Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxenstjerna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
172
Pnteutbltntan.
Patkull.
ken genom patent försäkras bonom att ostörd ntaf
andras täflan få begagna. Patent kan erhållas både
på nya uppfinningar, på förbättringar af äldre och
på införande i Sverige af utländske upptäckter;
det gäller för viss i patentet uppgifven lid,
hvarefter uppfinningen blifver fri till allmänt bruk, och
denna tid får ej vara längre än 15 år för nya
upptäckter, tO år för förbättringar och 5 år för
införandet af utländska uppfinningar. Patent
utfärdas af kommerse- kollegium och medför icke blott
rättighet utan äfven skyldighet att bruka patentet,
hvilken skyldighets fullgörande bör inom viss tid
styrkas inför kommerse-kollegium.
Palenlrättig-beten betraktas såsom innehafvarens egendom, kan
gå i arf och äfven säljas till annor man. Tvister
om patent, ifall någon skulle påslå den
patenterade uppfinningen förut vara i riket använd,
afgöras af gode män. År 1840 utfärdade
kommersekollegium 58 patent å bär i riket förut okända
uppfinningar.
Pateiilbttitsan är en uppfinning af ryttmästaren,
numera kommendanten på Waxholms fästning,
Äkerstein, på hvilken uppfinning han erhöll elt
femtonårigt patent. Denna bössa äger många
fördelar; den har ingen stock ulom sjelfva kolfven;
anläggningen kan lämpas efter kroppsställningen
hos hvilken skytt som helsl; vid rengöring
behöfver man ej röra mer än en skruf; laddningen sker
ganska fort och utan laddstock, och hammarens
planum justerar sig sjelf vid slaget emot
knallhatten, så att ingen klickning uppkommer af
felaktig sammanjemkning af hanen och cylinderns plan.
Konstruktionen är för öfrigt ganska enkel.
Pater ^ioster-Mkiiren, är en mycket bekant
skärsamling utanför Tjörn i Bohuslän. Bestående
af flera hundrade klippor, dels böga och branta,
dels blott uppskjutande öfver vattnet, och dels
alldeles dolda derunder, sträcker densamma sig öfver
en mil veslvart frän nämnde stora ö. Anblicken
i lugnt väder af dessa, liksom af en besynnerlig
slump, kringsåilda klippor är en af de mest
ovanliga, man kan fä se; men få skådespel kunna
jemföras med det Pater Noster-skären erbjuda under
eller kort efter en sydlig eller vestlig storm. Hela
den bafstrakt, i hvilken de äro belägne, utgör
då en enda ofantlig bränning, hvilken med ett
förfärligt dän slungar vattenpelare öfver hundrade
fot i höjden, och insveper allt i skum och fradga.
Den seglare, som under sådane förhållanden nattetid
inkommer i Pater Nosterna är ohjelpligt förlorad.
Denna skärsamlings farliga beskaffenhet för
sjöfarande har ock gifvit den sitt namn, emedan, efter
sägen, de som i katholska tiden nalkades
densamma brukade bedja ett pater noster för sina själar.
Derom erhöll ock den norr ifrån kommande
seglaren en påminnelse vid Korsfjorden, som i norr
stöter till nämnda skär, och hvarest ett kors
fordom stod upprest. I sednare tider hafva
sjöskador mindre ofta limat, sedan Marstrands fyr kom
till stånd. De som nu inträfla bär härröra till
större delen af förvexliogen emellan Marstrands
och Skagerns fvrar. Yttersta skäret i Pater
Nosterna beter Hamneskär. Ett par af de innersta
skären äro bebyggda. De flesta begagnas af
närboende allmoge till sommarbete för får.
Patemoii, Benjamin, född i Götheborg år
1748, kom först der i tjenst bo? embetsmålaren
Simon Fick och blef vid 21 års ålder gesäll, men
fann sig snart äga anlag äfven för det bögre af
konsten, hvilken han derföre började studera,
reste på 1700:talet till Ryssland, blef der kejserlig
hofmålare och dog 1814. 1 kongl, museum finnes
af honom Ire arbeten, det ena en utsigt af
Petersburg och det andra en Ryss, säljande kringlor.
De villna om en utmärkt talang.
Patkull, J liran, af en Lifländsk ätt, var 1610
Carl lX:s hofjunkare, blef 1622 öfverste-löjtnant
och 1635 införd på Svenska riddarhuset. Lefde
ännu 1649. Från bonom bärslammar,
Patkull, Ueorg lleinliulil, son af
öfverste-löjlnanten Henrik Johanson Patkull till Posendorff,
blef 1677 fändrik vid lifgardet, gick sedan i
Österrikisk tjenst och bivistade kejserliga härens
fälttåg mot Ungrarne under prins Eugène, samt
Belgrads belägring; återkommen till Sverige blef ban
1697 öfverste-löjtnant vid Westgölbadals
regemente; upprättade 17 02 fyr- och
fem-männings-regementet i Westergöthland, Nerike, Wermland,
och Dalsland, hvars cbef han blef; sedan öfverste
för Westgölbadals regemente; år 1710
generalmajor; följde Stenbocks här och blef med den
fången i Tönningen; återkommen blef ban 1716
landshöfding i Jönköpings län och s. å. friherre,
men tog afsked 1718 och dog barnlös 1723, då
den friherrliga ätten utgick med bonom.
Patkull, Johan Reinhold, eller Elegivaltl»
von, var 1660 född i Stockholm uti det
fängelse, der hans far var inspärrad för det ban "på
elt lättfärdigt sätt", förrådt staden Wolmar åt
Polackarne. Hans huslru bade följt honom dit, och
deras son såg dagen inom häktels murar, ett
sorgligt förebud, hvilket, bans slutliga öde sedan
alltför väl bekräftade. Han ingick i Svensk tjenst,
och var 1689 kapiten, då ban tillät sig
alfvar-samrna föreställningar mot de ingrepp Carl XI
gjort i Liflandska adelns rättigheter. Konungen
kallade då en deputation af nämnde adel till
Stockholm och med densamma följde äfven P., som ined
kraft och värma talade (ill försvar för sin sak.
Delta skall till en början icke hafva misshagat
Carl, hvilken klappade honom på axeln och sade,
alt han yttrat sig som en bra karl. Sedermera
ändrade Carl tankar och inlet afseende gjordes
på de inlemnade klagomålen. Missnöjet växte
härigenom, och några af adeln erbjödo sig att
lemna Lifland åt kurfursten af Brandenburg eller
konungen af Danmark. Vid landtdagen i Wenden
1692 afgàfvos ytterligare häftiga klagomål till
general-guvernören, med hvilken Patkull ser-kildt
lärer varit ovän, till följd af någon kärlekshandel
ined en fröken Lindestjerna, och ett bref
uppsattes af honom till konungen, undertecknad! af
landtmarskalken och landlråderna Reichau , Cronstjerna ,
Vitinghof, Budberg och Löwenstein, hvari de bland
annat yttrade: "Vi bedyre i underdånighet inför
Ers Majestät, att om Gud lemnat oss valet mel—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
