- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
163

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxenstjerna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Palmstjerna»

Palmstjerna.

163

itlii sällskap, samt derefter i Tyskland, Estland,
Lifland, Kurland och Finland. Uppgaf 1828,
ef-ter anmodan, planen till organisation och
inrättandet af Chalmerska slöjdskolan uti Götheborg,
och afreste derefter, i frih. Berzelii sällskap, till
Herlin, tör att deltaga uti Tyska naturforskarnes och
läkarnes möte, och att ytterligare studera tekniska
]aro-anstalterne samt anskaffa fysiska instrumenter
m. ri>. för den nya tekniska läro-anstalten i
Götheborg. Flyttade 1329 till Götheborg, organiserade
der förenämnde läro-anslalt, ombesörjde
inredningar af lokaler, anskaffande af materiel, m. m., och
började höstetiden samma år, såsom direktör och
förste lärare i fysik och kemi, denna
undervisningsanstalts arbeten. Uti en tryckt skrift, med titel:
Den eftertänksamme välgörenheten litt behjertande,
gaf P. förslag till inrättandet af s. k.
"Grofverk-ttäder11 för fattiga gossar. Denna nyttiga
välgörenhetsanstalt fortfar ännu under sin egen styrelse,
förenad med Willinska fattigfriskolan i Götheborg.
Företog ären 1837, 38 och 39, vetenskapliga
resor i Frankrike, Danmark, Tyskland och Böhmen.
R. af N. 0. och Led. af W. A. 1840. Företog
åter resor till England och Frankrike, samt 1843
en dylik till flera delar af Tyskland, Elsas,
Frankrike och F.agland; 1844 äter till Paris för att
taga kännedom om expositionen af Franska
slöjdaliter; 1846 likaledes en vetenskaplig och industriel
resa, genom en del af norra och sydvestra
Tyskland, Belgien och Frankrike till Paris, samt
tillbaka öfver Havre de Grace, Hamburg och
Köpenhamn. Ridd. af Franska hederslegionen. Efter
hemkomsten från resan afgaf ban till kongl,
kom-raerse-kollegium en berättelse derom, som blifvit
till trycket befordrad. Ordnade såsom sekreterare
sch ledamot af bestyreisen, expositionen af
Svenska slöjdalster 1848, och utgaf berättelse derom,
hvarefter en ny resa företogs till Danmark,
Tyskland och England. Utom förestående afhandlingar
och berättelser, bar P. författat ett betydligt
antal dels genom trycket bekantgjorda, dels ännu
icke utgifna afhandlingar, anteckningar under
resor, tal, poetiska försök, uppsatser och
berättelser m. ni.; bland de sistnämnda Chalmerska
slöjd-skalans årsberättelser. P. fortfar ännu, vid
början af år 1849, alt vara föreståndare för
Chalmerska slöjdskolan i Götheborg samt förste lärare
i fysiska och kemiska kunskapsarter derstädes.
Palmstjerna, Magnus, helte förut Schiller,
och lärer hafva bärslammat från en gammal Norsk
ätt, Kula, var kommissarie i kammar-revisionen,
då ban 1692 adlades, hvarvid han antog namnet
Fiilmstjerna, blef sedan assessor i Götha hofrätt,
lagmaa öfver Skåne och Bleking, och dog i Wexjö,
noder en resa ned till Skåne år 1716, endast 50
är gammal. Hans son,

Palmstjerna, Kils, föddes i Stockholm d. 1
Kov. 1696, studerade i Lund och Upsala och gick
1716 io som volontär vid Skånska dragonerne, blef
kornett vid Westgötha och löjtnant vid Östgötha
kavalleri, bivistade Fredrikshalls belägring, utnämndes
till ryttmästare 1723 och gick straxt derefter i
fransk tjenst, der han blef kapiten vid grefvens af

Sachsen regemente, deltog i fälttåget vid Rhen och
befordrades till öfverste vid Languedocska
dragonregementet. Återvände till Sverige 1736 och
skickades 1739 såsom envoyé till Danmark.
Inkallades i rådet 1746, utnämndes till friherre följande
året, samt 1748 till Kom. af S. O. med St. K.
d. 16 April och dagen derpå till Seraf.-riddare;
blef Lands akademies kansler 1752. P. var en
man med kunskaper och duglighet, af en fast
karakter, hvarföre man liknade honom vid Cato; men
då man närmare undersöker hvad som låg på
botten, finner man der aristokraten och partimannen
i högsta grad och så mycket farligare, som ban
var beredd att, för sina syften, uppoffra allt och
skona ingen. Han var således egentliga själen i
blodsdomarne 1756, bvilka väl för ögonblicket
genom skrämseln stärkte bans parti, men i
längden försvagade det, emedan de gjorde det
förhatligt. Äfven det vanvettiga kriget mot
Preussen var förnämligast hans verk, förelaget i afsigt
att "qväsa" Fredrik den Store, för att sålunda
qvä-sa bans syster, drottning Lovisa Ulrika. Hvad
kriget kostade riket i folk och penningar, frågade ban
ej efter, och kunde icke fatta hela vidden af den
politiska förslåndslösbet, som låg till grund
derför. Då Mössorna åter arbetat sig upp till välde,
och sådant förnämligast genom Palmstjernas och
bans anhängares härdbändthet och oklokbet, blef,
vid 1761 års riksdag, fråga om att ställa bonom
jemte de förnämsta af hans parti under riksrätt;
men åtgärden inskränkte sig till att P., v. Höpken
och Scheffer utgingo ur rådet d. 28 Febr. De
två sistnämnde, såsom mindre balade, inkallades
straxt derefter, men P. först 5 månader senare.
Som han emellertid väl insåg, att det endast
skedde för syns skull, vägrade ban att emottaga
kallelsen, svarande: vesligia terrent. Han afled på sin
sätesgård Sorby i Nerike d. 10 Febr. 1766.
Såsom Lunds akademies kansler bar ban mycken
förtjenst om införandet af en bättre ordning, om
disciplinens vidmagthållande och afhjelpandet af flera
bland lärosätels materiella behof. Var Led. af W.
A. och har som sådan i dess handlingar låtit
införa några uppsatser, såsom: Om märkvärdiga
äske-slag; Om Tulgslensbrott t Östergötbland; Om
Kolmi-lors bästa ställning; Om plantering af Trefle; m. m.

Palmstjerna, TVils Fredrik, sonson till
riksrådet P., och son till öfversten Mäns P., född d.
1 Dec. 1786, ingick först uti inilitärtjenst och
blef 1812 kapiten vid Bohusläns regemente, men
lemnade denna bana för att inträda på den
diplomatiska, hvilken ban redan såsom militär
beträdt, då ban 1809 antogs såsom andra
sekreterare i kabinettet. Blef legations-sekreterare i
Wien 1816 och 1818 envoyé derstädes,
hvarifrån ban 1820 flyttades till Petersburg, der ban
qvarstannade till 1845, då han erhöll afsked,
såsom det troddes, till följd af de konservativa
tänkesätt, eller åtminstone för regeringen
missbag-liga åsigter ban yttrat å riddarhuset vid 1844 —
1845 årens riksdag. Han hade emellertid
qvar-stått i armén och der blifvit befordrad lill
gene-ral-löjtnant. År öfversle-kammarjunkare, Kom. af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free