Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odlingslån ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OrtliopedUha Institutet.
Orthopediska Institutet. 131
institutets lokal i staden och på Djurgården. Att
alla dessa omkostnader på det kännbaraste måste
inverka pà grundläggarens financiella förhållanden
faller af sig sjelf. Det var väl na, om någonsin,
behöfligt att från statens sida en stödjande band
räcktes åt den förtjenstfull stiftaren af landets
enda ortbopediska helsovårdsanstalt. Detta behof,
sä väl som inrättningens värde, erkändes ock
öppet både i utlåtanden från kongl,
sundhets-kolle-gium och Svenska läkare-sällskapet, i hvilket
sistnämndas protokoll af d. 26 Maj 1840 förekomma
följande ord: "Herr Prof. Åkerman har, med
anledning af ett bos Rikets nu församlade Ständer
begärdt understöd för det Orthopediska Institut,
som ban stiftat, begärt Svenska
Läkare-Sällskapets yttrande, huruvida Sällskapet ansåge detta
Institut ändamålsenligt och förtjent af något
understöd af statsmedel. Sällskapet har derföre tagit i
öfvervägande, att Ortbopediska kuranstalters
allmänneliga nytta numera i de flesta länder anses
satt atom allt tvifvel, hvilket bäst bevisas deraf,
att sådana anstalter pä flere ställen, t. ex. i
Berlin och Paris, blifvit satte i förbindelse med
allmänna sjukvärdsanstalter; att det äfven för vårt
fädernesland måste vara nyttigt och nödigt, att
hafva åtminstone en sådan; att då för en sådan
anstalt, enligt konstens närvarande ståndpunkt,
erfordrar en större mängd kostsamma apparater, det
for mindre bemedlade enskilde blifver omöjligt att
emottaga och lämpligt behandla hithörande sjuke,
med mindre än att äska en afgift, som för de
fleste öfverstiger tillgångarne och således
utesluter dem från kuranstaltens begagnande; och
ser-skildt hvad Prof. Åkermans Institut beträffar, att,
såsom Sällskapet bar sig noga bekant,
kurmetho-deo der ändamålsenligt verkställes, enligt
vetenskapens och erfarenhetens nu allmänt erkända
fordringar, ej mindre medelst gymnastik och öfrige
inre och yttre kurativa hjelpmedel, än medelst
maschineriet alt Prof. Åkerman enskildt uppoffrat
betydliga omkostnader, för att grundlägga och
underhålla nämnde anstalt; och att den afgift, som
erlägges for den sjnkes behandling, der är,
jemförelsevis emot på andra orter, ganska måttlig;
och ansåg sig Sällskapet till följe häraf böra
uttala å ena sidan den önskan, att Prof. Åkermans
nilfulla bemödanden och oegennyttiga uppoffringar
mätte för den goda sakens skull välförtjent
hugnas med ett kraftigt understöd af allmänna medel,
och å en annan sida, den öfvertygelse, att denna
vackra och välgörande anstalt, förutan ett sådant
•nderstöd, säkerligen måste förr eller senare
upplivs, dà den i sakernas närvarande skick ej kan
»nderbàlla sig sjelf, hvilket genom utdrag af
pro-kollet skulle herr Prof. Åkerman meddelas." —
Visserligen gafs äfven en uppmuntran åt företaget
jenom ett, till följe af ständernes beslut, tvenne
serskildta gånger lemnadt anslag till inrättningen,
samt dessutom en årlig pension af 500 R:dr B:ko
ät föreståndaren enskildt; men vid detta anslag,
belöpande sig till 1,500 R:dr B:ko årligen,
fastades sådana vilkor, att intet stöd för inrättningens
ekonomi genom detsamma kunde påräknas. (Do
vid sista anslaget fästade vilkoren voro, att så
länge anslaget utginge, trenne fattiga patienter
skulle samtidigt kostnadsfritt underhållas och
vårdas vid institutet, samt en biträdande läkare
anställas och lönas, för att en gång blifva stiftarens
efterträdare, när dennes ålder icke längre tilläte
bonom att förestå institutet.) Utan tvifvel kan man
bärleda bristen på tillräckliga sympatier för
institutet från en mängd ofördelaktiga tankar om
detsamma, till en del möjligtvis framkallade af
intolerans mot denna branche af läkarekonsten, som
vågade beträda gymnastikens område, oberoende af det
s. k. central-institutet, hvilket förhållande man ock
sä litet vårdade sig oin att dölja, att fiendtligheten
till och med framträdde öppet vid en offentlig
gymnastikexamen i elt tal öfver den Svenska
gymnastiken. (Se: Dagl. Allehanda af d. 25 April 1839.) Det
synes vara en gifven lott för hvarje enskild man,
som bryter en ny bana, om än aldrig så allmänt
nyttig, att förföljas af mer eller mindre bäftig
ovilja. Så bade både institutet för de Blinda och
Döfstumma, samt det gymnastiska
central-institutet sina fiender att bekämpa, och att det
ortbopediska institutet skulle gå fritt för alla anfall ,
bade väl varit orimligt att begära. Sorgligast är
dock, att anfallen skulle ske just ifrån ett båll der
man sjelf förut varit i samma fördömelse. Under
nu omnämnde förhållanden började patienternas
antal förminskas, samt svårigheterna att upprätthålla
institutet, i män deraf, förökas; och då slutligen
den bestämda terminen för statsanslaget var
till-ändalupen, syntes icke vidare någon möjlighet att
längre upprätthålla inrättningen i dess närvarande
skick. Då inträffade samtidigt bärmed, att en af
hufvudstadens yngre läkare, doktor Herman
Sätherberg, hvilken under några år, till följe af de
vilkor som voro fästade vid ofvannämnde statsanslag,
biträdt såsom andre läkaren vid institutet, ställde
sig i spetsen för en på medicinska grunder fotad
sjukgymnastik, hvars bebof för samhället redan
länge varit af hufvudstadens läkarekorps insedt och
öfverklagadt. Enligt en emellan bonom och
professor Åkerman traffad öfverenskommelse öfvertog
han äfven vården om de orthopediska patienter
som ännu funnos qvar vid institutet, åtog sig
dertill att, i likhet med hvad professor Åkerman
hittills gjort, lemna kostnadsfri vård åt de
orthopediska patienter som bade behof af fattigfondens
understöd, samt sammanknut på delta sätt det
orthopediska institutet med nyssnämnde
gymnastikinrättning, hvarigenom det förändrades till ett
Gym-nastiskl-Orthopeiliskl Institut. — Den gymnastik-lokal
som dittills varit begagnad utbyttes ock nu emot
en bättre belägen (vid Munkbron), och flere
assistenter antogos för gymnastiken. Den nya
lokalen upptages för närvarande af 2:ne
gymnastiksalar (en större och en mindre), ett rymligt
hvilo-kabinett och toilettrum för de gymnasticerande,
samt ett mottagningsrum för de besökande.
Såsom assistenter vid gymnastiken äro anställda 12
personer, derutaf för fruntimmersgymnastiken 6
fruntimmer, och för herrarnes 6 herrar. Oe
patienter bvilka erfordra en fullständig ortbopedisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
