Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norevalla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
76 XjrkOpiog* testamente.
Nyman.
och riklig undfägnad. Sedan de om natten gàtl
till hvila, väcktes de af Brunke, i spetsen för
lif-vakten, som inslog dörren till deras sofrum.
Waldemar sökte försvara sig, öfvermannade
drabanter-nes anförare Kölar Tisar, inen fann snart att allt
motstånd var förgäfves. Begge blefvo nu gripne,
misshandlade och halfnakne släpade i ett djupt
fängelse, der de fastsmiddes vid väggen. Birger sjelf
infann sig, jemte sin drottning, alt smäda dem i
deras olycka, och frågade dem, om de päminle
sig Ilåtuna-leken. Deras folk, som blifvit
inqvar-teradt ned i staden, öfverfölls äfven och
nedhöggs. Båda hertigarne tillbragte nära ett halft
år i sitt fängelse, och omkommo följande året vid
midsommarstiden genom den sjukdom, som otjenlig
föda, vanskötsel och misshandlingar måste ådraga
dem. Birgers grymma och trolösa handling bar
emellertid för bonom andra frukter, än dem ban
beräknat, ty hela landet uppreste sig mot bonom
och ban förlorade för alllid den thron, ban
hoppades sålunda befästa.
NykUpings testamente. Då riksrådet och
kansleren Erik Sparre fick underrättelse om de
många afrättningar Carl befallt ske vid Kalmar, efter
denna stads öfvergång, förutsåg han sitt och sina
medfångars öde, och uppsatte mot hertigens
förfarande en protest, känd under namn af Nyköpings
testamente. Han beskyller deri hertigens
regerings-lystnad och hämdgirigbet såsom skulden till alla
de sista tolf årens olyckor, protesterar "inför Gud,
den heliga Trefaldighet, alla englar och all
bim-melens här, att ban aldrig mot sin konung och
fädernesland förebaft annat, än det som troget och
ärligt varit", och "instämmer förbemälte hertig
Carl att på Guds rättvisa domedag inför den
heliga Trefaldighet, alla englar och bela verldens
menighet stå honom till svars för sitt
uppförande."
NykUpings Vestra kontrakt af Strengnäs stift,
bör med undantag af Qvarsebo socken, som ligger
1 Östergötbland, till Södermanlands län och
utgörer 8 pastorat, nemligen: Björkvik; Ilalla och
Wrena; Lunda och Kila; Nyköpings Vestra
stads-och S:t Nicolai landsförsamling; Qvarsebo eller
Christina? kapell; Råby och ßärbo; Stigtomta och
Nykyrka, samt Tuna, ßergsbammar och Tunabergs
kapell. Af hvilka pastorat 1 är regalt och de
öfriga konsistoriela. Kontraktets folkmängd utgör
16,843 personer.
Nykiipiugs Östra kontrakt af Strengnäs stift
inom Södermanlands län, utgöres af 7 pastorat,
nemligen: Bälinge med Tystberga; Ludgo med
Spelvik; Nyköpings Östra stadsförsamling med
Allhel-gona och Svärtuna; Rifsa med Lid; Runtuna;
Sct-tersta med Bogsta, samt Tborsåker med Lästringe.
Af dessa 7 pastorat är 1 regalt; 3 konsistoriela,
2 palronela och 1 skiftesvis konsist, och patron.
Kontraktets folkmängd utgör 12,869 personer.
Nylander, Johanne*, född i Uleåborg d. 20
Aug. 1698, blef 1723 magister i Äbo och 1726
lektor vid gymnasium i Borgå, der ban 1745
valdes till biskop, hvartill ban också utnämndes.
Lärer hafva dött omkring år 1770.
Nylander, Margaretka, bar gjort sig känd
genom en Handbok t den finare matlagningen, som
ined mycken välvilja blifvit omfattad af
allmänheten, och erhållit nio upplagor.
Nyman, Fehr. Denne väl bekante folkpredikant,
värd ett sådant namn mer än de ileste, är född d.
23 April 1794 i Wrå socken af Wexjö stift,
der fadern var klockare. Icke ulan svårighet
lyckades det honom, jemte hans broder, att få
studera; likväl kunde bao ej förr än 1818, således
vid 24 års ålder, komma till Lund, och två år
senare blifva prestvigd. Han bade som gymnasist
uppehållit sig med författande af tillfällighetsverser
vid bröllop och begrafningar, m. m. Sedan ban blef
prest skall en märkbar förändring hafva försiggått
i hans lynne, såsoin det påstås, i följd af en
tillfällighet, dä ban råkat köra omkull och dervid
utstått mycken dödsångest. Han började ifrigt
studera bibeln och Luthers skrifter, med allvarliga
betraktelser öfver sill eget och folkets själstillstånd
i allmänhet. Följden häraf visade sig snart i bans
predikningar, hvilka fingo en alldeles ny form och
nytt föredragningssätt. De voro i full biblisk
anda, till en icke ringa del fyllda af bibelus språk,
enfaldigt men hjertligt, rörande eller skakande, och
flödande såsom en rik källådra i aldrig hämmad
fart. Han bade, ehuru ined ganska ringa litterära
anlag, likväl en lycklig fallenhet för
inprovisalio-nen, och det härigenom uppkommande osökta,
ebn-ru, i brist på kunskaper, mindre städade, men just
derföre på det enfaldigare sinnet mera anslående
i framställningssättet, gjorde en oemotståndlig
verkan på äbörarne. Folket strömmade från när och
fjerran att höra bonom, och detta gick så långt,
alt Wexjö konsistorii uppmärksamhet fästades
härpå. Han inkallades till konsistorium, med
befallning att föredraga en skrifven predikan, och dä
man hvarken mot hans lära eller lefverne kunde
hafva något att erinra, tilläts det honom att
fortsätta sina predikningar. Det uppseende, dessa
förorsakat, föranledde tanken att anställa bonom
såsom predikant vid pionier-korpsen på Wanäs. För
sådant ändamål kallades ban till Stockholm, der
ban efter hand predikade i de flesta hufvudstadens
kyrkor, och tilloppet var bär icke mindre, än
i de landsförsamlingar, der ban låtit böra sig.
Della skedde år 1826, och ban förordnades till
bataljonspredikant på Wanäs. Här qvarblef han,
befordrad till garnisonspastor, till 1837, då ban
utnämndes till kyrkoherde i Wemmerlöf i Lunds
stift, hvilket pastorat ban 1842 utbytte mot
Linnés födelseort Stenbrohult, i Wexjö stift. Af
sina tusentals predikningar bar ban, så vidt man vet,
utgifvit blott en enda från trycket, nemligen: Tal,
då fastninqs/ängen Österberg utfördes till döden i
Götheborg. Denne missdådare bade nemligen envist
vägrat alt låta bereda sig till döden, hvarföre
Nyman af regeringen erhöll detta kinkiga uppdrag;
ban lyckades röra det förhärdade hjertat och
stämma det till mildare känslor.
Nyman, Martin, sedan borgmästare i
Stockholm, har år 1664 i Upsala utgifvit en: Oratio
De conservanda I.inguæ Palriæ inlegritate alque
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
