Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxenstjerna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
166
Pappersbruk.
Par Bricole.
Pappersbruk. Värt na brakliga papper
nyttjades år 1350; men man känner hvarken när det
först uppfanns, eller när det blef bekant bos oss.
Af erkebiskop Birger i Lund bäfva vi ett bref
på papper af år 1482, men i Nescherska
samlingarne i Stockholm förvaras ett original på
papper af år 1445, från konung Christoffer af
Bäjern till konventet i Wadstena, deruti han
begär att få låna en af deras bästa kronor att
begagnas af drottningen vid
förmälningshögtidlig-beterna, och torde något äldre, på papper
skrifvet dokument, ej kuuna företes. Sedan
boktryckerikonsten blifvit införd i Sverige af Sten
Sture d. ä. 1483, får man 40 år derefter först
höra omtalas ett Svenskt pappersbruk, hvilket
inrättades i Söderköping vid år 1523 af biskop Brask;
men denna s. k. "pappersmölla" blef snart
nedlagd, hvarefter intet pappersbruk omnämnes, förr
än det, som anlades i Upsala 1612, på konung
Gustaf II Adolfs bekostnad. Nu mera finnas 82
fabriker för åstadkommande af papper, hvilkäs
tillverkning år 1846 utgjorde 207,413 ris papper af
flerfaldiga slag, samt en betydlig qvantitet
papper, beräknad efter vigt eller i stycketal, rullar
och bundtar, äfvensom ett stort antal blanketter
till sedlar m. m. förfärdigade vid riksbankens
pappersbruk Tumba, alltsammans i värde uppskattadt
till 609,155 R:dr, och tillverkades i allmänhet för
88,000 R:dr mera än åren förut. Bland
pappersbruken lemnade år 1846 nedannämnde den största
tillverkningen, nemligen: det i Christianstads län
anlagda verk , kalladt Klippan, som äges af S. M.
Sun-nerdahl, hvarest fabrikationen uppgick till 32,42 »
ris och värderades till 139,727 R:dr; Holmens
fabrik i Norrköping, tillhörig 11. C. Trozelli,
hvarvid tillverkningen bestod af 25,425 ris samt 470
lisp:d, uppskattadt till nära 112,000 R:dr,
Lessebo och Tànga bruk i Kronobergs län, tillhöriga
bergsrådet I. L. Aschan, och hvilkas
sammantag-ne tillverkning utgjorde 23,212 ris, 4,100
stycken och 477 rullar, samt Grycksbo i Stora
Kopparbergs län, tillhörigt J. II. Munktell, med en
tillverkning af 19,890 ris. Af utländskt papper
infördes 1846 för ett värde af 19,000 R:dr.
Utförseln åter af inom riket beredt papper
utgjorde i värde närmare 50,000 R:dr. Af lump till
beredning af papper inkom endast 4 lisp:d,
hvaremot utförseln af denna vara uppgick till 5,473
lisp:d.
Par, Paré, betydde i gamla Svenskan detsamma
som svek. Det heter således i Rimkrönikan: "Mine
egne main gjorde mig ett ondt par."
Paradis kallas en bondgård i Ås socken i
Halland, belägen i den bördiga dal, hvilken öppnar sig
söder om Wiska-ån. Enligt en gammal
anteckning i pastorsarkivet, skall gården hafva erhållit
sitt namn af ett ungt par, som var det enda
öfverlefvande i dessa trakter efter digerdödens
härjningar. Mannen skall hafva kommit från Mark;
men hvar han ingick, påträffade ban endast lik
efter menniskor döda i pesten. Slutligen uppsteg
ban på ett högt berg, för att öf»erse trakten,
och varsnade då en rök frän en aflägsen gård.
Vid ankomsten dit fann ban blott en ung flicka
vid lif, med hvilken ban gifte sig, och blef
stamfader för en ny befolkning i orten. Sägnen
tyckes, ehuru den icke saknar motstycken i flera
delar af riket, likväl vara nog mycket utstofferad.
Paradiset. Enligt biskop Bångs försäkran i sin
Kyrkohistoria, skall det hafva legat i Finland,
äfvensom Adam bott i kälkeslad och varit den
förste Svenske biskop.
Parasitliumla (Psithyrus), ett insektslägte af
steklarnes ordning med kort, ludnare kropp än
humlorne saml glesare bår, men deremot hårdare
ytterhud och starkare innanbyggnad; hufvudet är
större och underlifvet längre, men vingarne
likadana som hos liumleslägtet. Mundiblerne äro
tandlösa och benen utan korgar för uppsamling af vax,
det de ej heller behöfva, ty de bygga inga celler
utan lägga sina ägg i humlornas bon, tillsammans
med deras ägg, på del alt de derutur utkläckta
larvrrne må finna sin föda af humlelarverne,
hvilka de döda och uppäta. Derföre anfalla huinlorne
dem ock då de intränga i deras bon, men förmå
dock icke all skada dem i anseende till deras
hårda betäckning, hvarjemte dessa äfven försvara sig
med sin gadd, som är sylformig, mycket grof och
vida farligare än humlornes. |lit böra Svarta och
röda parasil/iumtan (P. rupatiris), af sammetssvart
färg, med bukringarnes bas naken och glatt;
gum-pen rödgul; vingarne soliga; bönan under svart
-hrun samt 5 linjer ända till t tum lång; hannen
deremot blott af 3 linjers längd. Förekommer i
sydliga och mellersta delen af riket, inen är
likväl ej fångad längre norr ut än i Gestrikland.
ParasollanoMsa (Spangneum rubrum), en
bladmossa, hvilken förekommer på fuktiga och
kärraktiga ställen i skogarue uti de nordligare
land-skaperne.
Par Bricole. Delta sällskap, kändt såsom en
samlingsplats för glädjen och munterheten, anser
Kexell för sin egentlige stiftare. Enligt en
berättelse, uppsatt af en Jon Cedersledt, skall
anledningen till dess inrättande hafva varit en
paren-talion, som Hallman höll i November 1774, på
källaren Kejsarkronan i Stockholm, öfver en vid
namn Sackenbjelm, och hvari deltagarne sedan
samlades pä ofvannämnde ställe. Detta sällskap
bildade Kexell småningom till en slags orden. Det
bjöds en gång af hertig Carl på en maskrad,
hvarvid bokhandlaren Scbildt bar en kraschan med två
förgyllda svin uti. År 1778 flyttade det till
börsen, der det höll sin första sammankomst d. 1
Nov., och började förrätta ordentliga receptioner,
med kommendörs- och riddare-grader. I
öfver-koininendörsgraden gjordes första receptionen d.
11 Nov. 1799, då en matrikel användes, hvartill
Schylander präntat titelbladet och som ännu lärer
begagnas. Bland de 12, som då erhöllo nämnde
grad, var Kexell den förste och Schylander den
siste. För öfrigt intogos Stjerncranlz, Schildt,
Gripenmark, Adolf Kirstein, o. s. v. År 1779
antogs Barbara-dagen, d. 4 Dec., till ordens
högtidsdag och har alltsedan varit dertill bibehållen.
Flera både äldre och yngre författare hafva pä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
