Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pipskål ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Promotorlsl.
Proilelnnna.
241
delas, så att både frågan och svaret framställas
af någon blaod fakultetens adjunkter. Derefter
slätar uttimus, d. ä. den som bekläder det andra
hedersrummet, akten med bön och tacksägelser,
sant afskedsbelsningar till universitetets lärare och
den närvarande allmänbeten. Sist hålles gudstjenst
med predikan, af någon för tillfället utsedd prest.
Efter slutad högtid intages gemensam
middagsmåltid. PromotioneDS högtidlighet ökas icke litet
genom det glada mötet af ankommande vänner och
anförvandter, hvilket gör denna högtid till en
verklig folk- och familjefest. Talen och
magisterfrågan hafva brukat utföras på Latin, men i senare
tider någon gång på Svenska.
Prouiotorial kallas den handling, hvarigenom
konungens befallningshafvande i ett län anmodar
samma myndighet i ett annat, att utsöka en
förfallen skuldfordran, för enskildt persons räkning.
Då nemligen en person vill lagsöka en gäldenär,
som är bosatt i annat län än fordringsägaren,
brukar ban vända sig med lagsökningen till
konungens befallningshafvande, hvilken då, likasom
en kommissionär, besörjer om lagsökningen bos
konungens, befallningshafvande i det län der
gäl-denären bor. Konungens befallningshafvande
handlar i sådant fall, likasom ett ombud för
borgenären, och dennes fördel består deruti, att slippa
besväret att sjelf bevaka sin rätt i en aflägsen
landsort. Till detta biträde af den offentliga
myndigbeten äger man dock ingen rättighet; det
innebär ett besvär för landsböfdinge-embetet, hvilket
detta kaD afsäga sig, och det beviljas icke heller
i alla län.
Proposition kallas konungens förslag vid
riksdagarne, i motsats emot dem som väckas af enskilde
riksdagsmän, och benämnas motioner. Rättigheten
att väcka frågor är gemensam för konungen oeh
hvarje riksdagsman; men utöfvas mera oinskränkt
af konungen, ty konungen kan icke blott, likasom
den enskildte, väcka frågor i hvad ämne som helst,
nian äfven på bvad tid som helst. Han är icke
bunden af den bestämda motionstiden, af en manad,
utan kan, när han behagar, under riksdagens lopp,
aflåta sina framställningar. Propositionen om
statsverkets tillstånd och behof gör dock äfven häruti ett
UDdantag; ty den lemnas antingen i plenum plenorum
vid riksdagens början, eller till stats-utskottet.
Propositionerna behandlas i allmänhet lika med
motioner, remitteras till utskott och afgöras slutligen, med
bifall eller afslag, med eller utan förändringar.
Men om förändringar göras i konungens förslag,
är det att anse såsom afslaget, i sitt ursprungliga
skick, och det förändrade förslaget öfverlemnas till
konungen, såsom en kontraproposition från
stän-derne, hvilken det då beror pä honom att antaga
eller förkasta. Med grundlagsfrågors behandling är i
detta, såsom i alla afseenden, ett serskild! förhållande.
Pro patria. Se: Patriotiska Sällskapet.
Pro Patria et Libertate var en lösen, som
adeln begagnade på 1738 års riksdag, då det var
Därå att komma till handgemäng emellan de
ser-skildta partierna, och man å ömse sidor dragit
värjorna. Tumultet stillades likväl genom general
Wrangels mellankomst. Han ropade med sin starka
basstämma: "Bröder, sägen mig, viljen j här fäkta
eller delibereraf J skolen likväl förr få hugga mig
i stycken, äa jag låter tvinga mig till något."
Lewenhaupt började nu sansa sig och sökte lugna
sina anhängare. Tessin anlände äfven och bultade
med sin käpp så länge, tills ban omsider lyckades
göra sig hörd, och freden återställdes någorlunda.
Pro rege, lege et grege (För konungen,
lagen och folket) var titeln på en bok, hvilken
Erik Sparre år 1582 utgaf, och hvari han sökte
visa huru nödigt det var för rikets lugn och
säkerhet, samt för konungamagten, att hertigarne,
konungens bröder, ej bade alltför stora
preroga-tiver. Joban III blef mycket nöjd med boken, och
npphöjde dess författare till riksråd, men Carl
fattade ett oförsonligt bat mot bonom, hvars
verkningar yttrade sig 18 år senare i Linköping.
Prosperin, Krtk, född d. 25 Juli 1739 på
När-linge i Upland. Fadern var brukspatron och
lemnade sonen en icke obetydlig förmögenhet, hvilken
satte honom i tillfälle att följa sina båda
älsklings-böjelser: för fribeten och vetenskaperna. Blef
student i Upsala vid 12 års ålder och vid 22 år
magister. Egnade sig åt matbematbiken och fysiken,
blef astronomie observator 1772, och 1793
astronomie professor, hvilken syssla ban måste
öfver-talas att emottaga, men som ban också lemnade
följande året, dock med bibehållande af lönen.
Vetenskaps-akademien och vetenskaps-societeten
i Upsala valde honom till sin ledamot, och den
senare till sin sekreterare. Samma plats erbjöds
honom äfven af den förra, men ban afslog den.
Dog ogift d. \ April 1803. Var en högst
utmärkt mathematikus och astronom, hade sinak för
vitterhetcn och satiren, men var af ett godt
sinnelag och trefligt umgängessätt. Ilar författat en
mängd uppsatser i de båda lärda samfundens
handlingar ban tillhörde.
Prout, betyder egentligen detsamma, som eljest
kallas bärads-prost eller kontrakts-prost. Prosten
är biskopens och domkapitlets ombud bland
församlingarnes presterskap. Hvarje prost utöfvar den
närmare uppsigteD öfver ett visst antal
församlingars presterskap, hvilka utgöra ett s. k. prosteri
eller kontrakt. I dessa församlingar åligger det
prosten att hålla visitationen för att tillse huru
kyrkornas kassor vårdas, räkenskaperne föras, o. s. v.
Han åtnjuter, för sitt besvär, en tunna spanmål af
hvarje pastorats kyrka, hvilken inkomst kallas
prostetunna. Men dessntom tillägga biskoparne
titeln af prost åt hvilken kyrkoherde de bebaga,
likväl utan någon dermed följande befattning eller
inkomst. Äfven bärads-prostarnes utnämning
beror på biskopen.
Prosteri. Se: Prost.
Proste-ting hålles i Lappmarken af visitator,
hvarvid stundom verkställes ordentlig ransakning
med dem, som försummat bönedags-gndstjensten,
hvarvid de frikännas, om de kunna styrka laga
förfall, eller ock fällas de till böter.
Prost et unn» kallas en afgift af en tunna råg
eller korn, hvilken af hvarje kyrka utgår, såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
