Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxenstjerna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
156
Palilen.
Palander.
fört protokollet i liqvidations-kommissioncn, och
varit sekreterare hos riksskattmästare!) Sten Bjelke.
Detta förklarar bans upphöjelse i adligt stånd år
1689, då ban likväl behöll sitt namn. Ätten
utgick med sonsonen, hvilken dog ogift, som
styrman år 1769.
Palilen. von der. Denna gamla Lifländska
adliga ätt introducerades år 1680 pä Svenska
riddarhuset bland friherrar, med 6 bröder, hvaraf
den yngste, Carl Mellor, dog som löjtnant, af
sina sår i slaget vid Landskrona, hvilket stod d.
13 Juli 1677, så att ban först tre år efter sin
död blef friherre. Den äldste brodern, Jlolian
liniers, var general-major af kavalleriet och
drunknade i hamnen vid Revel. En annan broder,
Fredrik Adoir, dog som öfverste-löjtnant i
Rysk fångenskap. Alla dessa bröders ätter äro
utgångna i Sverige, men den tredje i ordningen,
fiiiintar Clirintiana afkomlingar hafva nedsatt
sig i Ryssland, der familjen kommit till högt
anseende. Denna slägt uppgifves vara densamma som
den Koskullska. Tvenne bröder skola nemligen
hafva ägt starosliet Burteneck, icke långt ifrån
Riga. Den ene af dem var i Polsk tjenst och
återkom derifrån efter 15 års bortovaro. Den
hemmavarande ville då icke erkänna bonom som
sin broder, och lemna honom sitt fäderne-arf, men
då det slutligen tillerkändes bonom af domstolen,
blef den andre så uppbragt öfver denna utgång af
saken, att ban i strömmen, som flyter förbi
godset, afskiljde sin del med messingspålar och
kallade sig derefter von der Pahten.
Patkull, tfàeorg, härstammade från en gammal
Lifländsk ätt och var född i Revel d. 2 Maj 1605,
gick i Guslaf Adolfs tjenst och befordrades till
öfverste. År 1642 blef ban kommendant i det
eröfrade Olmiitz, hvilket ban bibehöll åt Svenska
kronan ända till krigets slut, eburu i nära tre år
blockerad af fienden. Härunder tog ban ed af
invånarne, att de icke skulle inlåta sig i förbindelse
med de kejserlige; men då några af dem bröto
den, lät ban halshugga 28 af de förnämste
skyldige och mellan 4 hästar sönderslita slämplingens
upphofsman. Denna stränghet verkade och
af-skräckte frän förnyande af försöket. P. befordrades
sedermera till general-major och general-löjlnant,
samt deltog 16 V8 i eröfringen af Prag. Vid
drottning Christinas kröning nekade han, liksom flere
af de förnämste generalerne, alt taga plats i
processionen efter rikets råd, ulan föredrog atl med
dem rida kring drottningens vagn. Upphöjdes till
friherre med 82 hemman i Wörå socken i
Österbotten såsom friberrskap. Blef sedan krigsråd,
guvernör i Wismar och 1654 en bland rikets råd.
Afled i Stockholm d. 1 Fehr. 1657. Ätten utgick
med bans son, ryttmästare vid lifregementet,
hvilken stupade i slaget vid Lund 1676.
Pajala, ett konsist, pastorat af 3 kl., bestående
af Pajala socken, belägen i Torneå fögderi af
Norrbottens län, Westerbottens fjerde kontrakt af
Hernösands stift, 16 mil N.N.V. från Haparanda,
har förut varit kapellförsamling till Öfver-Torneå
socken, men skiljdes derifrån i början af 1840-
talet. Kengis här belägna bruk hade i flere år
egen prest och kyrka för underliggande. De så
kallade öfverbyggare eller der omkring boende
allmoge, hvilka 1725 erhöllo kongl, tillstånd att
anlägga elt kapell, blefvo med bruksägarne öfverens
om nyttjandet af en gemensam kyrka, som nämnde
år nybyggdes och kallades Fredriks kapell. Sedan
kapell-laget 1757 fått en kapellan, bar en tid
varit tvenne prester, vid dessa dubbla, men till en
kyrka sammanlagde församlingar. Förening
emellan bruksägare och allmogen stadfästades 1783, i
anledning hvaraf öfverenskommelse gjordes om både
kyrkobyggnad och presters aflöning, så att begge
församlingarue sedermera uppbyggde tillhopa ny
kyrka, hvarest hölls Svensk och Finsk gudstjenst.
Pastoratet består af något öfver 12 mtl. och bar
2,023 invånare. Adr. Haparanda.
Pakett, f.ilius, byssegjutare under Gustaf I:s
och Erik XIV.s regeringar, med arklimästare titel,
förmodligen Fransman eller Nederländare, har
gjutit 12 kanoner eller s. k. apostlar, hvilka sköto
stenkulor, och 2 ännu större sådana, Dyfvel och
Dyfvels moder. Denne Pakett tyckes för öfrigt
hafva varit en lycksökare och förslagsmakare, som
konung Erik förebrådde, att han lofvade mera än
ban kunde hålla. Sålunda hade ban åtagit sig att
förfärdiga ett konstrikt fyrverk, troligen en bomb,
hvarmed elt halft skeppad krut skulle kunna kastas
in i en fiendtlig stad, men bomben ej anländas
förr än den träffade målet. År 1565 bade ban af
10 skålp:d takkoppar förfärdigat en slagkula af en
half famns längd, hvilken skulle fyllas med 5 skålp:d
krut, och försök dermed göras på S:t Claras
gärde utanför Stockholm, den då för tiden vanliga
exercisplatsen, men hvilket experiment ej lärer
lyckats, lika litet som lians åtagande att årligen
gjuta "godt och oförfalskadt byssegods" af 1,500
skepp:d rå koppar och leverera skepp:d för skepp:d
m. m.
Paktuiu kallas det förord, rörande inskränkningar
i giftorätten, som någondera af makarna, eller dess
målsmän skriftligen upprätta före vigseln. Det
upprättas i två vi|tnens närvaro, och bör påtecknas
af den tjenstförrättande presten, saml inom en viss
tid efter vigseln företes inför vederbörlig domstol,
om det skall äga gällande kraft. Öfver den del
af sin egendom, som den ena makan upprättat
pak-tum, har den andre, eller dess arfvingar och
fordringsägare ingen dispositions- eller ätkomstratt.
Palander, Lar* lilit||’, regements-läkare vid
örlogsfloltan i Carlskrona, född i Köping d. 13
Mars 1758, har oafbrutet haft tillsynen öfver
Carls-krona länslasarett från dess stiftelse 1797. Död
183-. Ilar författat åtskilliga uppsatser i
Läkaren och Naturforskaren, i Läkare-sällskapets
handlingar och i Nordisches Archiv fur Naturkunde. En
skicklig och i orten mycket anlitad läkare. Hans son,
Palander, Axel Fredrik, kapiten vid flottan,
R. af Ryska Wladimirs-ordens 4:de klass,
Preussiska Röda Örus-orden och Danska
Dannebrogsorden, född 1802, tillförordnades år 1847 att
förestå landsböfdinge-tjensten i Blekinge, hvilket
val väckte mycken belåtenhet i orten; men den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
