- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
216

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pipskål ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

216

Poppelinau.

Por».

pelarter, och är skörare än dessa, hvadan den
ofta skadas af storm. Balsampoppetn (P. balsamifera)
skiljer sig ifrån de öfriga, genom sina spetsigt
äggrunda blad, de der utslå tidigt pä våren, ur stora
uppsvällda klibbiga knoppar, hvilka, isynnerhet
under löfsprickningen, sprida en stark balsamisk lukt,
något liknande rhabarber. Den trifves på magrare
jord, än de andra bär uppräknade arterna, växer
fort och tål vårt luftstreck ganska väl.
Pyramid-poppeln (P. dilatata) är den ömtåligaste af dem
alla och bortfryser ofta i topparne i spädare år,
men repar sig åter och förlikar sig sedan ganska
väl med vårt strängare luftstreck. Den älskar lös,
mi n föga fet jord. Särdeles lämpar den sig till
alléer, och når en utomordentlig böjd. Den bar
sitt namn af sin pyramidlika form, hvilken härrörer
deraf att grenarne utslå nära roten och följa
stammen tält efter, så att nästan ingen qvistfri stam
finnes, om de icke bortskäras. Den planteras med
sättqvistar, och kan här i Sverige, inom åtta år,
uppnå en böjd af 10 till 12 alnar. Nyttan i
hushållningen är ringa, om man undantager det
färgämne, rotskotten lemua, i likbet med poppelpilens.

Poppclinnii, Jlolian, född d. 6 Okt. 1649 i
Warberg, der fadern var sjötullsvaktmästare,
enligt andra uppgifter, tullförvaltare. Efter slutade
studier vid det nyligen anlagda universitetet i Lund,
begaf han sig 1672 till Wittenberg, der ban
blef filosofie magister. Hemkommen till
fäderneslandet, utnämndes ban 1674 till lektor vid
Götbe-borgs gymnasium, for derifrån åter till
Wittenberg och promoverades 16S3 till tbeol. doktor.
Blef 1692 tbeol. professor i Lund, samt pastor i
Wallkärra och Stångby prebende-pastorat och
1711 biskop i Götheborg, hvilket embete ban,
såsom Rbyzelius säger, "förvaltade med mycken
sachtmodighet under hög ålderdom, till allas nöje."
Dog d. 20 Juni 1725.

Poppis», Gabriel, föddes d. 12 Dec. 1770 i
Jokkas socken af Savolax, der fadern var
kyrkoherde och Iheologie doktor, blef 1786 studerande
vid Åbo universitet, och ingick, efter slutade
juridiska studier, år 1792 i Åbo hofrätt, der han
1794 förordnades att förestå Stor-Savolax
domsaga, blef 1799 häradshöfding i Satakunda härad
och kallades 1801 tiU Stockbolm, att, såsom
revisions-sekreterare, föredraga de Finska
egodel-ningsmålen, hvarvid ban, i sin egen närvaro, uti
rådkammaren erböll lagmans titel med tur och
befordringsrätt. Redigerade 1807, utan serskild!
arfvode, den s. k. lagsamlingen, belönades s. å.
med N. O., fick följande året transport till
Öster-och Wester-Rekarnes domsaga i Södermanland, och
skickades, efter Ålands befrielse från Ryssarne,
såsom justititie-kansler dit att återställa ordningen
och uppsätta ett landtvärn. Vid högsta
domstolens nuvarande inrättning 1809 blef ban
juslitie-råd, 1812 kom. af N. O., 1826 president i
komme| se-kollegiuin och 1833 inkallad i statsrådet,
hvilket han åter lemnade 1836. Blef 1843
Seraf.-riddare, har ej emottagit de anbud om adelskap,
sorn blifvit bonom gjorda. Efler at| hafva
innehaft en mängd serskildta fört roende-uppdrag, så-

som ordförandeskapet vid nummerlotteriet, i
direktionen öfver teknologiska institutet och
direktörsplatsen i landtbruksakademien, bibehåller han na
ensamt den sistnämnda. Såsom ledamot af
veten-skads-akademien, valdes ban till riksdagsman 1828
och 1834. Har mycken förtjenst om ullkulturens
befrämjande, llans skrifter äro: Tal om
ttandl-verks-skrd, vid presidii nedläggande i
vetenskapsakademien år 1830; Årsberättelser i
landtbruksakademien, jemte elt par uppsatser i nämnde
aka-mies handlingar.

Porath, Didrik von, född i Meklenburg, kom i
Svensk tjenst och följde 1677 Svenska
beskickningen till Ryssland, besökte sedan de förnämsta
faktskolor i Frankrike och Tyskland, och blef en
så utmärkt fäktmästare, att ban fick anbud pä
en sådan tjenst af flera Tyska furstar. Han
föredrog likväl Sverige och antogs 1677 till
fäktmästare vid kongl, hofvet, då ban utgaf sin bok om
fäktkonsten, ett arbete i folio, kalladt: Patæslra
Nobilitalis Svecanæ, hvilket utkom 1693. Han hade
äfven det förtroendet alt undervisa konungarne
Carl XI och Carl XII i fäktkonsten. Såsom
belöning derför, upphöjdes ban år 1699 i adligt stånd.

Porfyr. Se: Elfdals porfyrverk.

Porla, belsobrunn. Denna källa, belägen i
Ska-gerbults socken i Nerike, 1 mil från stora
landsvägen mellan Stockholm och Götheborg, 5j mil
från Örebro, torde hafva varit känd redan i
medeltiden och fanns, då bon 1724 ånyo upptogs,
igenfylld med stenar liksom de flesta belsokällor,
hvilka munkarne, vid sitt fördrifvande, på delta
sätt sökte förstöra. Dess återupptagande påstås
vara föranledt af en gammal läkare i
Westergötland vid namn Richter (se delta ord). Visst äir,
att allmogen, som kallar den Pulle kalla, länge
haft kunskap derom, tillskrifver benne en nära
undergörande kraft och samlas der hvarje
midsommarafton för att dricka, bada och offra.
Namnet Porla har hon af sin egenskap alt ständigt
från bottnen uppdrifva luftblåsor. Hon blef likväl
först åren 1808—1809 allmännare begagnad. Dess
vatten anses som ett af de verksammaste i
Sverige och utmärker sig genom sin ovanligt ymniga
bält af extraktivämne, jern, qväfgas och
kolsyregas. Kongl, privilegium för densamma utfärdades
d. 10 Febr. 1819. Belägenheten är icke vacker
och frän den vidsträckta mosse, som nästan pä
alla sidor omgifver den, uppstiga kalla dimmor.
Likväl är i senare tider mycket gjordt till ställets
förskönande, först af öfverdirektören Slrömstedt,
som år 1809 uppförde lasarettet och 16 andra
byggnader, hvilka blifvit ytterligare förökade dels
af öfverste-löjtnanten grefve Wachtmeister, dels
af det bolag, som nu äger inrättningen.
Brunns-drickningen sker i tvenne terminer, den första från
den 9 Juni till den 6 Juli, och den andra från
den 9 Juli till den 5 Augusti. Här finnes äfven
ett badhus och ett lasarett för fattiga. Adressen
är Ramundeboda och Porla.

Por», körning fMyrica Gale), en buskartad, ofta
alnsbög växt, som förekommer i kärr, på
dybotten, öfverallt i landet, anda upp till Ångerman-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free