- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
185

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxenstjerna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Pelriioder.

Petri.

185

andliga bildning. Genom bans verksamhet nlkom
den Finska bibelöfversättningen af år 1612. Han
bar äfven utgifvit en följd af meditationer öfver
sön- och högtidsdags-evangelierna, samt flera
predikningar.

Petrander, Petrus Petri, har år 1625
utgifvit två andeliga visor: Om Guds heliga ord samt
Om Falskhet nek Bedrägeri. Hammarsköld säger
derom, att "de äro temligen ledigt versifierade,
fast aldeles opoetiska, så till uppfinning som
utförande."

Petre, Joliao, död som borgmästare i Arboga
1726, anföres bland de Svenskar, som efter
reformationen, besökt Jerusalem.
Pel re J ii h , Gudinunitui, var kyrkoherde i
Säby i Småland, samt en af dem, som, emedan ban
satte sig emot lithurgiens införande, måste lemna
aitt embete. Han tog nu sin tillflykt till hertig
Carl i Södermanland, som först insatte bonom till
nnderskolmästare vid trivialskolan i Ny köping,
hvarifrån ban sedan befordrades till kyrkoherde i
Yl-terseia, derifrån i Åkers församling och sist till
domprost i Nyköping.
Petrejus, Petrus, var, under Carl IX och sedan
ander Gustaf Adolf, sändebud i Ryssland. >lan
känner ingenting vidare om hans öden, födelse och
död, men väl om hans litterära verksamhet,
hvilken varit för bans tid ganska stor. Man har
således af bonom en Beskrifning om Carl IX.s
kröning och Eriksgala; Een kort och nyllig Chrönica
om alto Scerikis och Göthis Konungar, som hafva
både i/i och ulrijkes regerat ifrån K. Magog intill n.
r. Konung Gustaf Adolph ock om the
Amazoni-ska Qcinnors bedteef, hvilken länge nyttjades som
skolbok; Institulio brevis Linguæ Fennicce; men
framförallt är bans Beskrifning om Ryssland det
märkvärdigaste af bans skriftställeri, både för de
upplysningar ban meddelar om dåvarande tillståndet
derstädes, och om dess äldre historia: Flen viss och
eyentligh Beskrifning om Rydzland med the många
och stora Furstendömet!; Historia Pseudo Demetrii
teu Grüka Drapeia Ducis Moschovitarurn sermone
svelico, m. m.
Petri, Olaus, son af smeden Peder Olofsson i
Örebro och äldre broder till den högt förtjente
erkebiskopen Laurentius P. (se detta ord), var född
1i97. Återkommen frän Tyskland, hvarest ban,
jemte sin broder, studerat i Wittenberg, der de
blifvit promoverade till magistrar samt inhemtat
Lulbers reformations grundsatser, strandade deras
fartyg nära Gottland och ban började redan här
utöfva den nya lärans föreskrifter, i det ban
bos Severin Norrby gjorde allvarliga
föreställningar mot allatskrämeriet. Till Stockholm
an-lande ban just vid blodbadet och då ban der
högt yttrade sin afsky, var ban nära alt med
lifvet få umgälla sin frimodigbet, ty han greps af
bödelsknektarne och fördes inom spetsgården, då
till bans lycka en Tysk soldat, F.bert Leuf (se
detta ord) eller Leux, som ban äfven kallas,
räddade bans lif. Samma nit, förenadt med samma
oförsigtighet, utmärkte bonom sedan under bela

lifstiden. Då Gnstaf blifvit konung, underrättade

ban sig af Olaus om den nya läran han predikade,
för hvilken Gustaf snart fattade behag, emedan
den lika mycket öfverensstämde med hans själs
behof som med bans politik, och Olaus utnämndes
år 1523 till Stockholms stads sekreterare.
Derjemte lät konungen i Storkyrkan åt bonom bygga
en hög predikstol, hvars form gaf folket
anledning att kalla bonom "Mäster Olof i Korgen." Här
predikade ban på Svenska språket den nya läran
och vann dervid bifall af många, men af många
äfven tadel och handgripliga försök till
vederläggning. Man kastade ej sällan stenar och käppar
efter honom, och ban råkade mer än en gång i
verklig lara, likväl utan att derigenom låta
afskräcka sig. Med Peder Gallé (se detta ord) hade
ban i Upsala och Westerås de ryktbara
disputa-tionerna. År 1525 trädde ban i äktenskap, vid
hvilket tillfälle messan sjöngs på Svenska språket.
Detta steg väckte bos många andäktiga kalboliker
mycken förargelse för sin nyhets skull, men
konungen gillade det både enskildt och i ett bref
till biskop Brask, som deröfver förargat sig. År
1531 blef ban konungens kansler och emottog
rikssigillet, samt användes i åtskilliga värf, men
fortfor alltjemt att predika. Likväl blef ban först
1539 prestvigd och s. å. utnämnd till kyrkoherde
i Stockholms Storkyrka. Men eburu god
protestant till dogmerna, var han dock temligen
ka-tbolskt sinnad i fråga om presterskapets magt och
betydenhet. Missnöjd öfver de inskränkningar deri,
som Gustaf vidtog, kanske äfven icke tillfreds med
den, jemförelsevis obetydliga, plats som anvisades
bonom, emot den bans yngre broder erhöll,
tad-lade ban konungen vid flera tillfällen, kallande
bonom "en tyrann och en girigbuk", och inlät sig
slutligen i den sammansvärjning Lybeckarne anlagt
emot bonom, och som giek ut på ingenting mindre,
än att spränga Gustaf i luften uti sjelfva Storkyrkan.
Ställd till rätta derför, sökte ban undskylla sig
med det förtroende om anläggningen ban fått
under bigtens hemlighet. Denna ursäkt godkändes
dock icke, ulan ban dömdes frän lif och embete,
och bans broder sjelf måste underskrifva domen.
Konungen var så förbittrad emot bonom, att ban
länge vägrade lyssna till de ansökningar om nåd,
som från flera håll gjordes för honom, och gaf
först efter, då Stockholms borgerskap bönföll för
sin kyrkoherde och eriade 500 Ungerska gyllen i
böter. År 15V2 återfick ban Stockholms stads
sigill och följande året äfven kyrkoherdesysslan,
hvilken ban bibehöll till sin död d. 10 April 1552.
Olaus P. var icke blott en stor predikant och
religionslärare, ban var äfven en litterärt bildad man
och författare, som har utgifvit en Svensk
Krönika, hvarvid han dock till en stor del följt F.ricus
Olai. Har för öfrigt utgifvit: Een liten
undervisning om echtenskapet; III fögho Sendebref titi
Pau-lum Helte; Een liten bock om Sacramenten; Några
Gudhelige Yijsor uthdragne aff then Helga Skrift;
Flen lijlen Postilla o/fuer att Evangelia; Tobie
Com-media; En verldennes största förvandlingar och
ålder; m. m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free