord, som
gymnasisten erhållit. Man kan ej säga, att han
egentligen lade sig på någon viss lärdomsgren, ty ban
egnade sig nästan lika åt alla och gick nära lika
långt i alla. Theologien, efter tidens sed den för-

nämsta bland dem, var likväl den, som han
företrädesvis omfattade. För att fullkomna sina
stadier gjorde ban tro utländska resor, och
utnämndes är 1682 till professor vid Upsala universitet i
Hebreiska och Grekiska litteraturen, samt till
assessor i antiqvitets-kollegium. År 1695
prestvigdes ban och erböll Waxala till prebende, sedan
ban förut utbytt sin profession mot en i
theologien. Är 1703 utnämndes ban till biskop i
Gö-tbeborgs stift, hvilket embete ban önskade afsäga
sig. Konungens samtycke till denna bans önskan
dröjde likväl, och Norrmannus måste således
emottaga embetet, hvartill han vigdes d. 3 Maj 1703,
tillika med Jesper Svedberg, utnämnd till biskop i
Skara. Han tillträdde det likväl aldrig, ty ban
afled aderton dagar derefter, d. 21 Maj. Hans
oupphörliga studier undergräfde hans af naturen starka
helsa. Hans manuskripter, till större delen
kommentarier öfver gamla auktorer, fyllde tre kistor,
ehuru hans äldste son påstås hafva betydligt
förminskat dem, emedan ban använde dem till det
profana bruket af fidibus, att antända pipan.
Detta förakt för lärdomens alster hindrade likväl icke
denne son att sedermera sjelf uppträda som
författare. — Bland den lärde Lars Norrmans
skrifter må nämnas: 75 dissertationer; Orthodoxa
Con-fessio Cathol. et Aposlol. Ecctesiæ Orient.; Aristides
artium Oratorias. Lib.il.; Phæhammonis de
Schema-tibus oratoriis Scholia; Theoduli Monachi sive
Thoma Magisiri Laudatio Gregorii Nazianzeni, m. fl.
Norrniis, en egendom om 3 mtl., å W7ermdön, i
Skägga fjerding; riksråden Knut Andersson Lillje,
Göran Sljernsköld och Göran Fleming skrefvo sig
till denna gård. Egendomen bar sedermera
tillhört slägterne Sneckenborg, Oxenstjerna,
Wefver-stedt och Stjerncrona. Ägaren har patronaträtt
till Wermdö socken. På Norrnäs visades, innan
en för flere år sedan timad eldsvåda, det rum
drottning Christina bebodde, då bon besökte riksrådet
frih. Lars Fleming; öfver viken vid samma gård
fanns en bro, kallad Drottningbron.
Norrport i Stockholm försvarade inträdet till
staden från norra sidan. Tvenne sådana funnos, den
inre och den yttre, begge på Helgeandsholmen,
den yttre vid norra ändan deraf mot Brunkeberg,
och den inre vid södra ändan mot staden. Den
inre var förmodligen vänd mot det nuvarande
Mynttorget, hvilket deraf länge behöll namnet Norrport,
ty i kongl, brefvet af år 1669 till öfverst ål
hållaren talas om en gatas anläggande från Norrport
till Gråmunkeholm, hvarmed förmodligen menas den
nuvarande Myntgatan. Den yttre norrport var ett
fästningsverk, bestående af tre torn; genom det
mellersta af dessa gick vägen till inre porten. Vid
Christian H:s intåg d. 1 Nov. 1520 nedrefs
norrport. Den inre norra porten försvarades af ett
rundt torn.

Norrsten, ett fiskeläge, ej långt från Öregrund,

hvars invånare här idka strömmingsfiske.
NorrstrOm i Stockholm kallas Mälarens norra
utlopp i saltsjön, omkring Helgeandsholmen, emellan
Norrmalm och den egentliga staden. I den fanns
på 1400-talet ett qvamhus, som tillhörde Clara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free