- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
117

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odlingslån ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Om bord.

O finaln.

117

pilten, har sitt namn af en bonde, som bär
störtat sig i djupet. Vestra väggarne bilda högsta
klippan af Omberg, och intill dem ligga
MuHskrà-Jeiiia, hvilka likna ell jordras och bestå af
öfver-gsngs lerskiffer. Vid Elfvarums-udde börja åter
höga herg, kallade i sin sträckning Grytsbergen
och Oxebåsen. Söder härifrån ligga
Stocklyike-bergen , som innehålla glimmerskiffer och sträcka
sig till Budgafoet, i hvars väggar finnes en grotta,
68 fot i längden och omkring 30 i höjden, den
största af alla grottor i berget. Ködgafvel
böjer sig lodrätt från stranden, och bar öfverst en
fördjupning, efter ett utfallet hvalflikt klippstycke,
kallad Rudga/vets port. Midtför denna anses
Wettern vara djupast. Ibland den myckenhet bokar,
hvilka frän bergets södra sida höja sina kronor och
utgöra den s. k. Bokeliden, utmärker sig
Apostla-boken (se detta ord). En åttondedels mil härifrån
är den högsta spetsen af Omberg, ballad Ombergs
bjesse, hvarifrån man har den vackraste utsigt
öfver Öster- och Westergötbland, till och med öfver
Nerike och Småland. Midt på bjessen är en grift,
i hvilken en af landets fordna småkonungar ligger
begrafven. På slätten deromkring står upprest elt
sjömärke för sjöfarande på Wettern. Här
bredvid finnes en inhägnad plan med bänkar och ett bord,
på hvars stenskifva, som fordom betäckt nämnde
grift, en mängd resande tecknat namn och årtal.
Längre upp i parken är en annan bergsträcka
kallad Murbergen. Vid Stora Korsrödjan, midt i
skogen, framväller en källa ur sjelfva klippan,
benämnd Helig katta, nu kallad Hatte-källan, firad af
allmogens vidskepelser; flera andra källor hafva
äfven sitt ursprung nr berget. På östra sidan af
Omberg märkes följande bergshöjder: Alvastra
branter, Ktintebergen, Lilla och Stora Makersbergén och
Blankebergen. En myckenhet kron- och dofhjortar
vårdades bär fordom för hofvets räkning; men den
behållna afveln försåldes 1805. Öfverallt
förekommer bär en mängd sällsynta växter.
Kronoparkens vidd anses åtgöra 4,136 tunnland, och
inhägnaden sträcker sig 2 ’ mil. Parken är ställd
under vård af landshöfdingen i Östergöthland.

Wiu boril säges det vara som befinnes inom ett
fartygs reling eller sidor. Till förekommande af
om bord läggning eller påstötning nattetid fartyg
emellan, skola kongl, flottans ångfartyg under
sjöexpeditioner, emellan solens ned- och uppgång
uppsätta signal-lanternor af följande beskaffenhet,
nemligen: under gäng, på förtoppen 1 lanterna med
hvitt sken, på stybords sida, I dito med grönt
sken och på babords sida 1 dito med rödt sken.
Till ankars: en lanterna med vanligt klart sken.

Omenius, Andrea» .tiiitierni, var 1608 född
af fattiga bondeföräldrar i byn Öm, nära Sköfde,
hvaraf ban tog sitt namn. Kämpande mot mänga
svårigheter, lyckades det honom likväl att 1628
komma till Upsala, såsom studerande, och att vid
25 års ålder bli rektor i Sköfde. Han reste
sedan at till Rostock och Greifswald, der ban blef
magister, befordrades till tbeol. lektor i Skara,
domprost och 1677 till biskop. Han var dä
redan en 69 års man, men skötte likväl sitt ansvars-

fulla embete med mycken drift och verksamhet,
till sin död d. 6 Sept. 1684.

Om Trå ni t, Jemtlands-dialekt, betyder: förutan.

Omutlige krono-hemman kallas sådane hemman,
hvaraf kronans räntor ej utgå efter de allmänna
beskaltningslagarne, såsom kungsgårdar med
tillhörigheter, och sådane som äro anslogne till visst
fortfarande särdeles bruk, hvilket ej kan
sammanslå med enskildtes besittning af jord eller ränta,
t. ex. boställen, till allmänna inrättningar gifne
hemman o. s. v. Desse hemman få ej
bortlem-nas i byte; emedan sådant skulle strida mol
kronans behof och beqvämlighet.

Omm är en i vestra Sverige allmänt bruklig
benämning på ugn.

Oninitiänheu kallas i de gamla Bobusländska
stugorna den bänk, som sträcker sig utmed
spisel-murcn, eller emellan denna och dörren, samt är
den plats dit tiggare och i allmänhet mindre
aktade personer vid sina besök hänvisas. Den
bildar motsatsen till frambanken, midt emot dörren,
der ståndspersoner och andra ärade gäster ensamt
tillålas slå sig ned, saml långbänken, hvilken delas
af bosets folk och mera vanligt besökande.

Omyndig. Se: Myndig och Mö.

Onda bettet, tagelmask (Gordius aqvaticus), en
trådmask af £ fots längd, liknande ett svart, brunt
eller gult tagelstrå; hannen med klufven, men
honan med trubbig stjert. Förekommer ofta i
bäckar och vid sjöstränder och tros af allmogen
förorsaka fulslag eller det äfven så kallade onda
bettet i fingrarne.

Ond krydda fiirKåa icke, ett gammalt
ordspråk, liktydigt med: Ogräs växer ovattnadt.
Man brukar vanligen säga: "Ondt krut förgås
icke"; men ordet "krut" är här en förvridning af
det Tyska ordet Kraut, som betyder: ört, krydda.

Ondvegln. Se: Öndvegin.

Onera. Se: Skaller.

Onaala, ett regalt pastorat af 2 kl. utgöres af
Unsala socken, belägen i Fjäre härad och
kontrakt af Hallands län och Götbeborgs stift, 1 mil
S.S.V. från Kungsbacka, vid hafvet. Eudast på
norra sidan förenadt med fasta landet, afgör
On-sala en halfö, hvilken i öster omslutes af
Ströms-fjord, samt i vester och söder af hafvet. Utmärkt
af en i allmänhet stenbunden jordyta, saknar
denna trakt större strömdrag, och ibland de mindre,
hvilka leda sin upprinnelse ur kärr, och ur de
emellan bergen liggande dalarne, må anmärkas:
Forsbäcken, Hasta och Dragsbäcken. Ibland en mängd
öar, som ligga i hafvet utanför Onsala-landet, må
nämnas: Sandö, Ejderon, Ockarö, Malon,
Stenshol-marne, Wassholmen, Bollholmen, Grytan, Hästbua
samt Nidingen, 1 mil längre S.V. ut i hafvet;
dessutom i Strömsfjord Bamnö, Brokö, Brallö,
llarn-nökatf, Hastklöfvarne m. fl. Med undantag af
Nidingen, hegagnas alla i hafvet liggande öar till
betesmarker af delägarne i de utmärker, som på
fasta landet ligga midt för öarne. Hamnar finnas
här flera, såsom vid Sandö, Ejderön, Ökrösund, m.
fl. Nidingen är en ovalformig klippa i hafvet 3000
alnar lång och 1,400 bred. Ifrån denna klippa

Del. III. 16

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free