Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norevalla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nyaund.
KÅInnfen.
79
sala domkyrka, till Dybeckska och det s|ora
Nor-denfalkska boset vid Brunkebergstorg, (ill en
förändrad inredning af Lunds domkyrka, (ill
nybygg-säden vid Adelsvärdska boset å Blasiibolmen, till
fiidJarbolmskyrkaos dekorerande vid prinsessan
Sofia Albertinas och Carl Jobans begrafningar, m. m.
*>«und, annex till Rudskoga, beläget 3 j. mil
ö.S.ü. från Cbrislinebamn, vid Let-elfven. Af
denna sorken, som är fördelad på trenne bärader,
eemliien Wisoums, Edsbergs och Lekebergs,
hörer större delen eller 16 J hemman till Nerikes
län. Inom nämnde län var kyrkan fordom byggd
pà östra sidan om Let-elfven. Den kallades
Skogsbo kapell, och qvarlefvor derefter syntes ännu år
1735. Nuvarande kyrka uppfördes 1638 pä
vestra sidan Let-elfven och invigdes 1641. Hon
kallades i förstone Sunds kyrka, men blef sedan, till
skillnad från Sunds eller Sunne kyrka i Fryksdalen,
kallad Nylunds. Den är byggd af träd och
ansen-ligen utvidgad på 1680-talet. I socknen märkes:
üUbotla jernbruk (se detta ord). Socknen
innefattar 2(>i mtl. och bar 3,070 invånare, hvaraf tl|
mtl. samt 1,150 invånare inom Wermland och det
ofnsa i Nerike. Hela arealen utgör 49,596 tunnt.,
af hvilka 7,600 äro sjö och kärr. Adr. Åtorp.
\y*Utrn, en socken och konsist, pastorat af 2 kl.,
i Westerbottens första fögderi och kontrakt af
Westerbottens län och Hernösands stift, 6 mil
S.O. från Umeå, vid hafvet. Socknen innefattar
35 mtl. och har 2,240 invånare på en areal af
59,616 tunnl., af hvilka 4,500 äro sjöar och kärr.
Adr. Ånäset.
\} »»trf», en socken med Östersunda (som bör till
»Vestmanlands län), belägen i Lagunda härad och
kontrakt af Upsala län och stift, 3 mil V.S.V.
från Upsala, 2 J mil från Mälaren, är mycket
bergig och uppfylld med kärr och vattendrag, af
hvilka senare märkes: brombosjön, Älsta sjö, förenad
genom Örsunda å med Mälaren, Kåts/in saml
Rg-sjön, emellan Nysätra och östersunda. Af
egendomar märkes: Kyda, kungsladugård (se detta ord),
samt Resta, 3 mtl. säteri; till denna gård, hvilken
äges af jostitie-rådet G. Nordenstolpe, skref sig
rikstygmästaren, friherre Pehr Sparre. Såsom
något ovanligt må bär nämnas, att i en dalsträcka
nVmed prestgården nedföll på snön, d. 31 Mars
1644, en otrolig mängd maskar. De voro ej fullt
en tum långa, bade svarta hufvuden, voro i öfrigt
gula till färgen och tycktes vara döda; men
qvick-nade då de kommo i värme. Socknen bör till 2
kl. reg. och räknar 862 invånare. Den innefattar
40 mtl. och har en areal af 12,844 tunnl., af
hvilka 340 äro sjöar och kärr. Adr. Enköping.
Nytt-elfven. Se : Finnhytte elf,
!V)tlja vinden, du vet icke liur lUnge den
blüser, ett gammalt talesätt, hvarmed betecknas,
att man bör begagna lyckan, medan den varar.
S>4r bos de gamle börjades med längsta
vinternatten, som kallades modernatt. Deras
nyårsönskan var en helsning till "godt julamot."
Nyårsdagen hade älfven sin förhelgd och vigilia, eller
nattvak och nattsång.
»’ad. Rättigheten att gifva nåd åt broltsliagar
tillhör konungen, såsom en majestätsrättighet.
Ue-nädningsrätten är likväl ej detsamma, soin
konungens domaremagt; skillnaden beslår deruti, att då
konuBgen, såsom högste domare, dömer efter lag,
kan ban deremot, i kraft af sin benàdningsrätt,
mildra den lagligen fällda domen efter
billighetsgrun-der. Konungen kan således gifva nåd ifrån det
straff, hvartill ban sjelf förklarat den anklagade
skyldig. Konungen utöfvar också sin
benàdningsrätt i egen person, efter sitt statsråds börande;
men domaremyndigheten i högsta hand är
anförtrodd åt konungens högsta domstol, hvilken dömer
i konungens stad och ställe. Högsta domstolen
bar deremot ingenting vidare att beställa med
be-nådningsfrågor, än att den yttrar sig öfver den
dömdes ansökning om nåd, innan denna föredrages
bos konungen. Högsta domstolen är vid sådana
tillfällen icke domstol, utan rådgifvande
myndighet. I afseende pä omfånget af konungens
rättighet alt benåda, är föreskrifvet, att den blott
gäller brottmål. Konungen kan efterskänka eller
mildra straff; men icke frikalla någon frän dess
borgerliga förbindelser, eller, |inder form af nåd för
en person, beröfva en annan dess lagliga rätt, t.
ex. upprifva ett arfskifte, o. s. v. Deremot
lemnas det alltid i den dömde och benådade
personens eget, fria val, alt emottaga konungens nåd,
eller att undergå det ådömda stralfet.
Nåd betydde i gamla Svenskan äfven detsamma
som hvila, lugn, samt nåda att lugna någon, och
onåda, att stora, oroa.
Nadel, i gamla Svenskan liktydigt med skada;
troligen en förvridning af det Tyska Aachlheil.
Nådar hafva sannolikt uppkommit af de s. k.
Annat er ne under kalbolska tiden. Dermed menades ett
års inkomst af lediga prestgäll, hvilken inkomst
tillföll påfvestolen. Efter reformationen öfvergick
denna rättighet till konungen. Men redan i
Örebro Artiklar 1586 blef den förbehållen åt den
aflidne prestens familj, och rättigbeteo dertill är nu
ett privilegium för presteståndet. Hvarje
prest-enka, samt alla oförsörjda barn efter allidne
prest-män, äga rätt till ett års inkomst, utom det
löpande tjenstäret. Aüider således en prest i
början af tjenståret, så har familjen att uppbära
tvenne års inkomst, först tjenstårets och sedan
nådårets. Derutöfver brukar konungen af nåd bevilja
ett, stundom tvenne extra nädår. Ett extra
nåd-år nekas sällan, om ej boet är förmöget; tvenne
extra nädår förekomma blott vid mera ömmande
omständigheter. Nädårsansökningen bör nemligen
åtföljas af boupptecknings-instrumentet, hvilket
utvisar husets bebof och underställes först
domkapitlets och landsböfdinge-embelets yttrande.
Nådåren tillhöra enkau och barnen, aldrig den aflidnes
borgenärer. Rättigheten till nådår sträcker sig
äfven till lärare vid de allmänna undervisningsverken.
NålaKten, en 3 alnar hög, upprest sten, något
nedom den s. k. Svärtingskulle i Raflunda socken
af Christianstads län. Denna sten, såsom stående
ensam vid en ättehög, är hos oss en stor
sällsamhet; men i Norrige ej ovanligt. Den lärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
