Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pipskål ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
214
Folatatvarl.
Ponte||.
ätt åtgick med sonen, Tlioina*, som var
kapiten och dog 1737. Ed äldre broder, Carl,
kammarherre och fullmäglig i rikets ständers kontor,
dränkte sig är 1723.
Polutasvarf var en af de nordiska
väringar-nes förmåner i Byzanz, hvilken tillföll dem vid
kejsarens död. Man har mycket tvistat om
betydelsen och bärledningen af detta ord. Sturleson
öfversätter det sålunda: "att vid kejsarens död
skola väringarne hafva polutasvarf, d. ä. att de
skola gå igenom alla kejsarens poloter (palatser),
hvarest bans skatter gömmas, och skall då hvar
och en äga frihet att behålla hvad ban med
händerna kan få fatt uti." Andra hafva trott, att
dermed förstods, att den aflidnes klädkammare
fördelades emellan lifvakten. Det förra är dock
troligast, då man tager i betraktande dels de skatter
de hemvändande väringarne medförde, och dels
den trovärdighet Sturleson måste äga, såsom icke
långt skiljd från en tid, då polutasvarf ännu
fördes till norden.
Pomeranslusen (Coccus Hesperidum), en insekt
af sköldlus-slägtet, hvars bona till formen nära
liknar en sköldpadda, med indragna fötter och
hufvud, på ytan glänsande, liksom fernissad; till
färgen vanligast gulbrun eller brungult spräcklig, med
svarta ögon och vid gumpen en urringning på
skölden, hvilken tjenar ungarne till uppehållsort.
Ungarne, innan do ännu fästat sig, äro platta, grå
eller gröna, och de fastades sköldar äro stundom
sä klara, att både fötter och inelfvor kunna ses
derigenom. Lefver i stor mängd på
orangeriväxter, särdeles hos oss på pomeransträd, hvilka i
hög grad lida deraf och endast med stor
svårighet, genom borstning och andra mekaniska medel,
kunna befrias från dem.
Pomern. Detla bertigdöme afträddes genom
freden i Osnabruck år 1648 till Sverige, som dervid
erhöll Vor-Pomern, Riigen, Stettin och
Odermyn-ningarna, likväl ej Hinter-Pomern, ehuru
Oxenstjerna yrkat derpå, men hvilken andel
tillerkändes Brandenburg. Efler det olyckliga slaget vid
Fehrbellin intogs landet belt och hållet af den
store kurfursten Fredrik Wilhelm, men hvilken
genom fredsslutet i Lund och Fontaineblau
nödgades återställa det aldramesta deraf. Under sista
ären af Carl XII:s regering föll landet åter i
fiendens händer, men lemnades tillbaka till Sverige
genom freden 1720, hvarvid konungen af Preussen
erhöll Stettin och landet på andra sidan
Peene-strömmen, men erlade derföre 2 miljoner
riksdaler. Att Pomerns besittning var någon fördel för
Sverige kan mycket betviflas, emedan det vid
mänga tillfällen invecklade detsamma i krig, hvilket
eljest troligen skulle kunnat undvikas. Ett sådant
var det s. k. Pomerska kriget, börjadt 1757 och
slutadt 1762. Det fördes mot Preussen i trots af
all sund politik, kostade Sverige betydliga
penningesummor, men gaf det inga fördelar och
ingen krigsära. Genom Pomerns besittning blef det
Gustaf IV Adolf möjligt att inblanda sig i kriget
mot Napoleon, hvilket medförde ej blott stora
olyckor för detta landskap, som år 1807 intogs
och hårdt beskattades af Fransmännen, utan
vållade äfven för Sverige kriget med Ryssland följande
året och Finlands förlust. Genom fredeo i Paris
1810 återställdes väl Pomern till Sverige, men
afträddes, genom freden i Kiel, till Danmark, som
deremot afstod Norrige. Genom en senare
afhandling blef Pomern afträdt till Preussen, som
derföre erlade en summa af 3 miljoner R:dr och
Danmark erhöll i stället Lauenburg. Sedan den
tiden bar Sverige ingen besittning på andra sidan
Östersjön.
Pomerska domänerna. Se: Parit, freden i.
■*<> iii|te, var en konung Carl XII:s favorit hund,
hvars namn blifvit bevaradt genom de verser, som
konungens fältsekreterare, krigsrådet Israel
Holmström skref öfver det trogna djuret:
Pompe, kungens trogne dräng,
Sof hvar natt i kungens säng;
Sist af år och resor trötler,
Led ban af vid kungens fötter. —
Mången täck och fager mö,
Önskade som Pompe lefva;
Många hjeltar eftersträfva
Att få såsom Poinpe dö.
Pomponne, Fransk minister, skickades af Ludvig
XIV till Stockholm, dit han anlände d. 8 Aug.
1671, att underhandla om Sveriges dellagande i
det tillernade kriget mot Holland och Tyska riket,
hvarvid man lofvade ansenliga subsidier och
säkerhet för Sveriges besittningar. Detta förslag
understöddes af De la Gardie och dess parti, men
motverkades af Björnclo, Gyilenstjernorna, Kurk,
Fleming, Bengt Oxenstjerna, Sten Bjelke och
Thord Bonde Ulfsson. Efter Pomponnes afresa
fortsattes underhandlingarna af dess efterträdare
Courlin, och ledde slutligen till förbundet, med
Frankrike, hvilket ingicks d. 14 April 1672 och
invecklade Sverige i det derpå följande förderfliga
kriget mot Danmark, Holland och Tyska riket.
Poniatowshy, Stanislaus, af en gammal Polsk
greflig ätt, född 1678, - gick, under Polens krig
med Carl XII, i den sistnämndes tjenst, följde
honom, efler Pullova-slaget, till Bender, och
skickades såsom minister till Konstantinopel, der ban
sökle förmå Porten till krig mot Ryssland. Efter
Carls död vände ban sig åter till konung August,
fick sina gods tillbaka, blef fältmarskalk och
storskattmästare af Lithauen, palalin af Masowien och
slutligen kastellan af Krakau. Dog 1762. Har
utgifvit: Bemarques dun Seigneur polonais sur t
hi-stoire de Charles XII par Voltaire.
Pontén, Johan, filosof, magister, prost och
kyrkoherde i Korsberga församling af Wexjö stift,
led. af W. O., or född i Wederlöfs kaplansgård
d. 2 Maj 1776, bar, utom sitt presterliga kall,
äfven vinnlagt sig om naturhistorien och
medicinen, samt gjort åtskilliga lyckliga kurer med
svag-sinta, af hvilka han årligen hos sig emottager och
vårdar flera. Har utgifvit: En handbok för
insekt-samlare; Läkebok eller anvisning titi de mest enkla
och minsl kostsamma läkemedel; 1’ppgift på använda
läkemedel, värd och behandling för sinnessvaga och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
