Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pipskål ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
212
Polhem.
Poliskaniinaren.
Upsala. Här omfattades han med välvilja af Spole
och gaf ett prof på sina ovanliga mekaniska
anlag, dä ban åtog sig att iordningsätta det
gamla konstrika uret i domkyrkan, hvilket en munk i
Wadstena förfärdigat och som visade solens och
månans gång, samt bvilken planet, enligt
astrolo-gernes föreställning, regerade hvarje dag i veckan.
Detta var af en ganska invecklad
sammansättning och bade på 100 år ej kunnat begagnas.
P. förenklade dess mekanism och bragte det i gång
på ett vida lättare sätt ät) förut. Det gick sedan
oafbrutet till 1702, då det förstördes vid den stora
eldsvådan, som ödelade både staden och
domkyrkan. Äfven förfärdigade P. modellen till ett
förbättradt och mindre kostsamt malmuppfordringsverk
vid Falu grufva, hvilket han förevisade
bergskollegium, som i sin ordning visade det åt Carl XI.
Han blef nu bergsmekanikus med 500 d:lr s:mt i
lön och fick 1694 tillfälle att göra en resa till
Tyskland, Holland, Frankrike och England,
hvarifrån han 1697 återkom, riklad med nya
insigter. lian bade härunder gjort sig fördelaktigt
känd äfven bland fremlingar. I Paris erbjöd ban
sig att förfärdiga ett ur, som skulle slå, ej blott
dygnets vanliga tolf timmar, utan äfven de
Turkiska, Judiska, Babyloniska och Italienska. Det blef
verkligen utfördt efter en modell, som ban,
hemkommen till Sverige, ditskickade, och användt
såsom present från hofvet i Versailles till det i
Konstantinopel. På hans förslag blef ett mekaniskt
laboratorium inrättadt i Stockholm, hvars stora
nytta för spridandet af mekaniska kunskaper snart
erkändes. Hans rykte bade emellertid utbredt sig
kring Europa och från flera regeringar erhöll han
anbud, dels att träda i deras tjenst på
fördelaktiga vilkor, dels att åt dem förfärdiga modeller till
konstrika mekaniska inrättningar. De första
förkastade hans fosterländska hjerta, de senare
omfattade hans vetenskapliga snille med värma, och
utförde dem till de anmodandes fulla
tillfredsställelse. Det var likväl Sverige, som isynnerhet drog
nytta af hans verksamhet. Är 1712 började ban
dockbyggnaden i Carlskrona, och ålog sig vid
samma tid uppförandet af Trollhätte slussar, hvilka
borde vara färdiga inom fem år. Arbetet
afstannade under Carl XII:s olyckliga krig, men,
sällsamt nog, företogs det åter några och
trettio är derefter, då P. hunnit öfver den
vanliga menniskoålderns gräns, till närmare 90 år,
och ännu här ägde nog kropps- och själskrafter
att gå tillhanda med råd, planritningar och
modeller. Att uppräkna den mängd af sådana ban
efterlemnat, dels till allmänt, dels till enskildt bruk,
dels för vigtiga, dels för obetydligare,
förrättningar, skulle fyiln en bok, och denna bok skulle
bli en samling af genialiska drag, någon gång
måhända öfverträffade af senare tiders
erfarenhetsrön, men aldrig af det tankedjup, som låg till
grund derföre, och som utmärkte alla hans
skapelser. Bland dem förtjena nämnas: slussen i
Stockholm, en verkstad för urfabrikation och
tillverkning af förtent jernbleck, dammen vid Lyckeby
qvarnar, inrättningen af strumpväfveri-stolar, en
mynlmaschin i Kessel, en mascbin att mäta rinnande
vattens kraft jemte tabeller, dem ban häröfver utgaf,
med hvilkas tillhjelp en hvar kunde anställa de för
strömbyggnader nödiga beräkningar m. m. För
sin person var ban lika aktningsvärd, som ban var
stor i vetenskapligt hänseende, flitig, lätt
tillgänglig, anspråkslös och flärdfri. De serskildta
regeringar, hvilka under bans långa lefnad, efterträdde
hvarandra, voro ej likgiltiga för hans ovanliga
förtjenster. Carl XII upphöjde honom redan 1716
i adligt stånd, då ban antog namnet Polhem; ban
blef en af vetenskaps-akademiens första ledamöter,
kommerseråd och vid ordnarnas stiftelse Kom. af
N. O. Afled 90 år gammal d. 31 Aog. 1751.
Ilans son,
Polhem, (»nbriel, var född i Falun d. 11
Febr. 1700. Efter sin äldre, ganska
förhoppningsfulle broders död, var han sin faders ende son,
och denne använde på hans uppfostran all
upptänklig omsorg, lian förvärfvade äfven vidsträckta
kunskaper och röjde bestämd fallenhet att gå i
sin faders fotspår. Denne sistnämnde kände
alltid den brist på elementarbildning, som brytt bans
ungdom och bade svårighet att i ritning och skrift
framställa sina genialiska tankar. Sonens
kunskaper och skicklighet blefvo honom således till
mycken nytta. Han Gck redan 1716 nppsigt vid
dockbyggnaden i Carlskrona och 2 år senare vid
sluss-anläggningen i Carlsgraf, förrättade sedan
afväg-ningarna vid Trollhättan, fullbordade
slussbyggnaden i Stockholm och bidrog verksamt til)
utförandet af flera bland sin faders verk. Han kallades,
jemte denne , till ledamot af vetenskaps-akademien
vid dess stiftelse, fick en kammarberre-fullmagt
och ett stipendium af 300 d:Ir s:mt frän
bergskollegium. Detta var likväl allt hvad ban erhöll
af det allmänna. Det var dock nog för honom,
emedan ban var en stilla, anspråkslös och flärdfri
man, bvilken dessutom något älskade maklighet och
vällefnad. Afled d. I Aug. 1772, då ätten utgick
med bonom på svärdssidan.
Polinknmmareu i Stockholm inrättades genom
kongl, brefvet afd. 13 Fehr. 1776. Hufvudstadens
polis bade förut blifvit handhafd af en afdelning af
magistraten, poliskollegium, men hvilket
sistnämnda år 1S21 indrogs och förenades med
einbets-och byggnings-kollegium. Då den kollegiala
formen icke ansågs medgifva den skyndsambet och
drift , som de egentliga polisärenderna erfordrade,
anförtroddes dessa åt en serskild myndighet, bvilken
skulle stå under polismästarens omedelbara ledning,
och som började sina arbeten d. 22 April 1776.
Polismästaresysslan förklarades för en
förtroende-tjenst, bvilken konungen ville uppdraga åt den
ban ansåg dertill skickligast. Den förste
innehafvaren af embetet blef d. v. sekreteraren i
slottskansliet Henrik von Siewers, sedan adlad under
namnet Liljensparre. En summa af 1,344 R:dr 21
sk. 4 r:st anslogos alt disponeras till polisens
uppmuntran och belöning. Mänga år åtgick endast
hälft en och likväl har Stockholms polis aldrig
varit bättre, ändamålsenligare och åtnjutit större
förtroende ån under denna tid. Dess första sessions-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
