- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
123

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odlingslån ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Orle i

Orlnnda.

123

Ön orgbyggare under äldre tider äga vi ganska
liten underrättelse. På 1500-talet oämnes blott
en och annan; det är dock troligt, att flere
funnits, fastän deras minne försvunnit liksom deras
små verk. Men vid 1600-talets början synes att
orgbyggarekonsten blifvit något uppöfvad, emedan
då träffas åtskilliga utländningar, som på flera
ställen i riket anlagdt byggnader, särdeles under
Gustaf II Adolfs och Christinas regering. Ibland
sådane införskrifne mästare nämnas Paul Miiller 1615,
Henr. Cabmao 1631, Göran Spett 1630—1660;
Frans Boll bade omkring 1660 uppsatt orgor i
S:t Jakobs kyrka samt ingått aftal om ett nytt
verk i Upsala, men dog under arbetet 1677.
Göran Woitius var bekant på 1680-talet; Filip
Ei-senmenger 1649; Job. Biixtehude, Pehr Hansson
Thel, Georg Hum, Casper Frager, m. fl. Flere
små verk hafva ock då blifvit byggda i
landskyrkor af åtskillige infödde, bvilka, der de ännu
finnas i behåll, visa konstens och byggmästarens
ofullkomlighet. Intill konung Carl Xl:s och Carl Xll:s
tid saknades bos oss förfarne orgbyggare; men
sedan Hans och Johan Niklas Cabman (se dessa ord)
blifvit bekante härstädes, och några lärlingar bos
dem fatt mera insigt i konsten, tyckes den märkligt
hafva stigit vid 1700-talets början. Olof Hedlund
och Daniel Stråble berömmas mycket, såsom de
der vidare sökt konstens förkofran; men begge
afledo nog tidigt. Vid denna tid byggdes eljest
små verk i landsorterna af mindre förfarne män;
■ten så hafva dock andra mera förtjente och
berömde orgbyggare alltid sedan funnits, bland
bvilka må nåmnas Jonas Wistenius, Jonas Gren
och Petter Stråble (se detta ord), samt Carl
Wål-ström. Utom dessa hafva andra både förr och
senare idkat orgbyggeri i landsorterne, af bvilka
några haft privilegium, bland dessa må nämnas:
Jakob Westervik, Job. Ewerhard, P. Qvarnström,
L. Wahlberg, A. Malmlöf, N. Söderström, P.
Schulin, Olof Schwan och L. T. Hammardal. På
senare tider hafva utmärkt sig G. Andersson och
Strand. Orgbyggares examina anställas i någon
privilegierad orgbyggares närvaro i musikaliska
akademien, hvilken det tillkommer att pröfva
orgbyggares skicklighet samt meddela dem behörigt
intygande.

Orieatulanus, Jodbs, född under senare
hälften af 1500-talet på Bolmsö i Småland, der
fadern Nils var bonde. Genomgick först Wexjö
läroverk och begaf sig 1660 till Wittenberg, alt
fullända sina studier, och blef der magister 1603.
Hemkommen blef han rektor i Nyköpings skola
och 1612 superintendent i Mariestad, der ban dog
d. 9 April 1646, med namn af en nitisk,
allvarsam, stundom i ill och med något sträng förman.
Man bar många förtjenster om sitt stift, hvilket
dà omfattade Wermland och en del af
Westergöt|l|and. Han var här den siste superintendenten,
erböll rättigheten att inviga prester, hvilken varit
hans företrädare vägrad, lade sig mycken vinning
om Mariestads och Carlstads skolor, fullbordade
kyrkobyggnaden i förstnämnda siad och gjorde täta
visitationen Berömmes såsom en grundlärd tbeolog

och rättsinnad patriot. Han hade den smärtan att
se tre sina söner, vintern 1639 —1640, drunkna i
Wenern. De kallade sig Röding. Den äldste af
dem, Kikolaus, hade studerat i Leyden, var
underlagman i Wermland och bar utgifvit flera
dissertationer. De två yngre skulle innan kort
afresa till Indien. Denna olyckshändelse väckte
sådant uppseende, att en serskild sorgefest i
anledning deraf föranstaltades vid universitetet i Dorpt.

Orientalister. Sverige bar, särdeles i äldre
tider, baft flere utmärkte sådana, hvilka till någon
del erhållit ett Europeiskt namn. Till de
förnämste böra: i 17:de århundradet Forssius, Rothovius,
Hambraeus, Palmroth, Liljeblad, Lara Odhelius,
Ter-setus, Arensbeckius, Sven Jonæ-, Sparfven felt och
Fahlenius. I I8:de århundradet: Aurivillius,
Brenner, Lundius, Henrik Benzelius, Olof Celsius,
Göransson, Arosenius, m. fl., och i det 19:de: Agrell,
Norberg, Berggren, A. Svanberg, Tingstadius,
Sjö-bring, Lindgren, Bolmeer, Hampus och A. F.
Tullberg, Thornberg, Geitlin, Carling, Knös,
Gurnæ-lius, m. fl.

Orkesta, annex till Markim, är beläget i
Seminghundra härad af Stockholms län, 4 mil N. om
hufvudstaden. Ilär märkes Lindholmen (se detta ord).
Runstenar finnas på åtskilliga ställen i socknen,
såsom vid Bergabäll, Yttergården, Söderby och
Söderby gärde samt vapenhusdörren, kyrkogården,
kyrkodörren och sakristimuren. Socknen
innefattar 18£ mtl. och har 350 invånare. Dess areal
utgör 4,258 tunnl., af hvilka 190 äro sjö och
kärr. Adr. Stockholm , Mörby.

Orlofsnedel kallas det skriftliga intyg,
hvarigenom busbonden berättigar sitt tjenstebjon att söka
annan tjenst, och tillika gifver sitt vittnesbörd
om dess uppförande under tjenstetiden. Sådan
or-lofssedel äger tjenstebjonet rätt att fordra, när
det i laga tid blifvit uppsagdt, eller sjelf uppsagt
tjensten. Orlofssedeln skall innehålla
tjenstebjo-nets namn, huru länge det varit i tjensten,
hurudan dess frejd och serskildt dess skicklighet och
nit i sin tjenst varit, hvad slöjd eller yrke det
för öfrigt förstår, och slutligen dess ledighet att
söka ny tjenst. Falsk orlofssedel straffas med
ärans förlust och temligen höga böter, nemligen
40 d:lr. Å andra sidan kan tjenstehjon, som
anser sig hafva erhållit en orättvist förklenande
orlofssedel, stämma sin husbonde, hvilken då kan
dömas till 6 R dr 32 sk. B:ko böler, i fall
klagan finnes grundad. Samma böter drabbar den
som nekar orlofssedel, efter skedd, laglig
uppsägning.

Orlundn, prebende-pastorat af 3 kl., utgöres af
Orlunda socken, belägen i Aska härad af
Östergötbland, Dals kontrakt af Linköpings stift, ^ mil
S.O. från Wadstena. Marken är jemn; jordmånen
dungjord. Kyrkan är ganska gammal och byggd
af kalksten. I socknen märkes en vidsträckt höjd
på Grimskulla ägor, som öfverallt bar grifthögar
och stensättningar. Pastoratet består af 16J mtl.
och bar 480 invånare. Dess areal utgör 2,499
tunnl., af hvilka 20 äro sjö och kärr. Adr.
Wadstena.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free