- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
97

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norevalla ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Odensjtt.

Odensvi.

97

gården pà eo upphöjd och med löfträd omgifven
plan, en graf för sig och sin familj samt
blifvande fideikommissarien hvilken begrafningsplats
invigdes med Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd.
OdensJO, I mtl. säteri, med 5 mtl.
underlydande, i Barnarps socken af Jönköpings län, tillhör
till ‡ enkefru assessorskan Chr. Sjögren och till
^ inspektören S. VVessman. Egendomen skiftades
1824, då den förstnämnde bibehöll gamla
mangården, som bar vacker belägenhet, med trädgård,
vid stranden af Barnarpssjön; den sistnämnde
utflyttade och anlade på en böjd vackra byggnader,
trädgård, m. m.
Odensjtt, en stor by af mtl. i Skatelöfs
socken af Kronoborgs län, på östra sidan om sjön
Åsnen. I granskapet af denna by förekomma flera
märkvärdiga fornlemningar. Nära härintill bar
fordom stått eo offerlund, deruti de Wärendska
sköldmöerna, efter sin lyckliga seger, samlades till offer
och festliga lekar.
Odensjttn, i Röstånga socken af Malmöbus län,
är, enligt all sannolikhet, kratern efter en fordom
här utbrusten underjordisk eld. Omkring sjön, der,
liksom i allmänhet inom Röståoga bys område,
marken består af trapp, finnas öfverallt volkaniska
lemningar, och i dess granskap träffas flera
basalt-kullar. Vid sjöns östra sida står en lodrät
älle-stupa, med ett stort otillgängligt hål i dess midt,
från urminnes tid bebodt af ett par af den i södra
Sverige sällsynta Falco peregrinus, bekant i orten
ander namn af sjöfoglarne. Sjön äger, till följd
af sin trattform, ett betydligt djup i midten,
hvilket förhållande föranledt den tro bos allmogen, att
sjöo vore bottenlös. Den barock alltid blifvit ansedd
åtgöra ett tillhåll för sjörå. Personer Gnnas, som
försäkra, att de, under sommaren 1822, sett en
vacker qvinna till hälften böja sig ur vågen och
genast försvinna. Folket i det närbelägna Nackarp,
af hvars ägor sjön fordom varit omgifven, säges
alltid stått i vänskapligt förhållande till sjöns
invånare. En bonde i Nackarp skall en gång
företagit sig att mäta sjöns djup, hvarvid han
begagnat 18 sammanfästade hövälingar (rep, hvarmed i
Skåne hölass ombindas); men icke funnit botten.
Vid tågets uppdragande fanns, i stället för den vid
dess ända fästade jernstången, ett krumt
bagge-horn. Påföljande afton inVom ittf- bonden en
sjö-v» «uit helsning från "far*, att återfå bans nya
"söbesked" (matsked), hvartill bonden svarat, att
skeden skulle utlemnas, då jernstången
återställdes; hvarefter, och sedan någon stund förflutit,
stången kommit farande öfver taket in i gården
och hornet genast dansat ut - genom stugudörren
och försvunnit. Enligt Ehrensands uppteckning af
denna sägen, fanns, "i stället för den vid repet
bundna ploghillen, ett vädursborn, och en röst
hördes utur vattnet, som sade: "Lad mej fa min
kielkrog (kittelkrok) tilbage igien." Allmogen har
för öfrigt, angående sjön, allehanda vidskepliga
sägner, och ibland dessa äfven den, att vid sjöns
strand fordom varit belägen en konungaborg,
hvilken, till straff för det konungen på en stor
högtidsdag dragit ut på jagt, vid hans hemkomst sjun-

kit; men att borgen, hvars tak skall kunna ses
vid klart väder, ännu står i djupet af sjön, samt,
liksom förr, bebos af konungen och dess hof.
Enligt i senare tider anställda mätningar skall sjöns
djup i midten utgöra 36 till 40 fot. Vattnet är,
såsom bergsvatten i allmänhet, mycket klart och
kallt. Sjön är ganska fiskrik, och man påstår sig
deri hafva sett gäddor af ovanlig storlek. Fisket
lemnas obegagnadt, helst notdrägt svårligen kan
företagas, dels i anseende till sjöns form och dels
den mängd trädbråte, som lid efter annan
nedstörtat från bergen, som omgifva sjön.
Odens krublia kallas en vid Kråketorps gård,
i Asa socken af Kronobergs län, befintlig
stenmur af 6 alnars tjocklek, 80 alnar lång och 20
bred. "Krubban" är säkert ett bonduttal af krypta,
hvilket i medeltiden var namnet på ett slags
tempelrum.

Odens kulle, i Gökhems socken af
Westergötland, { mil från Mösseberg, är hög, men icke
vidsträckt, kal och slät. Den bar tvenne
afsättningar, kallade Piggen och Kronan. Man skall
fordom bär hafva dyrkat Odén, och i pesttider
härstädes anlagt begrafningsplats.
Odeus lund är en liten, temligen inskränkt,
plats nedanför slottet i Upsala, planterad med
några träd och hvari ett monument öfver Gustaf
Adolf den Store är uppfördt i anledning af bans
jubelfest år 1832. Den akademiska ungdomen
plägar samlas här vid högtidliga tillfällen af
nationell betydelse, eller då någon af universitetets
högtider firas, och afsjunga sånger, hvartill
dagens fest ger anledning.
Odens stnty. Denna kolossala bild är i marmor
ulförd af den utmärkte konstnären Fogelberg.
0-den föreställes stående i begrundande ställning,
slödd mot sitt spjut. Bilden är placerad nära
fonden af kongl, museum, till hvars prydnader
den hör.

Odensvnla, svartstork (Ciconia nigra), en fogel
af vadarnes ordning, 3 J fot lång, med hufvud,
hals, kräfva, alla öfre kroppsdelar, vingar och
stjert svarta, med präktig grön- och purpurglans;
bröstet, magen och de följande nedre
kroppsdelarne hvita; näbben, den nakna ögonfläcken samt
svalgsäcken och benen, röda; iris brun. Ungfogelo
olik den äldre, de bos dessa svarta ställen hos de
förra bruna, eller svarta utan grön glans.
Förekommer ganska sällsynt, blott ensam eller parvis,
vid kärr, mossar, insjöar och floder uti
skogstrakter i Skåne, Halland och Östergöthland, såsom
flytt-fogel anländande om våren och åter flyttande om
bösten. Födoämnena utgöres af grodor, ödlor,
ormar, kräftor, vatteninsekter och maskar, samt
framförallt småfisk, och derjemte gräs. Sill bo
bygger hon i något högt träd bland lofven i kronan,
och honan lägger deruti 3 till 4 hvita ägg,
större än hönsägg.
Odensvi, en socken och konsist, pastorat af 3 kl.,
beläget i Södra Tjusts härad och kontrakt af
Kalmar län och Linköpings stift, 3J mil V.N.V. från
Westervik, 1 J mil från hafvet. Här märkes:
Odensviholm, med vacker belägenhet på en udde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free