Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norevalla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Noraä.
Nnnaby.
05
|kona, bergsmanshammare, i Grangärdes socken
af Stora Kopparbergs län, med 1 hammare, 2
härdar och 32S skepp:d 6 lisp:d årlig smidesrätt, af
ega t tackjern. Hammarskatten är 3 skepp:d 5 lisp:d
13 skålp:d. Manufaktursmide finnes äfven bär.
Af-sättningsorten: Stockholm. Smidesstämpeln visar
N.S. inom en cirkel. Bistämpel: O.O.S. Ägare:
Olof Olansson och åtskillige bergsmän,
■•rtltiainberland skall en tid hafva lydt nnder
Sverige, emedan Ivar Widfamne, Harald Hildetan,
samt, fore dem, kanske äfven andra nordiske
konungar, innehaft det, eller åtminstone en del
deraf. Då Sigurd Ring uppsteg på thronen, var
denna del inkräktad af Westsachsiske konungens
broder, Ingiald. De gamla anspråken upplifvades
ao af Signrd, hvilken, för att göra dem gällande,
utrustade en mägtig flotta, och afseglade dermed
till England. En stor del af invånarne förklarade
sig för honom, men Ingiald mötte honom med en
bar. Ett slag uppstod, hvari både Ingiald och
bans son stupade. Sigurd insatte då en af sina
slägtingar till konung i landet och återvände bem.
■ortiiiHii, JlMgnuii JlttKOi, född 1620, son till
den förste kyrkoherden i Sätber, Magnus Andreæ
Coriander, blef 1646 magister i Upsala, och, ehuru
ännu icke prestvigd, pastor för "Norrlands och
Jämtlands krigsfolket", hvilket ban följde ut i
kriget. Är 1655 blef han känd af Carl Gustaf, som
antog honom till sin hofpredikant och 16ST
utnämnde honom till kyrkoherde i Lindesbergs
stads-och landsförsamlingar. Här skickade ban sig
likväl sä otillbörligt, att han fyra serskildta gånger
suspenderades från embetet, för åtskilliga
tjenstefel, för det ban varit öfverlastad af starka
drycker, derunder glömt döpa ett barn i faderns,
sonens och den helige andes namn, i flera afseenden
fort ett förargligt lefverne, illa behandlat sin
hustru, utfarit i skymford mot församlingen,
handlat med bankrummen i kyrkan och derför
behållit penningarne, öfverfallit collega scbolæ i Linde,
magister Magnus, med hugg och slag i dess eget
bus. stulit böns under vägen, dem ban slagtat och
förtärt, o. s. v. På sin broders, general-auditören
Croneborgs förbön, och sedan ban lofvat bot och
bättring, återfick ban likväl embetet; men då ban
förgick sig femte gången 1663, förlorade ban det
alldeles. Är 1670 följde ban dock guvernören
Léon. Ribbing, såsom buspredikant, till Gottland,
men förlorade äfven denna befattning till följd af
någon begången felaktighet. I slutet af år 1671
fick ban likväl, på någon gynnares förord, ett
litet pastorat i Skara stift, men hvilket ban aldrig
kom att tillträda, emedan döden vid samma tid
slöt bans oroliga lefnad.
%aruni, jernbruk i Nyeds socken orh härad af
Wermlands län, vid Norums-sjöns utlopp och den
elf, som förenar denna sjö med sjön Gapern,
anlades 1630. Bruket har 1 härd och 652 skepp:d
1 lisp:d årlig smidesrätt, med en bammarskatt af
5 skepp d 17 lisp:d 13 skålp:d. Tackjemsfånget
är köpetackjern. Frälsesmidet utgör 63 skepp:d
15 lisp:d. Afsättningsorten: Gölheborg. Vid
bruket linnes en fast bruks-skola, hvars lärare aflö-
nas af bruksägaren L. Lennartsson. I skolrummet
samlas, äfven under mellanterminerne, bruksfolket
och brukets underhafvande på
söndagseflermidda-garne till bön, sång och kristendomsöfning.
Ka-raktersbyggningen är uppförd 1718, af träd; meo
synes till silt yttre knappt 20 år gammal.
Smidesstämpeln visar HK sammanbundne och N i
tvenne förenade kretsar. Bistämpel: Norum.
!\oruii(la, ett härad i femte fögderiet af Upsala
län, innefatlar 6 socknar: Tensta, Björklinge,
Lena, Ebrentnna, Wiksta och Ilarbo. Häradet är
slätt, med få skogar och insjöar. Dess
hemmantal uppgår till 265 J. Märkligare ställen äro:
Salsta och Watlholma bruk. I förening med
tingslagen Wessland och Elfkarleby, Tierp, Wendel,
Löfsta, Film och Dannemora samt Olands härad utgör
Norunda en domsaga, samt med Örbybus härad ett
fögderi. Detta härad bar en folkmängd af 5,229
personer. Dess areal är 77,669 tunnl., hvaraf 3,820
äro sjöar och kärr.
Norunda kontrakt af Upsala stift, inom Upsala
län, innefattar 5 konsist, pastorat, neml.: Tensta,
Björklinge, Lena, Ebrentnna och Wiksta, af
hvil-ka 2 äro af 2 kl., och 3 af 3 kl. Folkmängden
i kontraktet utgör 5,031 personer.
Norunga, en socken med Ljur, Ornunga,
Qvinne-stad och Asklanda, belägen i Geseneds härad af
Elfsborgs län, Kullings och Geseneds förenade
kontrakt af Skara stift, 2» mil O.S.O. från Alingsås,
ntgör ett konsist, pastorat af 3 kl. Inom
pastoratet finnas 36 små sjöar, hvaribland märkas:
Sàf-vesjön, Ornunyasjdn och Qvinnestadssjön. En stor
slätt, af £ mils längd, vid namn Stora Svåltan
märkes här. Norunga kyrka är af okänd ålder, har
i äldre tider varit af träd; men är nu murad af
grof sten. Den fordna Norska Skogsbygd socken,
10,900 tunnl. i Kullings härad, är införlifvad med
Nornnga. Fornsägen förmäler, att på vestra
sidan om hemmanet Öna en liten stad eller by
varit belägen, kallad Norevalla. Slaget vid
Herrevadsbro (se detta ord) skall hafva stått i denna
socken. Norunga socken består af 17 £ mtl. och
bar 1,296 invånare. Dess areal utgör 21,596 tunnl.,
af hvilka 1,980 äro sjöar och kärr. Adr. Alingsås.
Nosa, NäitHja, Smålands-dialekt, betyder: icke
våga sig. "Nosa gör det", våga att göra det, om
du törs! Detta ord tyckes bärleda sig från det
Franska verbet: n’oser.
Nosaby, en socken, belägen i Willands härad och
kontrakt af Christianstads län och Lunds stift, 1 ^
mil N.O. från Christianstad, lj- mil från Åhus och
hafvet, utgör ett prebende-pastorat, af 3 kl., åt
stadskomministern i Christianslad. Ilär märkes
säteriet Hammar, 4 mtl., har i senare tider blifvit
styckadt och försålt till bönder, sjelfva
byggnaderna jemte y mtl. äges af häradshöfdingen Hertz—
man. Då Skåne var ett Danskt landskap, lärer
Hammar utgjort kungsgård och kallades då
Hani-marhus. Enligt en sägen skall konung Christian IV,
då han en gång uppehöll sig pä nämnde gärd,
en natt hafva drömt, alt ban på Allö, hvilken
låg i granskapet, anlagt en stad med ett slörre
tempel, hvars hvalf uppburos af gråstenspelare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
