- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
219

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pipskål ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Posse.

Posse.

219

detta namn fyra ätter: en greflig, tvä friherrliga,
af Hedensund och af Säby, hvaraf den förra är
utgång», och ea adlig. De märkligaste af denna
slägt äro under medeltiden följande riksråder: l:o
Låge P., riddare, hvilken inkallades i rådet år
1450; 2:o bans son, Hnut P. till Borrö,
höfvidsman pä Tavastehus och sedan ståthållare på
Wiborg, der ban d. 30 Nov. 1495, genom den
ryktbara Wiborgska smallen, befriade staden från
de belägrande Ryssarne. Denna lärer bestått af
en mängd krut, hvilket P. hade förvaradt i ett
af tornen, och som ban antände just då
fienden riktade sitt bufvudanfall mol den sidan af
staden. Ryssarne, som ännu lära varit föga bekanta
med denna nya uppfinning, blefvo dels krossade af
de kringflygande stenarna, dels döfvade och
förskräckte af smällen, sä att de grepo till flykten,
erterlemnande flera tusen man döde. Posse fick
häraf namn för alt vara en trollkarl. Om honom
berättas, bland många andra sagor, äfven den,
att då ban skakade sitt betsel på Wiborgs skans,
framkom en bäst, med hvilken ban på 24 timmar
färdades till Brunkeberg vid Stockholm och
derifrån lika skyndsamt tillbaka. Tornet, som
sprängdes, kallades Wiborgs Kittel, och Posse skall, vid
utförandet af sin handling, haft till hjelp en man
vid namn Wtnholt; 3:o Äils P., väpnare, hvilken
blef riksråd 1491, och 4:o hans son, Axel
Mils-son P.. väpnare, inkom i rådet 1512. Hansson,
Posse, Hnnt Axelsson, till Såtenäs och
Hclle-kis, var slottslofven på Leckö slott och inkallades
af Johan III i rådet 1569; blef riddare af Guds
Lambs orden, ståthållare öfver Westergötland,
lagman i Småland och dog 1595. Hans son,
Posse, Jliran Hnulsson, var född d. 14 Jan.
1556, och togs, vid 17 års ålder, i konung Johan
III:s tjenst såsom page; bivistade flerfaldiga
fälttåg mot Ryssarne, bos hvilka ban flera gånger var
gisslan, och användes äfven stundom vid
underhandlingar med dem. Var kammarråd, då ban år
1590 inkallades i riksrådet, och, efter konungens
död, jemte flera andra, öfvertog regeriogen intill
Sigismunds ankomst, hvarigenom ban, likasom de
andra, ådrog sig mycken ogunst bos hertig Carl.
Han var likväl icke någon af dessa fasta
karakle-rer, som förblifva orubbliga vid en gång fattade
föresatser och beslut, eller hvilka bandia efter någon
bestämd grundsats, utan han rättade sig, så ofta
möjligt var, efter omständigheterna. Sålunda
ingick ban i Januari 1593 en förening med
hertigen och undertecknade Upsala mötesbeslut,
hvaröfver Sigismund så vredgades, att ban fråntog
honom lians pension; men då konungen sedan kom
till Sverige, böll han riksbaneret vid dess kröning.
Carl sökte derefter draga bonom till sig, men
bärtill fanns ban ej heller fullkomligt beredvillig, utan
afreste 1597 till Sigismund och deltog med honom
följande året i hans krigståg till Sverige. I
träffningen vid Stegeborg bad ban konungen låta
upp-höra med blodsutgjutelsen, emedan de, som föllo
å ömse sidor, likväl voro bans undersåter. Efler
slaget vid Stångebro blef han, jemte flera andra,
såsom gisslan utlemnad till hertigen, bårdt be-

handlad, hållen i fängelse och ställd under tilltal

1 Linköping, der ban dömdes till döden. Han bad
likväl hertigen om nåd och erhöll den, sedan ban
nödgats vara vittne till de fyra olyckskamraternes
afrättning. Som hvarken ban eller hertig Carl
ansågo sig kunna lita på hvarandra, tog P., hvilken
år 1603 blifvit frigifven på hela Finska adelns
förbön, följande året sitt parti och flydde från
Kalmar öfver Danska gränsen, samt derifrån I ill
Polen. Han åtnjöt mycket förtroende bos Sigismund,
som kallade honom till räds i många vigliga
ären-der. Afled 1616, med namn af en "kunnig, slug
och smidig herre." Hans söner öfvergingo, efter
hans död, till Sverige. Den äldste af dem,

Posse, Gabriel, skall, enligt Biogr. Lex. hafva
dött 1641, såsom landshöfding i Weslmanland, men
hvarom Stjernman ingenting vet, emedan hos
honom ej finnes någon Posse med det namnet, och
Gustaf Gabrielsson Oxenstjerna det nyssnämnde året
var landshöfding i Westmanland och 1642
efterträddes af Cbrister Posse, hvarom här nedanföre.
Tillförlitligare är deremot hvad som berättas otn
Jöran Knutssons andre son,
Posse, Hnut Jtlransson, hvilken var född d.

2 Mars 1592. Efler faderns död begärde och
erhöll ban af Gustaf Adolf tillåtelse alt återkomma
till fäderneslandet, dit han anlände 1625 och svor
kooungen sin trohetsed. Han fick väl ersättning
för de indragna fädernegodsen, men synes likväl
ej hafva åtnjotit något särdeles förtroende hos
konungen, som icke åt honom uppdrog något
embete. Först efter dess död erhöll han ett sådant,
blef 1633 ståthållare i Södermanland, följande året
landshöfding i Östergöthland, hofråd bos
enkedrottningen, riksråd, öfverståthållare i Stockholm och
upphöjdes 1651 i friberrligt stånd, då ban skref
sig friherre till Hedensund. herre till llellekis,
Hammarskog, Tible och Sickelsjöhof. Blef s. å. presi-v
denl i Götha hofrätt, derefter lagman i Medelpad,
tog afsked 1662 och dog d. 5 April 1664. Hans son,

Posse, Gustaf linutsson, var född i
Stockholm d. 29 Maj 1626, besökte, för att fullända
sina studier, flera utländska lärosäten, blef, efler
hemkomsten, kammarherre hos drottning Christina
och 1653 landshöfding i Jönköping, samt
landtmarskalk på det herremöte, som der samlades 1657
med ständerne i Småland och Östergöthland, för
att öfverlägga oin medel att utföra kriget.
Ko-uung Carl Gustaf var så nöjd med bans tjenst, att
ban 1658 utnämnde bonom till geheimeråd, en i
Sverige ovanlig titel. Vid riksdagen i Götheborg
1660 var ban landtmarskalk, inkallades sedan i
riksrådet och höll tal vid konungens begrafning;
blef 1664 hofrättsråd i Åbo hofrätt, straxt
derefter i Götha hofrätt, med hvilket embete
förenades Norrfinne lagsaga, och 1665 president i
sistnämnde hofrätt, hvars hns ban färdigbyggde
likasom Jönköpings stadskyrka. Dog i Stockholm d.
26 Juni 1676, endast 50 år gammal. Kallas en
"lärd, vältalig, from och rättrådig herre." Hans
son, Lennart, kammarherre hos enkedrottningen,
dog 1689, di friherrliga Posse-ätten ti»
Hedensund utslocknade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free