Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pipskål ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Poue.
POHG.
221
general-major och Kom. af S. 0., och död 1801
vid 79 ars ålder. Hans tre söner erhöllo, hvar
på sitt sätt, en viss utmärkelse. Den äldste,
Posse, Carl Henrik, af Fogelvik, bade varit
kammarherre och kapiten vid Svea lifgarde,
utmärkte sig såsom landtbnsbållare, patriot och
riksdagstalare ä oppositionssidan. Dog oförmodadt i
Stockholm, under riksdagen 1S23, endast 45 år
gammal. Var gift med ett Fransyskt fruntimmer,
Adine de Brcant, begåfvadt med skönhet och
talanger, men som förföll i religiöst svärmeri och
skall hafva träffats, gående barfota såsom
botgö-rerska, å gatorna i Paris, ett par år efter mannens
död. Hans yngre broder,
Posse, Artill, |odd 1782, löjtnant och
kammarherre, blef ISIS i Rom gift med en af Lucien
Bonapartes döttrar, Christina, men från hvilken
ban skiljdes på 1820-talet, efter ett inissnöjdt
äktenskap, hvartill bon ej lärer gifvit anledning.
Yngste brodern,
Posse, Claas Fredrik, född 1785 och död d.
6 Sept. 1839, ingick vid Svea lifgarde, der ban
befordrades till major och blef hofmarskalk hos
dåvarande hertigen af Södermanland, nu mera
konung Oskar, samt chef för dess bof, chef för
Södermanlands regemente, general-major och Kom.
af S. 0. Hade, liksom bröderne, något anlag till
sinnessjukdom, hvaraf ban stundom augreps.
Posse, Arvid Hnutsson, son till kongl, rådet
Knot Jöransson P., var född i Stockholm d. 23 Nov.
1689, blef 1705 volontär vid lifgardet, hivislade
Stanislai kröning i Warschau och befordrades,
efter slaget vid Grodno 1707, till grenadier-fändrik
vid gardet, samt löjtnant sedan ban deltagit i
slagen vid Holofzin och Smolensk. Efter slaget vid
Pullawa föll ban i Rysk fångenskap, men hvarur
ban redan 1711 frigjordes, följde Carl XH till
Norska gränsen och öppnade 1718 tranchéen vid
Fredrikshall, blef 1727 öfverste för lifgardet,
general-major, riksråd, samt, vid ordnarnas stiftelse,
-Seraf.-riddare. Dog d. 30 Jan. 1754. Beskrifves
i personalierna såsom: begåfvad med många goda
egenskaper; men af andra såsom: till den grad
enfaldig, att ban alltid förenade sig med
parti-cbeferne, utan att ens veta hvad deras mening
var. Hans son,
Posse, Fredrik Arvidsson, var född d. 17
Haj 1727, ingick vid Helsinge regemente och var
redan 1755 dervid major och R af S. O., deltog
|Pomerska kriget, samt i ett par derunder
förefallande träffningar, blef chef för Elfsborgs
regemente, sedan för Nylands och derefter för
West-manlands, general-major, general-löjtnant, Kom.
med St. K. af S. O. och ledamot i krigs-kollegium.
Hörde länge till Gustaf lll:s närmaste omgifning;
men konungen lärer sedan hafva tröttnat vid
honom, emedan han fann bonom alltför inskränkt
såsom hofman och alltför litet kunnig såsom
militär. Han önskade derföre aflägsna honom och gaf
honom sådant, på ett ganska otvetydigt sätt,
tillkänna, genom ett af stats-sekreleraren
kontrasig-oeradt embelsbref, hvari det, bland annat, bette:
"och hade Vi hellre af eder, Grefve Posse,
önskat en trägnare tjenstgöring och uppfyllande af
edert embete inom Krigs-Collegium, än eder
trägna uppvaktning vid vårt Hof på våra Levéer." P.
förstod likväl ej, eller låtsade ej förstå, denna vink,
utan begärde i stället, som en nåd, att, ehuru han
ej tjenstgjorde i egenskap af general-adjutant,
likväl få bära den till embetet börande käppen.
Gustaf, hvilken, man vet ej af hvad anledning, ville
skona honom, gaf honom nu Tavastehus
regemente, en gratifikation af 20,000 d:lr k:mt, för det
ban samtyckte att emot det utbyta Westmanlands
regemente, hvilket hertig Fredrik skulle erhålla,
utnämnde honom till Seraf.-riddare och general en
chef i Finland. Såsom sådan gjorde ban, under
det uthrustna kriget, egentligen ingenting, fick
efter dess slut Österbottens regemente, blef
general af infanteriet, chef för Småländska
fördelningen, excellens och dog i Stockholm d. 11 Dec.
1794. Hans son,
Posse, Arvid Frih, född d. 22 Juni 1753,
ingick, efter slutade studier, år 1771 i Svea
hofrätt samt i justitierevisionen, blef lagman i
Blekinge 1777, då icke 2V år gammal, sedan i Tio
bärad, fick landshöfdinge titel, blef 1795
president i Götha hofrätt, Kom. af N. O., R. af
Seraf.-orden, excellens, tog afsked 1825 och dog d. 25
Mars samma år. Hans son,
Posse, Arvid Mauritz, född d. 5 Jan. 1792,
ingick vid 17 års ålder som auskultant i Götha
hofrätt, der ban 1814 blef adjungerad ledamot,
med bäradshöfdings titel, assessor, kammarherre,
lagman i Skånska lagsagan, förordnades 1822 att
förestå landshöfdinge-embetet i Östergötbland,
under aktionen mot Nieroth, blef 1824 landshöfding
i Skaraborgs län. Kom. af N. O.,
general-tulldi-rektör 1829, 1840 justitie-minister, hvarifrån han
dock samma år tog afsked, landtmarskalk vid
riksdagen 1844—1845, Seraf.-riddare och
riksmarskalk, 1846 åter justitie statsminister; men
lemnade embetet ånyo vid statsrådsförändringen d. 10
April 1848. Dess äldre broder,
Posse, Fredrik Salomon, född d. 27 Febr.
1785, blef, 2 år gammal fändrik vid Tavastehus
regemente, vid 16 år auskultant i Götha hofrätt, och
följande året kornett vid Skånske husarerne, der
ban befordrades till förste major. År 1835
landshöfding i Malmöbus län, general-adjutant, Kom. af
S. O. och N. O.
Posse, Christer Axelsson, son af Axel
Knutsson P. till Bergshammar, var född d. 3 Aug. 1601,
blef, vid 19 års ålder, konung Gustaf Adolfs
hofjunkare och 1625 kornett vid adelskompaniet i
Upland, hvarvid konungen sjelf föreställde bonom
för kompaniet och, med ett vackert tal,
öfverlemnade standaret till honom. År 1633 öfvergick ban
likväl från krigstjensten till den civila, blef
assessor i Svea hofrätt, och skickad, jemte flera
andra af adeln, att från Wolgast öfverföra
konungens lik till Sverige; 1637 landshöfding i
Helsingland och derefter i Westmanland. Förut
bade ban följt Axel Oxenstjerna till
Brandenburg-ska hofvet och Gabriel Oxenstjerna på beskick-
Del. III. 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
