Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norevalla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XHsaJa.
XKiuin.
87
dess» ord). Socknen består af ett oförm. hemman
och l skattehytta. Folkmängden är 1,531
perso-*er. Adr. Filipstad.
K£»ja* annex till Örberga, beläget i Dals härad
tf Ostergötbland, \ mil V. från Wadstena, vid
Wfllern, i hvilken sjö Nässja och Örberga
socknar bilda en halfö. Kyrkan, urgammal, byggd af
kalksten och gråsten, bar vackert läge på en böjd
nara Wettern. I granskapet af kyrkan mäikes
grift högar och bautastenar. Säkra ankarplatser
äro Kamfwdden och Aludtlen vid Wettern. Vid
stranden af denna sjö synas lemningar efter en
skans, kallad Getryggen, samt äfven af en vall.
Pà Nässja bys ägor finnes en domarering eller
gammal tingsplats. Socknen innefattar endast 8 y
mtl. och har 2J0 invånare. Af dess areal 1,713
tonni., äro 10 sjö och kärr. Adr. Wadstena.
Xns-aJU, kallas vågor som bryta mot ett fartygs
bog, frän rätt för-ut, och hvilka härröra af vind
’om blåst nyligen förnt.
\äs«J<», annex till Barkaryd, beläget i Tveta
härad af Jönköpings län, 3j mil S.O. från
Jönköping. Ky rkan uppbyggdes 1791 af sten, och
förbättrades betydligt 1645. Genom en påfiig bulla
förklarades denna socken, år 1412, tillhöra
Sal-vators-orden i Wadstena. 1 socknen märkes:
Ing-»rpsbtrg, 1 mtl. säteri, tillhörigt fru A. M.
Högländer, född Björk. Förre ägaren, afl.
postdirektören och ridd. And. Sjölin, gjorde här betydliga
odlingar och anläggningar. Yestansjö, ladugård till
Budanäs säteri i West ra härad, mtl., äges af
enkefru doktorinnan Fowelin. Träslanda,
skattehemman. På hemmanet Hultarps ägor, skall i
forntiden varit ett kapell, hvaraf ännu finnas
lemningar, samt en offerkälla å frälsehemmanet
Fager-tofla ägor, der äfven ett afgudatempel skall varit
bygdt. Socknen består af 27 mtl. och bar 1,426
invånare. Dess areal utgör 20,698 tunnl., af hvilka
2,990 äro sjöar och kärr. Adr. Jönköping.
*ä«nli!*tt, omtalas i Ynglinga-sagan, såsom en af
Odin införd beskattning. Den skulle hafva bestått
i en viss afgift för hvarje näsa, d. v. s. för hvarje
person. Dess verkliga tillvaro beror på den
trovärdighet man vill tillerkänna sagans berättelser
om Odin, såsom historisk person. Den omtalas
äfven i konung Magni Ladulås s testamente, under
camn af Næfgiald, och var måhända densamma
som VVestgötba-lagen benämner Allmdnningsöre,
och i städerne kallades Atlmanningsgjald. Dess
ändamål skall hafva varit, att bidraga till de
hedniska offrens underhåll. Iluru dermed förhållit sig,
är omöjligt att afgöra. Det vissa är, att en
personlig skatt funnits i Sverige från urminnes tid,
samt att denna fordomdags kallades Nässkatt eller
Nsefgiald.
Niitikläile, år i somliga landsorter benämningen
pä skjorta, lintyg. v
X仫orp, säteri i Södermanland. Se: Floda socken
derstädes.
Nänuui, annex till Jemshög socken i Listers
härad at" Blekinge, belägen i Willands härad af
Cbristianstads län, 3 J mil O.N.O från
Cbristian-stad, skall i äldre tider varit moderförsamling i
stället för nu annex till Jemsbög. Socknen utgör
en del af Skånes östra gräns mot Blekinge, och
löper skiljolinjen genom det s. k. Hyssbetget,
rätteligen Bese-berget, till följe af en sägen, alt det
varit bebodt af jättar, efter hvilka visas en mängd
fotspår, och en jättegryta på bergets östra sida.
Bergsträckan, omkring 2 mil i längden, har
tillförene varit bevuxen med ansenlig bokskog, hvaraf
några lemningar ännu återstå. Den vestra
bergsträckan, emot Vånga .socken, är märkvärdig för
sina mineralier. Vid Vestanå innehåller den flissten,
jernmalm och ett mineral, som II. Exc. grefve
Trolle-Wachtmeister på Årup undersökt och
befunnit vara pyröpbylit; nordligare i delta berg
finnes lösa massor af glele och en dermed
blandad stenart, som allmogen kallar "leesten*, och
låter bryta sig i parallelogrammer af ^ alns längd,
2 till 3 tums bredd och tjocklek. Den säljes i
städerna för att utföras, till hvad ändamål är
obekant. I Ifö sjön, till hvilken socknen gränsar i
söder, fångas ej sällan den största Svenska
insjöfisk, kallad mal (Silurns glamis’), väsande till och
med 5 till 6 lisp:d. På stränderna (inner man de
af allmogen kallade "Brattingsborg^ penningar" (se
detta ord), hvilka icke äro annat än skal efter
den lilla musslan Crania nummulus. En sägen är
bibehållen, att Braltingsborgs slott nedsjunkit uti
Ifö sjö samt att grundvalen, nemligen 4
hörnstenar och innanför dem el t jemnt och vackert
sten-golf, blifvit sedt af gamla fiskare, på några
alnars djup, men straxt invid ett förfärligt djup och
hafssvall. "Man må ej nämna Brattingsborg, då
man är pä sjön, så vidt man vill komma väl i
land." — Igenom socknen flyter Holjeån, som bär
kallas Edre; utmed den, å Sibbarps ägor, visas
grundvalen efter Biörkehergs förstörda fästning.
Här bodde R’allfred, älskad af en ung man
Ingemar, som tillvunnit sig hennes bjerla, under
hennes fästmans, Lave Lavmanssens, frånvaro i krig.
Enligt visan, som sjunges derom, återkommer
"Lavmanssen, så vreder till by." De älskande taga
sin tillflykt till Matiæ gamla kyrka, för att rädda
sig. Den förgrymmade älskaren påtänder
kyrkan, jungfru Mallfred kastai sig ut genom fönstret
och faller i sin fästmans armar; men Ingemar blef
innebränd och kyrkan lagd i aska. Att denna
gamle Mariæ eller Vårfru kyrka fordom stått å
Näsums åkergärde, pä en hög ned emot Ifö sjön,
synes ännu spår till. Klockorna sägas pä det
sätt blifvit skingrade, alt den ena kommit i en
mosse och sedan blifvit upphittad; men den andra
kastades i än, der den hördes ljuda hvarje
bög-tidsnøtt. Dä man höll på att fiska upp den,
sade en af de sökande: "vi få henne väl med Guds
hjelp"; en annan svarade: "vi få henne, antingen
Gud eller vår fru vill", hvarefter bon aldrig mer
blef börd eller funnen. Kyrkan förlades sedan på ny
grund, samt ombyggdes 1793 belt och hållet. Den
företer ingenting märkvärdigt utom ett vapen
efter prosten Nissonius i Ljungby, hvilken af konung
Carl XI adlades, med namnet von der Wettering,
och i socknen inköpte en del frälsehemman, för
att sammandraga dem till ett fideikommiss, hvil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
