- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
147

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odlingslån ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Oxenstjerna.

Oxenstjerna.

147

honom tillnamnet af Reaare-Bengt, hvarunder ban är
allmännast känd. Han begaf sig nemligen, efter
slätade studier, år 1613 till Jaffa och derifrån land
vägen till Jerusalem; blef, nnder resans fortsättning,
angripen och illa sårad af Arabiske röfvare,
hvarföre ban måste återvända till Europa, tog nu tjenst
på Toscanska flottan, gjorde 1614 flera sjötåg
emot Turkarne, hvarunder ban fick icke allenast
tillfälle att bese en slor del af Medelhafvets öar
och norra Afrikas kuster, utan äfven förvärfvade
mycket bvte och prispenningar. Följande året
besökte ban bofven i Florenz, Parma, Rom och
Venedig. Ilans reslust var dock härmed icke
tillfredsställd, utan ban begaf sig 1616 till
Konstantinopel, der ban lärde sig Turkiska språket, Troja,
Syriea, Bagdad, Ispaban, der ban väl emottogs
af Persiska Schacken och följde honom nnder 1617
års fälttåg mot Turkarne, for sedan till andra
delar ar Persien och äfven till Ormus, men
hindrades, dels af sjukdom, dels af en Turks falska
an-gifvelse från att besöka Indien, såg likväl
Egypten, Alexandria och slutligen Savoyen, Schweitz,
Frankrike, Spanien, Portngal och Nederländerna.
Återkom till Sverige 1620; var en rättskaffens,
välvillig och duglig embetsmän. Dog barnlös i
Riga d. 9 Juni 1643.

Oxenstjerna, Oustaf Gabrielsson, son till
Gabriel Christersson, född 1551. Han skref sig
friherre till Fiholm och Rinkestad, och herre till
Fånö, tjente i kriget mot Ryssland, sedan i
Nederländerna mot Spaniorerne och i Ungern mot
Torkarne. Hemkom 1580, då ban blef
häradshöfding i Långbundra bärad af Upland, sedan
öfver-itf-ståtbållare i Revel och 1590 riksråd. Efter
Johans död deltog ban med hertig Carl och
några andra af rådet i rikets styrelse, samt
undertecknade Upsala mötes beslut. Eburu han ej
vilade sig tillgifven Sigismund, utan tvertom gjorde
honom derå föreställningar mot hans okloka
regeringssystem, värderades ban likväl af denne för
sin redliga karakter, och gjordes till kammarråd
samt häradshöfding öfver Östra härad i Småland.
Dog alltför tidigt d. 18 Jan. 1597. 1 Jäders
kyrka i Södermanland, der ban är begrafven, finnes ett
praktfullt marmor-epitafium uppsatt öfver bonom.
Af hans tre söner blefvo två stamfäder för tvenne
grefliga ätter, nemligen: 4xel Oxenstjerna,
den store riks-kansleren, och Gabriel, som
upphöjdes till grefve af Kroneborg.

Oxenstjerna, Gabriel Meiustsson , son af
Benet Gabrielsson och sonson till Gabriel
Christers-son, föddes på Lindholmen d. 26 Mars 1586,
fulländade, enligt tidens sed, sin uppfostran genom
utrikes resor, och blef 1604, vid återkomsten,
Carl IX:s kammarherre, deltog 1611 i kriget mot
Danmark, hvarunder han vid Ryssby blef
skjulen genom begge armarne, sedan guvernör
öfver Revel och Estland, 1617 riksråd och
öfverste-tygmàstare, derefter hofrättsråd, lagman i
Wermland, guhernator öfver bela Finland och 1634
riks-skattmästare, president i kammaren samt en
af drottning Christinas förmyndare. Bland dessa
spelade ban onekligen ej blott den obetydligaste,

ntan äfven den tvetydigaste rölen, beskylldes för
egennytta, för försnillningar och att hafva
tillvällat sig kronogods mot ganska ringa lösen,
derjemte att han var försumlig i sitt embete och
höll ingen reda på sina underlydande. Icke desto
mindre stod ban väl hos drottning Christina, som
gjorde honom till riksamiral och president i
amiralitets-kollegium, ett embete, hvars åligganden
voro bonom aldelcs fremmande, samt upphöjde
honom till grefve af Korsholm, med Mustasaari,
Lill-och Stor-Kyro socknar till grefskap, d. v. s. 500
hela hemman, med en årlig inkomst af 13,000
d:lr s:mt. Axel O. var ej nöjd med honom, och
då hans son, Erik, ernade fria till en af
riks-skattmästarens döttrar, afstyrkte han det, emedan
hennes far ej var berömvärd, hvarken som offentlig
eller enskild man. Han dog d. 12 Dec. 1656.
Hans äldste son,

Oxenstjerna, Gabriel Gabrielsson, grefve
till Korsholm och Wasa, friherre till Mörby och
Lindholmen, herre till Rosersberg, Edsberg och
Kaporie, var född d. 6 Mars 1619, blef år 1644
öfverste för Uplands regemente, då ban deltog i
fejden mot de i Wermland infallne Norrmännen,
blef sedan häradshöfding i nedre Satakunda,
riksjägmästare, riksråd, lagman i Wermland och
riksmarskalk. Dog d. 12 Jan. 1673. Carl XI, som,
då nyss tillträdt regeringen, synes hafva byst goda
tankar om bonom, besökte bonom på bans
sotsäng, gret vid bortgången derifrån, och åtföljde,
jemte enkedrottningen, begrafnings- processionen.
— Hans dotter, Clirlstiana Juliana, född på
Stockholms slott d. 23 Sept. 1661, ett beläst,
aktningsvärdt och religiöst fruntimmer, bar
isynnerhet blifvit bekant genom den häftiga kärlek
hon väckte bos pastorn vid Franska församlingen
i Stockholm, Nicolaus Bergius (se delta ord), och
sitt hemliga giftermål med bonom d. 2 Dec. 1691.
Delta äktenskap ingick bon likväl icke af någon
passion, utan dels af öfvertygelse om mannens
värde, dels för att rädda bonom från den lill
sinnessvaghet urartade moraliska förslappning, hvari
hans böjelse botade att försänka honom. Hon var
dervid aldeles icke blind för verldens oblida
omdöme, och för sitt stånds, isynnerhet sin egen slägts
bat och förföljelse, hvilka bon härigenom skulle
ådraga sig; men bon hade nog mod och själsböghet
att trotsa dessa obehag, för att lyda, hvad bon ansåg
vara en högre pligts fordringar. Hon dog d. 27 Febr.
1701, utan att efterlemna några barn, emedan de
tre första redan före benne gått i grafven, och det,
som var orsaken till hennes död, snart följde
henne dit. Hon testamenterade sin qvarlåtenskap åt
sin man; men var under lifstiden välgörande äfven
mot dem af sina anförvandter, som mest smädat
och förföljt benne, när dessa sedan behöfde
hennes bistånd.

Oxenstjerna, Georg Gabrielsson, sonson af
den föregående och son af kammarherren Gabriel
O., föddes d. 7 Sept. 1699, skref sig grefve och
berre till Skenas, lian gick 1717 i krigstjenst,
blef vid Fredriksbalis belägring befordrad till
fänrik; sedan i Fransk tjenst, men blef 1728 fäorik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free