Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norevalla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Oby.
Odal.
93
anläggas på den återstående delen af Brunkeberg
ofvanför Drottninggatan. Clas Grill lofvade att
förskjuta penningarne utan ränta, till tacksamhet
hvarföre akademien lät slå en minnespenning, och
grefve Joban von Seth åtog sig tillsynen öfver
byggnaden. Observator» polböjd är 59 gr. 20 min.
21 sec. och dess geografiska longitud 35 gr. 36
min., 16 sec. öster om Ferro. Grundstenen lades
d. 26 Maj 1748 och d. 20 Sept. 1753 kunde
byggnaden invigas och öppnas för sin bestämmelse.
I senare ären bar detta observatorium blifvit försedt
med ßera nya och dyrbara instrumenter.
Oby» säteri, i Blädinge socken af Kronobergs län,
med underlydande hemman, 6 mtl., straxt utmed
stora landsvägen emellan Alvarstad och Gåttåsa
gästgifvaregårdar. Egendomen bar ett vackert
låge emellan tvenne sjöar, är väl bebyggd, bar
vackra trädgårdar och spatsergångar. Uti
trädgården står en dopfunt, som fordom tillhört Blädinge
kyrka och på hvilken är följande inskrift med
runbokstäver: "Finvid högg detta kar på Tjuraberg."
I rummen finnas flera minnen af den genialiska
konstnären Hjalmar Mörners pensel, samt en
porträttsamling. Ägare härtill hafva varit
medlemmar af slägterna Rosenbjelke, Lagergren,
Bourdon, Cronhjort, Netberwood, Stenflycht,
Stjern-blad, Gyllenborg, Steucb, Mörner, Cederström,
v. Blixen, Finecke och Gyllenkrok.
Ockelbo-verken, i Gefleborgs län, utgöres af
jernbroken Wij, Bratlfori och Åmot, i Ockelbo
socken, samt Cathrineberg i Hanebo socken, hvilka
tillsammans hafva 5,400 skepp:d priv. årligt smide
af eget tackjern för 12 härdar. Brattfors skall
först blifvit anlagdt af Rob. Petré den äldre i
Arboga och privilegieradt 1675. Smidet, som 1695
var 600 skepp:d och 1749 reglerades till 900,
utgör numera 1,800 skepp:d, hvarföre
hammarskatt utgöres med 15 skepp:d; emedan bruket bar
300 skepp;d s. k. bögre frälsesmide; härdarnes
antal äro 4. Wij bruk bar 2 härdar och 900
skepp:d priv. årligt smide, bammarskatten är här
9 skepp:d. Vid detta bruk äro flera
manufakturverkstader tillåtna, fastän för det närvarande
endast något spiksmide der idkas. Åmots bruk
anlades 1710 af biskopens i Westerås, Carl
Carlssons enka, Catb. Bröms. Bruket bar 4 härdar och
i,i*>é> frir. årligt tniide, för hvilket ham-
marskatten är 21 skepp:d. Amots masugn
derintill, byggdes vid samma tid som bruket. Åbro
masugn bör under Brattfors och anlades samtidigt
med bruket. Betjenas lika med Brattfors och
Å-mot af egna hemmans skogar, och tillslagne
re-kognitions-allmänning. Vid dessa bruk finnas
äfven basbebofs-qvarnar och sågar. Belägenheten
är sådan, att stångjernet föres landvägen ifrån
begge bruken till lastageplatsen Norrsundet i
Ham-rånge. Cathrinebergs bruk bar 2 härdar och 600
skepp-.d smide, samt 6 skepp:d bammarskatt.
Af-sättningsorten för dessa bruk är Gefle och
Stock-Woi. Ägare: J. A. S. Åberg; disponent C. A.
Roth.
Ockelbo eller liglebo, en socken med Åmots
kapell, utgör ett konsist, pastorat af 2 kl. i Ge-
striklands kontrakt af Upsala stift, och är belägen
Gestriklands fögderi af Gefleborgs län, 4J mil
N.V. fråu Gefle. Kyrkan grundlades 1791 och
uppbyggdes af sten. Invånarnes näringsfång
utgöres af åkerbruk, boskapsskötsel, kolning och
körslor för bruken, samt brädsågning.
Vattendragen intaga mycket af socknens vidd. Här finnas
öfver 50 större och mindre sjöar, utom många
tjärnar eller skogssjöar, samt mossar, särdeles på
vestra trakten, hvilken utgör en betydlig sträckning.
Berg intaga en stor del af socknens mark,
särdeles på bruksskogen och allmänningen, hvarest både
norra och vestra sidorna äro liksom instängde af
sammanhängande bergsträckningar. Mineralkällor
träffas på några ställen. Den s. k. Finmarken
är belägen öfverst i socknen, emot Helsingland och
Dalarne, till större delen vester och norrom
kyrkan, uppå de till jernverken upplåtne skogstrakter.
I konung Carl IX:s tid skola först några åboer
hitflyttat frän Finland, och, såsom här förmenas,
från Nyland. Dessa hafva liksom i Dalarne anlagt
sina torp på höjder, 2 till 3 mil från kyrkan, och
de bebyggda ställena föra merendels namn efter
första anläggarne. Jernbruken i denna socken
bidraga till största rörelsen. Under namn af
Ockelboverken (se ofvan), inbegripes ej allenast 3 här
belägna, utan och 2:ne i närmaste socknar,
tillhörige samma ägare. Af de förra märkas: Åmots och
Bratt/örs bruk samt Abro masugn. Dessutom
märkes bär Wi, det enda säteriet i orten, grundadt
1683 af arkiatern doktor Sven Bröms, och på
senare tider tillhörigt slägten Cederström.
Pastoratet innefattar 35 £ mtl. på en areal af 209,536
tunnl., hvaraf 18,000 äro sjöar och kärr.
Folkmängden uppgår till 4,758 personer, hvaraf 1,100
i annexet. Adr. Gefle.
Ockra kallas en mer eller mindre ren blandning
af kiselsyrad jernoxid med järnoxidhydrat, som
förekommer ganska allmänt, utgörande större delen
af s. k. myr- och sjömalmer, samt användes dels
till jernets utbringande, dels, då färgen är ren och
vacker, såsom gul målarfärg i sitt naturliga skick,
eller såsom brun färg efter förutgången
upphettning i luften, bränd ockra.
Oculi, är den Latinska benämningen å tredje
söndagen i fastan, som förekommer i historiska
urkunder rörande medeltiden.
Od, and eller Uti, betydde i forn-Svenskan
egendom; deraf Upsala öde eller Upsala
egendom. Af Od härleder sig klenod, odal, m. fl.
En annan betydelse derpå var lätt, hastig. Det
beter således i rimkrönikan:
"Han tbera ärende väl förslod;
Ty var han ej i svarom odb."
Odal är ett urgammalt nordiskt ord med betydelse
af egendom, på hvilken ingen annan kan göra
anspråk. Den med lagarne, som det synes, mest
öfverensstämmande derivation af odal, är: Od (audr),
egendom och all, full, alltså full egendom, full
äganderätt. Allod är en omkastning af
stafvelserna. Det synes uteslutande användt på jordagods
och bildar en motsats till läns- och
förpantnings-jordar. I Bohuslän och Dalsland finner man
ter-Del. III. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
