Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxenstjerna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KiO Palmencrona.
1704 tredje sändebudet vid traktatens uppgörande
mellan Sverige och Polen, då ban, äfvensom de
andra sändebuden, Arvid Horn och Wacbschlager,
logos till krigsfångar af konung August. Han
ut-vexlades sedan, skickades följande året åter som
ambassadör till Warschau, blef 1706 landshöfding
öfver Åbo och Björneborgs län samt Åland, och
samma år friherre. Ar 1714 erhöll han från
Bender afsked för sin ålderdom, men innan det
framkom, hade ban redan aflidit d. 20 Mars, utan
manliga arfvingar, då den friberrliga ätten utgick med
honom.
Paluiencrona, Lnrn, bette förut Hatman,
gick omkring år 1690 i Engelsk sjötjenst och for
både på bandels- och örlogs-fartyg, samt bivistade
på dessa senare åtskilliga belägringar och
träff-ningar; återkom år 1700 till Sverige, der han
blef amiralitets-löjtnant, och användes vid
anläggningarna för flottans räkning i Götheborg, gick
1703 åter i Engelsk tjenst, sedermera i
Venetiansk och i Genuesisk, återkom 1706 till Sverige
och inträdde i sin löjtnants-beställning, utförde
derunder åtskilliga förrättningar, bland annat då
ban upptog och till Götheborg införde det på
Skagern förolyckade skeppet Oland, hvars kanoner
och utredning ban äfven räddade; bivistade flera
trälfningar, bland andra de i skärgården vid
Strömstad förefallna, hvarvid ban alltid förhöll sig
tappert och vid ett tillfälle blef sårad; befordrades
till amiralitets-kapilen och adlades jemte sina
styf-söner Bryngel och Henrik Haliile år 17Id,
då de antogo namnet Paluiencrona. Han dog utan
barn och likaså de begge styfsönerne, af hvilka den
äldste, Bryngel, som var krigskommissarie, skjöt
sig sjelf i Götheborg på 1720-talet. Ätten är
således utgången.
PalmeriuN, Nikolaus, utmärkte sig som ung
genom sioa lyckliga natursgåfvor, hvarföre Joban
III skickade bonoin alt studera vid utländska
uni-versiteter, der ban blef juris doktor och öfvergick
till katbolska religionen. Efter hemkomsten
anställdes han i konungens kansli. Han anföres bland
dem, som på Söderköpings riksdag förklarades
berättigade till fri religionsöfning, så länge de
förhöllo sig stilla, och till hvilka hörde Erik Brahe,
Erik Gyllenstjerna, Casper Paulinus, m. fl.
Sedan hertig Carl blifvit riksföreståndare och ban
i hvarje kalbolik trodde sig se en anhängare af
Sigismund, fann P. sig icke äga någon säkerhet i
Sverige, hvarföre ban begaf sig till Polen, der
ban slutligen blef konung Uladislui sekreterare och
hertig Carl Ferdinands kansler, samt adlad under
namnet Palmerius ä Palmgarten. Var eu lärd man
och känd genom åtskilliga skrifter, t. ex. de
Miti-tia aurala Suecia och de Testamento Regis Gustavi
I:mi.
Palmfelt, Gustaf, son til statskommissarien
Gustaf Palm, hvilken 1687 adlades under namnet
Palmfelt, född 1680, ingick i civila befattningar
och vid hofvet, blef på senare stället
kammarjunkare och i de förra redan 1714 krigsråd, år 1729
landshöfding i Skaraborgs län, då ban tillika
upphöjdes i friherrligt stånd; bytte embete med
Paluikron.
Ehrenstrahl och blef sålunda 1733 landshöfding i
Stockholms län, samt 1737 president i
kammarkollegium. Ansågs för så brukbar och skicklig,
alt Tessins motparti trodde sig kunna sätta honom
till kandidat mot denne vid landtmarskalksvalen
men den mere inbundne och sluge, än verkligt
statskloke P., var dock ingen farlig medtäflare for
Tessin. År 1752 inkallades ban i riksrådet,
ändrade nu parti, och slöt sig till hofvet vid alla
tillfällen. Isynnerhet var det ban, som bidrog att
förskaffa konung Fredrik de penningar ban behöfde,
att följa kronprinsen Adolf Fredrik, då denne skulle
fara att möta sin gemål. P. sjuknade hastigt vid
konungens bord och dog d. 14 Sept. 1744. Var
en lärd och vilter man, känd genom sina
öfversättningar af Moliéres École des femmes och af
Virgilii Ecloger, hvarföre han af fru Nordenflycht
kallades den "Svenske Maro." Hans äldre broder,
Palmfelt, Johan, född på 1670-talet, blef
landshöfding först i Blekinge och sedan i Elfsborg!
län, der ban dog nyårsdagen 1740. Blef äfven
friherre, men lät icke introducera sig.
Palmfelt, August Fredrik, son af majoren
och R. af S. O. Gustaf Fredrik P., född d. 3
Sept. 1767, gick i krigstjenst, der han
befordrades till chef för Åbo läns regemente och
generaladjutant, blef 1813 vice landshöfding i Åbo län
och R. af S. O. med stora korset. Efter
fredsslutet med Kyssland, tog ban år 1810 afsked ur
Svenska tjensten, för alt ingå i den Kyska, der
ban blef general-major, ledamot af
regeringskonseljen för Finland och inspektör öfver Finska
milisen, men dog i sin bästa ålder, d. 20 April 1814.
Palmgren, Jonas, hette förut Loverus, var
krigsråd och inspektor öfver sa|lpetersjuderierna i
riket; adlades 1654. Ätten utgick med hans son,
kapiten-löjtnanteu vid amiralitetet, Carl
Magnus Palmgren.
Palmhielm, Carl Jolian, son af
hofrätts-advokateu i Stockholm Joban Joel Apiarius, blef
1703 volontär vid Uplands femmännings regemente
till fot, men befordrades sä, att ban var löjtnant
då ban 1710 bivistade slaget vid Helsingborg,
befordrades till öfverste-löjtnant och R. af S. 0.
saml fick afsked som öfverste år 1748. Dog
17 52, i en ålder af 64 år. Ätten utgick med
hans son.
Paluikron, Andreas Nicolai, bette förut
Schouierus, hvilket namn ban sedan ändrade
till Sparrman, emedan ban var född 1609 i
Sparr-sätra socken i Upland, der fadern var kyrkoherde,
och helte Nicolaus Olai. Han blef vid 16 år
student i Upsala, egnade sig åt läkarekonsten och
började på 1630-talet praktisera i Stockholm, der
ban snart kom i sådant ryckle för sin skicklighet,
att ban af staden erhöll ett stipendium, att, till
sioa insigters fullkomnande, förelaga en utländsk
resa. Detta gjorde ban äfven, och promoverades
år 1637 i Lejden till medicine doktor.
Återkommen till fäderneslandet blef han är 1641 drottning
Christinas lifmedikus, och beklädde samma
förtroendesyssla hos Carl Gustaf, hvarjemte Stockholms
stad kallade honom till sin fysikus. År 1641 upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
