Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norevalla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
74
Myfon.
ftykirk.
liggande hemman, och ungdomen till dans och lekar,
drucko af det klara vattnet samt offrade i källan
koppar- och silfvermynt. — Brudvigsel förrättas
sällan i kyrkan , utan hemma bos brudens föräldrar
eller anhöriga, eller ock på prestgården, eller
"hvarhelst presten kan anträffas." I förmögnare
bondebus är ofta stort öfverflöd, vid sådana
tillfällen, och begagnas ända till 10 rätter mat, jemte
desert, samt hvarjehanda viner, punsch och bischof!*.
Dansen, som vidtager sedan kaffet är druckit efter
maten, börjar med en gammaldags polska,
hvarvid presten bör begynna dansen med bruden,
hvilken sedermera fortsätter den med hvar och en af
karlarne som anmäla sig, och hvilka, efter slutad
dans, måsle betala s. k. danspenningar lill bruden.
Så länge denna inkassering varar, spelas polska;
men sedan är vals den dans som nu mest brukas
af allmogen. Brudens skrud rättar sig efter
för-mögenhetsvilkoren. Den består vanligtvis af svart
bombasin, en mängd glasperlor och glitterverk på
hufvudet och halsen, målade pappersblommor och
lingonris i stället för myrten. Krona är bruden
sällan i tillfälle alt begagna. Vid begrafningar
deltaga både män och qvinnor i processionen,
trenne i hvarje lag, männerna först och qvinnorna
efter. — Samma dag ett barn födes eller dagen derpå
befordras det vanligen till dopet, hvilken sed,
äfven med fullkomligt friska barns dop, numera torde
härleda sig icke så mycket ifrån den gainla
fördomen, som förbjöd släcka elden i huset så länge
barnet ej var döpt, på det den onde icke måtte
få magt med barnet, som fast mera från den
oseden, att alla grannar och bekanta skola strömma
ut och in i huset och rikligen undfägnas, sä länge
barnet ännu är odöpt. För att undvika detta
påskyndar man dopet. Uti allmogens klädedrägt
torde böra anmärkas, att då en hondc är nog
högmodig att lägga sig till galoscher, få de vanligen
sitta på både inne och ute, på det bans välmåga
så mycket bättre må falla i ögonen. Vid
nattvardsgång begagna qvinnorna, hvilka alltid
framträda efter karlarne, mörkblå och ljusblå mössor,
med stora bandrosetter i nacken och ett s. k.
stycke framtill. Socknen hör till 2 kl. konsist.
Den består af 277’T mtl. och har 4,487 invånare.
Dess areal utgör, jemte annexets, 79,242 tunnl.,
af hvilka 11,680 äro sjöar och kärr. Adr. Carlstad.
Nyfora, jernbruk. Se: Klol-verken.
K) gnrdeii, ett hemman i Aspeboda socken af
Dalarne, skall hafva tillhört Nils Månsson i Aspeboda.
Då han efterspanades för sin delaktighet i
upproret 1533, flydde han in i skogen vid denna gård,
och dolde sig i en kol mila, der han, efter några
dagar, nppvädrades af sin egen bund och blef
fängslad af Lasse Eriksson och dess knektar.
Drottning Christina skänkte detta hemman åt Falu
kyrka. Det har på senare tider tillhört brukspatron
Ström.
NygårdsKngen, -J mil från Wenersborg, är
mötesplats för kongl. Westgötba-Dals regemente.
Tillhör nämnde stad.
Nyliaiumur eller Sunnan>jU« jernbruk i
Grangärdes socken af Stora Kopparbergs län, anlagdt
i vattendraget från sjön Malugnen till Bysjön vid
Grangärdes kyrka, uppbygdt 1627, bekräftadt àr
1689, var på 1750-talet bergsmansbauimare med
330 *kepp:d smide; men 1823 fingo ägarne
privilegium på en ökad tillverkning af 450 skepp:d,
emot dubbel hammarskatt, hvarefter smidesrätten,
för 4 härdar, tid efter annan blifvit ökad till den
nuvarande, 2,400 skepp:d af eget tackjern, från
Abeckshyltan och Saxhyttan, uli hvilka bruket äger
största delen. Ilammarskatten utgöres med24skepp:d.
Afsättningsorten är Stockholm. Smidesstämpeln
visar L I med tvenne korslagda pilar emellan och
krona öfver, inom en åttkant. Ägare: C. G.
Johansson , C. M. Littströms arfvingar och E. G.
Lillström.
Xyliamiiiar, jernbruk. Se: liarmansbo-verken.
Syliytte masugn, i Norbergs bergslag af
Westmanland, hade legat öde i många år, då den 1639
ånyo uppbyggdes af häradshöfding Gyllenbök. Ar
1781 erhöll Th. Levis tillstånd, att bär inrätta en
mindre ugn för gjuterier. Är 1812 sålde ägaren,
Anders Hebbe, Nybytte masugn till dåvarande
ägaren af Bergsunds gjuleri, Gustaf D. Wilke, som
härstädes uppbyggde elt präktigt gjuteri; men då
sådana inrättningar, i anseende till kolhandeln,
anses skadliga för bergsrörelsen, inköptes egendomen
sedermera af hofmarskalken, grefve Knut Posse,
som nedlade blåsningen vid Nordansjö, och år 1821
flyttade den bit till Nyhyttan.
JVyliytte bergsmanshammare, i samma bergslag som
ofvannämnde masugn, skall vara uppbyggd 1631.
llammar.skalten är redan 1699 upptagen till 10
lisp:d, och utgjordes smedjelaget endast af tvenne
bergsmän. Tackjernsfånget är ifrån Iläslbäcks
bytta, och bar bammarskatten och smidet alltid varit
enahanda med hvad det nu är, eller 50 skepp:d.
Hy kil, en socken och pastorat, i Walkebo härad
af Öslergöthlands län, Wifolka och Walkebo
förenade kontrakt af Linköpings stift, 1 | mil S.S.V.
från Linköping. Denna socken utgör nästan en
skogsbygd; jordmånen består af lera, sandmylla
och dungjord. Ibland insjöar äro Bjersen och
Lnn-mern de största; en del af Drogen stöter härintill.
Kyrkan ombyggdes 1785. 1 socknen märkes
frälsesäteriet Åserum, 1 mtl., samt åtskilliga slags
boställen. Gediget bly bar blifvit funnet i ett berg;
jernmalm har man funnit på hemmanet
Sibbenborf-vas ägor. Sandstens-, qvarnstens- och
slipstensbrott finnes på Dröghults hemmans ägor. Socknen
bör till 2 kl. konsist.; den innefattar 411 mtl.
och bar 2,219 invånare. Dess areal utgör 32,000
tunnl., af hvilka 1,780 äro sjöar och kärr. Adr.
Linköping.
Nykirk, Henrik, konung Sigismunds hofjunkare,
hvilken, straxt efter Johan III:s död, af konungen
skickades till Sverige, att undersöka ställningen
derstädes, och vid återkomsten försäkrade, att
hertig Carl icke önskade bemägtiga sig riket, utan
endast alt dess bästa mål te af konungen befordras.
Ilan hade äfven uppdrag att af hertigen begära
några ombud till Polen, för att der med
Sigismund öfverlägga om hvad som vore att göra.
Samme Nykirk sköt, i slaget vid Stångebro, tvärt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
