Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odlingslån ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
134
Oscar !•
Ihmnodajera.
var Danska statsrådet Ove Ramel den sisto som
innehade detta gods, han sålde det 1684 till Olof
Nilson Engabolm. Gårdens belägenhet är
förträfflig. Egendomen är väl bebyggd. Åkerjorden är
sidländ och kall; men höböstnaden och betet
ganska betydligt. Till egendomen höra många
vidsträckta ägor, hvilka fordna ägare förstått att
från nästgränsande grannar inkräkta på en tid,
då skog och utmark mindre värderades.
Betydliga skogar och torfmåsar böra äfven till de
fördelar denna gård äger. Egendomen tillhör framl.
kammarherren von Setbs omyndiga arfvingar och
enka, hvilken senare styrer hushållningen derstädes.
Oscar I (såsom kronprins Joaer Frans Oscar) ,
Sveriges och Norriges nu regerande konung, son
af Carl XIV Johan, född i Paris d. 4 Juli 1799.
Uppsteg på thronen den 8 Mars 1844 och kröntes
i Stockholm d. 28 Sept. s. å. Konungens
kröning i Norrige har ännu (Febr. 1849) icke ägt
rum. Förmäld d. 19 Juni 1823 med Josefina
Maximiliana Eugenia (se detta ord).
Oscar Fredrik, konung Oscars tredje son,
hertig af Östergötbland, född d. 21 Jan. 1829.
Oscars hospitals - inrättning, H. 14. II.
prins, vid kongl, lifgardet till bäst, är grundad
pä nådiga gåfvor och afgifter af regementets
officerkorps. Denna inrättning ägde 1842 ett
kapital af något öfver 18,000 R:dr B:ko, och hade
samma år i pensioner och understöd till 71
personer utdelat 1,371 R:dr 16 sk.
Oscars skola, prins, är en i Götheborg för
soldatbarnen vid kongl. Götha artilleri-regemente
är 1810 af officerare och civilstaten vid nämnde
regemente stiftad skolinrättning. Enligt
öfverenskommelse skulle stiftarne samtligen tillskjuta något
af sina löner, till ett företag, som åsyftade att
draga regementets soldatbarn undan vanvården.
Skolan benämndes efter dåvarande II. K. II.
arffursten Oscar. Den underhölls under sin första
tid endast genom tillskott af regementet i
Götheborg, sedan har direktionen för
artilleri-regemen-ternas barnhus-kassa i Stockholm dertill anslagit
ett understöd först af 66 £ och slutligen af 100
R:dr B:ko årligen. Gölheborgs förmögnare
invånare hafva äfven genom gåfvor till skolan visat
sitt nit alt befordra den. Etthundrade soldatbarn,
hvaraf 60 gossar och 40 flickor, njuta bär
undervisning; de äldre flickorna äfven i
fruntimmersslöjder. Alla barnen erhålla af skolan s. k.
pa-radliläder. Tvenne gånger i veckan öfvas gossarne
i militäriska rörelser och exercis med gevär,
samt erhålla distinktionstecken, till uppmuntran af
flit och sedlighet. Dels genom subskription, dels
genom insända gåfvor hade skolan erhållit en fond
af omkring 5,500 R:dr, innan den af konungen i
nåder skänkta delen af fästningsverken blef såld
för något öfver 14,000 R:dr B:ko. Skolans
angelägenheter vårdas af en direktion, i hvilken
öfverstelöjtnanten vid regementet för ordet; öfrige
ledamöter äro regements-pastorn och en officer
af hvar grad. Årliga omkostnaderne hafva
utgjort omkring 1,000 R:dr B:ko, hvaraf
regementets tillskott utgör omkring 400 R:dr.
Osculatorlum. Se: Messbok.
Oseedher bOr Ingen hjelpa, en af domare-
reglorna i vår Svenska lag, betecknande, att ingen
bör knnna ursäkta sig med enahanda felsteg bos
andra som det man sjelf begått.
Osenliielin, Joser, hette förut Oos, var
öfverste-löjtnant, kommendant, först i Carlshamn
och sedan i Kalmar, då ban 1692 adlades och
antog namnet Osenhielm. lian hade då "tient
Kronan i samfälta 41 år väl och troligen, samt
dervid bivistat åtskilliga vackra krigs-actioner."
Som ban dog utan söner, utgick ätten med bonom.
Osenius, Anika Olufsdotter, var
klocka-rebustru i S:t Clara församling i Stockholm, samt
är anmärkningsvärd för det bon icke mindre än
sex serskildta gånger gifte sig med klockare
inom församlingen. Under ledigheterne efler deras
död förestod hon alltid klockarsysslan till
församlingens nöje. År 1656 gifte bon sig med
Olof Pedersson Osenius, 1665 med Erik Pedersson
Sund, 1675 med Jöns Eriksson Wessenius, 1681
med Anders Lund, 1693 med Jonas llasselbeck och
slutligen 1705 med Anders Qvarnström, samt dog
i pesten 1710, nära 100 år gammal. Hennes
sista man lät pä hennes graf lägga en sten, hvarpå
stod ristadt: r’Här hvilar i denna graf
kyrkokloc-karnc i S;t Claræ Församling i Stockholm Anders
Lundh och Jonas llasselbeck och deras gemensamma
Uustro i Embetet och Äktenskapet Anika
Olufsdotter och efterlefvande Mannen 1710."
Grafste-nen förstördes vid den vådeld, som 1751
öfvergick S:t Clara kyrka.
Osinne i forn-Svenskan detsamma som olycka,
missöde. I Westgötbalagen heter det: "Han var usini
sva brat af dagum lakin", (Hade det missödet att
så hastigt blifva afdagatagen).
Osläitfors, jernbruk i Bille socken af Gefleborgs
län, 2 mil från Gefle. Första anläggningen skall
skett af en inspektor Isak Rök, med I hammare,
som privilegierades 1696; derefter byggdes den
andra 1701. Är 1710 fanns här en smedja att
förfärdiga jernlavetter; dä den inställdes,
anlades 1723 mannfaktur-smide; derefter byggdes
spikhammare 1724, hvilken nedlades 1726; men
numera idkas åter vid bruket manufaktur- samt
spik-smide. Stångjernssmidet var först 1,200
skepp:d; men ökades 1778 med 100 skepp:d, sà
alt det priv. årliga smidet nu utgör 1,300 skepp:d
för 4 härdar, hvarföre hammar.skalt utgöres med
13 skepp:d. Tackjern köpes ifrån Norbergs-samt
Öster- och Wesler-bergslagen. Stångjerns-förseln
sker landvägen till Gefle. Vid bruket finnes
äfven ett kapell och predikant. Smidesstämpeln
visor O med ett f tvärs igenom. Ägare: L. P.
Löthman.
Osmundsberget, i Rättviks socken af Dalarne,
bar 150 fots lodrät höjd och innehåller skiffer,
kalkstenshvarf, bergolja, bergbeck och
valklere-brotl. Här finnes ett kalkstensbrott, hvilket
bereder en del af Rättviks sockens invånare
pen-ningeförtjenst inom och utom socknen.
Osuiuudsjern. Se: Jern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
