Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxenstjerna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pietism.
Pihlgren.
191
okändt, hvilken, då Danskarne 1678 härjade i
Blekinge, bade visat dem vägen till nämnde siad.
Efter förutgàngcn dorn blef ban lefvande bränd på
ett utom staden bygdt bål, till hvars upprättande
halfva delen af raissgerningsmannens bos användes.
Pletisui, Pietister|, ett från Latinet härledt
ord, och hvilket kan öfversättas med frombets-fjäsk,
betecknar i allmänhet en för mycket affekterad
gudaktighet. I trängre mening, och ursprungligen
menades dermed den praktiska religiositet, som i
slutet på 17:de århundradet, genom Frankes
nitiska verksamhet, uppstod i Tyskland och särdeles
Sachsen, samt trädde i strid med den tidens matta
kristendom och tbeologiska gräl, men slutligen
urartade till sektväsende och svärmeri, hvadan
namnet blef ett öknamn, likasom det Svenska taseriet.
Sedan pielismen uppväckt många stridigheter i det
land der den uppstått, sträckte den sig äfven till
Sverige, der den framkallade konventikler eller
enskilda sammankomster till religionsöfningar, samt
isynnerhet ådrog sig presterskapets bat. Redan är
1706 utfärdade konung Carl XII ett strängt förbud
emot pietism och pietister, och hvaruti stadgades,
att de, som med sådant sig befattade skulle ej blott
anses ovärdiga att offentligt embete och tjenst
förestå, utan äfven beläggas med annat straff, och
hvarjemte föreskrefvos åtskilliga försigtighetsmått
deremot, såsom t. ex. förbud för Svenska
studerande att besöka de Tyska universileter, som
misstänktes för pietistiska sympathier o. s. v.
Förordningen utfärdades från fältlägret i Lussuc
i Wolhyoien. Slutligen upphäfdes den af konung
Fredrik, sedan en mängd pietister blifvit
lagförda, men bevisat sin oskuld för dem tillvitade
förbrytelser och brott mot renlärigheten, och
bruket af namnet pietist, hvilket nu var ett smädeord,
förbjöds uttryckeligen.
Piga var fordom den allmänna benämningen på alla
ogifta fruntimmer, som ej voro konungens eller
riddares döttrar.
Plgghvarf eller Pigghvar (Pleuronectes
maximas), är näst helgeflundran den största arten af
flondreslägtet. Kroppen är, i förhållande till
längden, ganska bred, och af nära rbomboedrisk form.
Öfre sidan är öfverströdd med bentubercler. Dess
kött anses för en stor läckerhet, och den betalas
högst af all slags hafsfisk. Pigghvarfvens
egentliga tillhåll är utanför Norrige och i Kattegalt,
men den fångas äfven i Öresund och någon gång
till och med i Östersjön.
Piggsvin. Se: Igelkott.
Piggtistel, vägtistel (Carduus acanthoides), en
mångårig växt, hvilken förekommer vid vägar och
byar i de södra kustlandskaperna, särdeles ymnigt
i Skåne; ätes af nötkreatur och hästar.
Pihl är namnet på 4 Svenske läkare. Den
äldste af dem, Jolian Pihl, var född i Upsala d.
5 Aug. 1683. Var först bestämd för den
presterliga banan, men ban fattade lycke för medicinen och
praktiserade, först i Stockholm samt under
pest-tiden i Upsala; begaf sig derefter till Gottland,
der han blef provincial- och stadsläkare i
Wisby. ålen då proviocial-läkarelönen indrogs 1718,
ernade ban egna sig åt lagfarenheten såsom
brödyrke, följde en häradshöfding som tingsnotarie
samt erhöll till och med förslag till
borgmästare-tjensten i Wisby. Då han likväl år 1720 återfick
provincial-läkarelönen, öfvergaf han juridiken och
vände sig ånyo till medicinen, hvilken ban dock mest
älskade. Emedan ban likväl kände, att ban deri
behöfde utvidga sina kunskaper, skaffade ban sig
en student till vikarie, reste ut till Tyskland oeh
Holland, samt promoverades till doktor i
llarder-wijk. Efter återkomsten till Gottland 1721
inrättade ban ett apotbek i Wisby, det ban likväl
bortsålde 1724. Hade anseende som en skicklig
och driftig läkare, fick assessors fullmagt och blef
vetenskapssocietetens i Upsala korrespondent. Dog
d. 13 Maj 1751.
Pihl, Martin, var född d. 23 Juni 1731 i
Gliick-stadt, der fadern var bandiande, kom, efter att
hafva studerat medicinen i Berlin, år 1757 till
Pomern, der ban anställdes som kompani-fältskär
vid fältartilleriet och gjorde tjenst under bela det
följande kriget. Efter dess slut, kom han till
Stockholm, der ban blef kirurgie magister, blef
sedan regements-fältskär vid artilleriet i Malmö,
derefter vid konungens eget värfvade regemente,
och sist vid Skånska busarerne, fick assessors
fullmagt och dog d. 12 Jan. 1798. Hans son,
P|iil, Jolian Christian, född i Malmö d. 29
Aug. 1768, omfattade faderns yrke, blef, som
ban, regementsläkare vid Skånska dragonerne,
kirurgie magister, assessor, brigadläkare vid andra
kavalleri-brigaden och tog derifrån afsked 1819.
Pihl, Carl Fredrik, född d. 3 Mars 1745,
blef brukskirurg vid Avestad och dog der d. 27
Maj 1798.
Pihlcrantz, Peter. På den tid, då adelskap
stundom ganska lätt förvärfvades, blef Pihlgren,
hvilken år 1673 ingått som simpel ryttare vid
öfverste Knutsdorffs regemente i Bremen, och tjent
sig upp till kornett, såsom sådan år 1693 adlad,
då han antog namnet Pihlcranti, blef sedan
regementskvartermästare och ryttmästare, samt fick
år 1703 majors afsked. Ätten är längesedan
utgången.
Pihlgren, Klias, var född i Stockholm, utan
att man vet om ban tillhörde den adliga
Piblgren-ska ätten, blef, såsom yngling, page vid
Lüne-burgska hofvet, hvarifrån han 1699 tog afsked
och gick i sitt lands krigstjenst, bivistade
öfvergången öfver Diina och slaget vid Klissow, der
ban sårades i armen, var kapiten då ban år 1709,
efter Pultava slag, föll i Rysk fångenskap och
fördes till Tobolsk, hvarifrån ban hemkom först vid
den allmänna befrielsen 1722; fick dä kapitens
indelning vid Östgötba infanteri, hvarifrån ban tog
afsked med pension 1741 och dog 1750. Var
ledamot af vetenskaps-akademien, hvilken ban
gjorde till sin arfving.
Pihlgren, Magnus, utgaf 1761: En fri Svensk,
en tidskrift, hvaraf 50 nummer utkommo, Nya
Småsaker HU Nöje ock Tidsfördrif samt Adelheid och
Uindrik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
