Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxenstjerna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
188 Pliarmareutiska Institutet.
Philip.
der 30-åriga kriget, voro generaler i Svensk tjenst.
Den senare, vanligen för sin korta växt kallad:
Lille Pfuel, var af ett oroligt och egennyttigt
sinnelag. Efter Gustaf Adolfs död satte ban sig,
jemte Mitzlaff, i spetsen för de missnöjde, som
tadlade Oxenstjerna och florn, klagade deröfver
att öfverstarne icke hade det inflytande på
ärenderna, som dem tillkom, och fordrade den för
några månader innestående solden. Pfuel öfvergick
sedan till de kejserlige, der ban blef general.
Adam P. var mera trogen och äfven utmärktare
genom sina krigsförtjenster. Efter Baners död var
ban den äldste af de närvarande generalerne, och
emottog, jemte Wrangel och Wittenberg, befälet
öfver tropperna, intill Torstensons ankomst.
Någon misssämja nppkom likväl derom mellan Pfuel
och Wrangel. P gick sedan i Dansk tjenst, samt
blef der gebeime-krigsråd och
general-krigskom-missarie. En Jakob von Pfuel, sannolikt en
slägting till desse, blef, såsom öfverste-löjtnant,
år 1686 introducerad på Svenska riddarhuset; men
hans ätt utgick med sonsonen, kapitenen Jakob
v. P., hvilken dog 1760, utan manliga afkomlingar.
Phariuaceutiska Institutet. Det oundgängliga
behofvet af en serskildt läroanstalt för
pkarma-ciens idkare inom fäderneslandet bar redan länge
varit insedt och icke minst af pbarmaceuterne
sjelfve, hvilka ock med en berömvärd omtanka varit
de, som ulan biträde frän det allmännas sida, först
tillvägabringat en sådan. Redan är 1822 beslöt
apothekare-societeten, att af den fond, som
genom några frivilliga gåfvor tillkommit, aovända
räntan jemte ett ärligt tillskott, hufvudsakligast
utgående från apothekarne i Stockholm, för att
bilda ett bibliothek till begagnande af yngre
pbar-macenter, hvarjemte sådane af dessa, hvilka
visade flit och lyckligare anlag, erhöllo stipendier
för att vid universitetet kunna fullkomna sig i
studier. År 1827 antog societeten en serskildt
lärare för att gifva apotbekseleveme i Stockholm
undervisning i lefvande språk. Då likväl dessa
åtgärder på långt när icke voro tillfy llestgörande,
öfverenskommo samtlige apothekarne i riket att
årligen betala en viss afgift, för att dymedelst,
pä ett verksammare sätt kunna bidraga till
pbar-maciens förkofran medelst inrättande af en
läroanstalt i Stockholm för pharmaceuter, och
hvarvid hufvudsakligen afsågs underlättandet för de
studerande att inhemta de theoretiska kunskaperna.
Delta skedde år 1836 och snart derefter började
läroanstalten, som fick namn af pharmaceutiskt
institut, sin verksamhet medelst föreläsningar,
hvilka höllos af tvenne lärare, en i kemisk pbarmaci
och en i naturalhistoria; men då det vigtigaste af
undervisningen, pbarmaceutiska laborationer, i
anseende till medlens otillräcklighet, ej kunde
åstadkommas, begärdes för läroanstaltens utvidgande
ett statsanslag, som det lyckades att vid 1845
års riksdag få beviljadt att årligen tills vidare
utgå med 1,000 R:dr B:ko, dock med vilkor alt
apothekare-societeten äfven årligen skulle lemna
ett lika stort belopp för anstaltens behof. Sedan
denna tid bar undervisningsanstalten fått en ända-
målsenligare organisation och i betydlig måtto
utvidgad verksamhet. En serskildt instruktion
utfärdades för institutet år 1846 af
sundbets-kollegium, under hvars inseende läroanstalten blifvit
ställd. Enligt denna instruktion utgöres institutets
styrelse af de vid inrättningen anställde lärare, af
hvilka en är inspektor, jemte tvenne af
apothekare-societeten valde deputerade. Undervisningen
börjas d. 1 Okt. och fortgår, i tvenne terminer,
oafbrutet, med undanlag af 3 veckors ferier vid
jul, till slutet af Maj. Lärarne äro trenne,
hvaraf den ene, läraren i kemi och pbarmaci, 4
timmar i veckan föreläser pbarmaceutisk kemi.
Läraren i pbarmacogoosi och naturalhistoria
föredrager, under 4 timmar i veckan, läran om
droguer-na, deras igenkännande, ursprung, förfalskning m.
m., samt meddelar undervisning i naturalhistoria.
Under dessa föreläsningar anställa lärarne
upplysande försök, preparater och droguer förevisas och
vid med eleverne anställda repetitioner förböras de
och få tillfälle att visa, äfven praktiskt, om de
riktigt uppfattat hvad de inhemtat. Som
tillfälligtvis undervisningen för närvarande bestrides af
personer som äro lärare vid Carolinska institutet,
uppkommer deraf den fördel att föreläsningarne
vid båda dessa läroanstalter kunna sällas i ett
nyttigt samband med hvarandra, till icke ringa
lättnad och beqvämlighet för dem som studera
pbarmacien. Den tredje läraren, laboratorn,
meddelar tvenne bela dagar i veckan undervisning i
kemiska och kemiskt-pharmareutiska operationer,
hvilka af eleverne utföras under laboratorns
inseende. Institutets inkomster utgöras af ofvannämnde
2,000 R:dr B:ko ärligen, hvari ill kommer
påräknade 200 R:dr B:ko, hvilka erläggas af eleverne.
Med dessa medel bestridas lärarnes och en
vaktmästares aflöning, bushyra för föreläsmngslokalen,
inköp af instrumenter, ved, kol och ljus, m. in.
Eleveroes antal uppgår hvarje termin vanligen till
20 och deröfver, och ingen antages till elev förr
än han tagit pharmacie studiosi-examen. Att
denna anstalt pä ett fördelaktigt sätt verkat är
otvifvelaktigt, isynnerhet i betraktande af de knappa
tillgångar som äro för handen, men att
isynnerhet den prakliska undervisningens utvidgande vore
önskvärd är obestridligt, och inses lätt af hvar
och en som förstår värdel af att äga skicklige
kemister i apothekarne, hvilka på så mångfaldigt
sätt kunna vara af en oberäknelig nytta för
industrien i landet.
Pliase var det tillnamn Olaus Petri en tid bar,
men soin han sedan bortlade.
Philip, |lais|an? son, blef, jemte sin broder Inge
den fromme, år 1112, efter farbroderns Inge I:s
eller godes död, konung i Sverige; men dog 1118.
Hvad ban uträttat under sin 6-åriga regering är
alldeles obekant. Det enda man vet om honom är,
att ban var gift med Norske konung Harald
Hårdrådes dotter, hvars namn inan ej heller känner,
men som var enka efter konung Olof |langer i
Danmark.
Philip, var andra sonen af Erik den Helige, men
hvilken dog i unga åren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
