Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norevalla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Norman da.
Norrtelge.
63
kloster, och äfven flera andra qvarnar lära deri
varit belägna, men hvilka för längesedan blifvit
bortrifna. Öfver denna ström gingo från staden
till Norrmalm, genom Helgeandsholmen, tvenne
träd-broar. den vestra, den egentliga s. k. Norrbro och
den östra eller slagtarhusbron. Tessin föreslog år
1692, att en bro af sten skalle byggas från
slottets norra sida till norrmalmstorg. Enligt bans
ritning skulle denna bro icke vara bög, mer än
som strändernas läge medgaf, men jemn och
hvilande pä 6 eller 10 mindre hvalfbågar. Under
Gustaf III:s tid vidtogs först verkställigheten af
den-aa plan. Redan i Adolf Fredriks tid bade väl
tvenne stenkistor blifvit nedsänkta i södra grenen af
Norr-tröm, der man ernat anlägga en marmorbro;
men som de icke blifvit lagda på pålar i
bottnen , bortrycktes de af 1780 års höga vattenflod.
Först 1767 d. 19 Aug. lade Gustaf III
grundstenen till den nya bron, hvilken skulle uppföras
på stadens bekostnad. Att bärtill anskaffa medel
tilläts en forböjning i börsafgiften, hvilken
fortfor till är 1838. Byggnaden företogs genast,
efter Adlercrantz’s ritning, och 1794 i slutet af
Juli voro de tre första hvalfven lagda. Med
deras beklädande och planerande drog dock ut till
d. 31 Okt. 1797, då denna del af bron
öppnades, och man, der den slöt, öfver den på
sned gående återstående delen af slagtarhusbron,
kom fram till östra sluttningen af Lejonbacken.
Hed det öfriga af bron dröjde ännu i 10 år,
eller till hösten 1807, då den öppnades. Den s. k.
Norrbro nedbröts nu, och blott en provisorisk spång
gick från Mynttorget till Helgeandsholmen. Vid
den-aa brobyggnad tyckes ett bögst väsentligt fel
vara begånget, då man afvek från Tessins ritning
•ch gjorde hvalfven både för breda och för höga,
hvarigenom bron får ett tungt utseende, och hvad
värre är. Norrmalmstorg derigenom betydligt
skadades. Det kom nu att ligga alldeles för lågt mot
bron. Man måste då fylla på det, men derigenom
förderfvade man utseendet af operahuset och
prinsessans palats, hvilka nu mera tyckas ligga
nedanför torget. Detta redan ohjelpliga fel har man
ytterligare ökat genom anläggningen af den lilla
rundeln vid sydöstra delen af bron, som först
ämnades till båthamn, sedan till plats för ett badbus,
och som man stannade vid att 1832 låta plantera
med träd och göra till en slags liten promenad,
som dock endast bortskymmer bron, utan att
ersatta detta genom platsens egen skönbet.
Arbetets fasthet och soliditet är emellertid satt utom
allt tvifvelsmål.
Wriunda, en socken, belägen i Erlinghundra
och Ilàbo bärad af Stockholms län, halfvägs
emellan Stockholm och Upsala, vid Mälaren, utgör
annex till Skànella i Seminghundra bärad. Här
märkes kongl, lustslottet Rosersberg (se detta ord).
Husby, bredvid kyrkan. Der vid åsen skall under
hedendomen varit konung Niords eller Nordians säte.
Han har ock haft sin boningsplats pä Noatuna
eller Nontnna, och skall ligga begrafven i den
stora högen här bredvid. På denna bög hafva ting
fordom blifvit bållne (se Niords hög). Fornfor-
skare hafva bär anmärkt en runsten. Sådana
märkas äfven vid Norslunda, Vikby, Bry stad,
Linsunda och Kinsnnda backe samt i kyrkodörren.
Vallstanäs , fideikommiss-egendom (se detta ord).
Socknen består af 37 £ mtl. och har 753 invånare. Dess
areal utgör 6,2 72 t unn|., af hvilka 50 äro sjöar
och kärr. Adr. Stockholm, Skåne|laholm.
Norrtelge, en sjöstad i Upland och Stockholms
Iao, 71 mil N.O. från Stockholm, vid Saltsjös,
var förut en marknadsplats. Först efter
1280-talet nämnes Telge i några gamla handlingar, och
1412 såsom ett erkebiskoparne tillhörigt andligt
gods, hvilket konuug Gustaf I lärer indragit
under kronan. Johan III utfärdade 1589 bref, att
Norrtelge skulle besökas endast af skärkarlar och
fiskare; men ej af bandiande. Vid 1614 års
riksdag blef hamnen ansedd såsom laglig, och fick der
tills vidare ske vanlig byteshandel, med fisk och
landtmannavaror. År 1617 bibehölls väl orten vid
samma rättighet, och Stockholms borgerskap, som
klagade öfver landtbandeln, skulle tillse, att några
missbruk ej föröfvades af Norrländningarne. Är
1622 anlade konung Gustaf II Adolf staden
Norrtelge, vid begge stränderne af en å uti en däld,
hvaraf isynnerhet södra sidan mötes af en kal och
bög bergssträcka. Så väl samma år, som åren 1625
och 1629, blef den försedd med stapelfrihet och
andra förmåner, hvilka den dock till en del ej
begagnade längre än till 1636. I det goda
vattenfallet härstädes lät konungen inrätta ett gevärsfaktori,
hvilket blifvit idkadt intill närvarande tid, men na
är nedlagdt, och hvarest tillverkades omkring 2,000
gevär om året. Jemte närgränsande härader lades
staden år 1648 till Ortala grefskap, hvarmed
fältmarskalken grefve L. Torslensson förlänades. Är
1765 erhöll Norrtelge frihet till inrikes sjöfart, och
vid riksdagen påföljande året föreslogs den, jemte
flere städer, till en allmän fribetsort för en hvar,
som ville arbeta i finare smide. Handel och
handtverk äro de hufvudsakliga näringar, hvarpå
stadens bestånd grundas. Är 1842 blefvo i staden
skattskrifne 20 bandiande, bvilka i bevillning för
deras handelsrörelse erlade tillsammans 144 R:dr;
50 handtverkare, hvilkas bevillning nppgick till
175 R:dr, samt dessutom I apotbekare, 1
klädesfabrikör, 3 färgare, 1 spegelfabrikör, 3 urmakare,
5 bagare, 5 krögare, 1 källarmästare, 12
notfiskare och 7 slagtare, bvilka i bevillning utgjorde
tillsammans 217 R:dr B:ko. Stadens sjöfart,
bestående endast i bemtning af varor från Stockholm,
bedrifves med tvenne jagtbåtar, om tillsammans 28
lästers drägtigbet. Fiskeriet, som hufvudsakligen
afser strömmingsfångst, lemnar sina idkare, för
flere otillräcklig, utkomst. Det öfverdrifna antal
afhandlande och handtverkare, samt andra
näringsidkare härstädes, utgör binder för välmågans
stigande, och har förbrukningen betydligt minskats
genom gevärsfaktoriets nedläggning. Skola och ett
mindre lasarett finnes i staden. Norrtelge styres
af en borgmästare; stadsförsamlingen hör till 3 kl
konsist, pastorat. Staden bar vid riksdagarne 49:de
rummet och bör till femte klassens städer.
Vapnet är ett upprest ankare. Staden bar 143 bus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
