Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxenstjerna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Paine Krlksson.
Pappen bel in.
165
förbittrade öfver haas och besättningens tappra
motstånd, ville nedgöra den käcke mannen; men
Peder l Ifsson förmådde dem alt åtuöjas med bans
egendom, hvilken lemnades dem till rof, och Paine
fick i fred draga derifrån till Danmark.
Paine Kriksson. Se: Rosenstråle.
Palsternaeka (Parloreum salivus), en två-årig
växt, som förekommer vild vid städer och byar i
Skåne, ymnigt på fästningsvallarne vid Malmö;
roten af denna är liten, torr, skarp och
oangenäm, men genom odling erhåller den belt andra
egenskaper och man odlar den derföre allmänt
såsom köksväxt. Rötterna äro vanligen långa,
topp-formiga; men det finnes äfven eu afart af växten
med runda rötter, hvilka äro finare till smaken än
de långa, men mindre gifvande.
Paltkeboken är en jordbok öfver de Lundska
erkebiskops- och hospitals-godsen, hvilken
uppsattes år 1374. Den kallas egentligen Reyistrum Do
-mini. .Nainnet "Paltbeboken" skall, enligt Ibre,
bärleda sig från det Latinska Liber Patatii.
Lagerbring förmodar, att del ock kan vara ett
smädeord af pall, hvilket betyder slarf. (Se: Lunde
Landebok.)
Paluilanus, Matthias, troligen son till
Fransmannen La Paly eller Paludanus, sorn varit
lifmedikus bos Gustaf I. Matthias P. innehade samma
embete bos Erik XIV och skickades af bonom till
Stockholm att rädda hans fader under dess sista
sjukdom, ehuru ban kom för sent. lian skall
hafva varit en skicklig läkare, men om hvilken man
för öfrigt ingenting vet. Lärer hafva dött kort
efter Eriks anträde till regeringen.
Paiupineus, Jakob, sekreterare bos bertig
Johan af Ostergölbland, insattes af bertig Carl i två
års fängelse, emedan ban påstods hafva alltför
dristigt talat emot sin herres förfarande, då denne
förmåddes afstå från alla anspråk på Svenska
kronan. Hofkansleren Chesnecopberus lärer varit bans
fiende.
Pauairliuiona (ilypnum delicatalum), en
mossväxt, som förekommer ymnigt på öppna ställen i
slättbygden ända till Upsala och användes,
likasom sina samslägtingar, väggmossa och ängsmossa,
till diktning af trädhus.
Pankras-uiessan omnämnes i ett bref af biskop
Brynil i Skara, och ansågs i denna landsort för
en hög fest; ty i nämnde bref förekommer:
"Hvilken man sargär man, eller dräper t benne
samfun-dum i Skarum etc. eller Pancrazmässu, tba böte
Biskupi tiu marker." — Pancratius säges varit en
yngling om 14 år, hvilken, för Kristi lära, blifvit
halshuggen uti Rom, på kejsar Diocletiani
befallning, omkring år 287.
Panso, <»eorg Beruliard, son till
bofrätts-advokaten i Stralsund Georg P., ingick är 1707
som volontär vid Svenska bären, hvilken dä stod
i Sachsen, tjente upp sig till, som det kallas,
öf-ver-adjutant vid "Stockholmska arméen", och var
en af de många som adlades 1719. Dog 1742
ogift, då ätten utgick med honom.
Pantlista. Dä utlagorna vid uppbördsstämmorne
icke ingått, ej heller deremellan blifvit erlagde,
uttagas de innan uppbördsårets utgång, antingen
exekutivt, hvarvid landshöfdingens befallning ej
behöfva afvaktas; eller ock lägges qvarstad å så
mycket af den restskyldiges egendom, som svarar
emot resten. Öfver sådan qvarstad upprättas
ordentlig förteckning, kallad pantlisla, hvilken,
upptagande personens namn, det pantade godset och
dess uppskattade värde, hestyrkes af länsman och
nämndemän, uppläses i sockenstämma och
verifi-ceras af presterskapet.
Panzar, ett medeltidsord, utmärker den del af
rustningen, som skyddade sjelfva bålen. Bestod
det af sammansatta ringar, kallades det
panzar-skjorta och motsvarade vår forntida brynja.
Papegoija, Brynte. Så sällsamt det än låter
för våra öron, har detta namn verkligen varit
begagnadt af en Svensk adlig ätt, hvilken, enligt
Rothlieb, härstammade från Westergötland, men,
enligt Stjernman, från Finland. Den introducerades
år 1627 på riddarhuset, med ryttmästaren Brynte
P., men utgick i början af 1700-talet. En
Johan P. lärer varit guvernör i Nya Sverige,
hvilken plats ban erhöll efter sin svärfader Johan
Printz (se detta ord).
Papism (af Papa. Påfve), är ett uttryck, som den
lutherska kyrkan fordom nyttjade för att beteckna
katbolicismen.
Papisteri är ett ord, hvilket nyttjas af
Bohuslänska allmogen, för att beteckna hvarje gröfre
skrock och vidskepelse, på grund af deras tro,
att allt sådant bärleder sig ifrån munkarne.
Papisternes kun. Se: Keiths hus i Stockholm.
Papke, Christian, född i Greifswald d. 22 Dec.
1634, och der promoverad till magister. Den i
Lund nystiftade akademien förmådde honom att der
söka en beställning, hvilken han också erhöll 1670,
såsom theologie adjunkt, derefter som professor i
filosofien och sedan i theologien, hvarmed
förenades Tyska pastorsbeställningen vid akademien. Är
1688 kallades ban enhälligt till stiftets biskop,
och att denna kallelse föll pä en utländning visar,
i hvilket anseende ban stod bos stiftets
prester-skap, både för sina personliga egenskaper och sin
lärdom. Afled, endast 59 år gammal, d. 9 Mars
1694. Hans son,
Papke, Carl, född i Lund d. 1 Okt. 1681 och
död der den 1 Febr. 1740, sedan ban blott ett
år innehaft sin faders biskopsstol, hvartill ban
vigdes i Upsala domkyrka nyårsdagen 1739. llan
hade förut varit eloqv. och theol. professor vid
universitetet. Hans son,
Papke, Carl Carlsson, född d. 10 Aug. 1723,
kyrkoherde i vestra Wingåker 1754 och titulerad
öfver-hofpredikant, var på förslag till biskop i
Kalmar, men dog d. 15 Maj 1767, icke fullt 44
år gammal.
Pappenlieiin, Cioltlrietl Henrik, grefve af,
bar blifvit ryktbar äfven i Svenska historien,
genom sitt uppträdande som en af Gustaf Adolfs
värdigaste motståndare under 30-åriga kriget.
Dödligt sårad i slaget vid Lutzen, dog han dagen
derefter, d. 7 Nov. 1632, endast 38 år gammal.
Del. III. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
