Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pipskål ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Psilauder.
Publicitet.
Fredrik, landshöfding i Kronobergs län, R. af N.
O., tog afsked 1763 och dog d. II Mars 1776,
söner, då den friherrliga ätten utgick med
honom.
Psilander, Fredrik Christoffer, född d. 17
Okt. 1785 pä Strömsbergs bruk i Upland, der
fadern var inspektor, blef student 1802, egnade sig
åt läkare-vetenskapen, och blef 1810 medicine
doktor, saml straxt derefter prov. medicus på Öland,
bytte följande året tjenst med regements-läkaren
vid Svea artilleri, Willman, följde regementet
under falltågen i Tyskland och Norrige, blef
brigad-läkare vid andra kavalleri-brigaden,
regementsläkare vid Skånska dragon-regementet, sedan vid
Westgötha regemente och intendent vid Alingsås
belsobrunn. Dog i sistnämnda siad af koleran d.
30 Aug. 1834. Har utgifvit: Handbok for
armé-ens halsovård; Husmedicin eller korta och tat t fat I liga
underrättelser för allmänheten; Rei/tor för en sund
matlagning, jemte tillagg om kryddor, drycker och
måltider o. s. v.
Psilanderitjelm, Johan, en broder till den
ofvan omtalte sjöbjelten, född i Stockholm d. 13
Febr. 1664, blef räntmästare vid
amiralitets-krigs-mansbuskassan, 1720 öfver-kommissarie och
samma är adlad, tillika med sin måg, kamreraren Dahl.
Dog d. II Fehr. 1722. Hans son,
Psilanderhjeliu, Kils, var född d. 26 Nov.
1706, egnade sig åt bergsvetenskapen och
företog, tillika med Svab, för att fullända sina
studier deri, flera resor, både inom landet och i
Norrige, inträdde i bergskollegium, och besökte,
likaledes i sällskap med Svab, Tyskland, Italien,
Holland, Frankrike och England, samt gick 1736 i
Rysk tjenst som bergsbauptman. Tog afsked
derifrån 1742 såsom ober-bergsbauptman, och
hemkom till Sverige efter 13 års frånvaro. Kunde
dock först 1748 blifva bergsråd och ledamot af
vetenskaps-akademien, åt hvilken han skänkte sin
dyrbara mineralsamling. Hans arfvingar ökade
sedan gåfvan äfven med hans bibliothek. Dog d.
4 Aug. 1768. Denna ätt utgick egentligen med
kontre-amiralen, R. af S. O. Gustaf
Psilander|| jelin, död barnlös 1811, och Arvids ätl med
bans son, kanslirådet och riddarhus-sekreteraren
Johan Gustaf P., död, äfven barnlös, 1782.
Den fortplantades likväl med en Petter Andreas
Kbbeltort, öfverste vid flottan och R. af S. 0.,
som år 1802 adopterades under dess nummer. Han
dog d. 17 Aug. 1808l vid 62 års ålder.
PailanderskiUld, Nil», född 1707 d. 6 Nov.
Fadern var öfver-kommissarie vid amiralitetet och
tredje brodern till den utmärkte sjömannen
Psilander. Gick 1724 i Engelsk tjenst och bivistade
flera af Engelska flottans krigsoperationer, samt
återkom först 1741 , då ban blef kapiten-löjtnant
och deltog i flottans krysståg i Finska viken,
under de följande årens krig med Ryssland.
Kommenderade 1744 en fregatt af den eskader, som
till Sverige öfverförde kronprinsessan; blef 1758
seboutbynacht och 1761 chef för den eskader, soto
utrustades mot Preussen; sedan blef ban vice
amiral, amiral och Kom. af S. 0., uppböjd i friherr-
lig! stånd, men tog ej introduktion; död d. 3 Mars
1783, då ätten utgick med bonom, men
fortsattes med bans sysslings son, Mils Milsson P.,
hvilken adopterades under dess nummer.
Publica Fide kallades ett år 1716 pregladt
mynttecken. (Se vidare ordet: Mynttecken).
Publicitet, eller offentlighet, äger rum vid flera,
dock ej alla allmänna förhandlingar i vårt land.
Offentlighet vid domstolarne är en grundsats, som
ofta blifvit yrkad i fria samhällen; men icke
alltid medgifven. I Sverige finnes den vid
underdomstolar, men ej vid öfver-rätter. Uti de
förvaltande verken finnes den icke, aldraminst i
sjelfva regeringen, hvars protokoller ej en gång få
tryckas, utan kooungens tillstånd. Eljest är äfven
vid de domstolar och embetsverk, der man saknar
den större publiciteten, hvilken består i åhörares
närvaro, likväl alltid medgifven en inskränktare
offentlighet, genom tryckfriheten. Hvar och en
äger rätt att af trycket utgifva alla allmänna
handlingar, med undantag af statsrådets och de
inför konungen, i diplomatiska ärender och
kom-mandomål, förda protokoll, samt riksståndens
protokoll och en del af deras utskotts-handlingar.
Ibland dessa senare äro nemligen undantagna från
offentlighet konstitutions-utskottets protokoll om
statsrådet, hemliga utskottets, banko- och
statsutskottens och revisorernes öfver banko- och
riksgäldsverkens, rörande dertill hörande hemliga
ärender, samt äfven banko- och riksgäldsverkens egna
protokoll. I allmänhet tryckas ej ständernes
utskotts-protokoll; men riksståndens egna (hvilka
enskildt man ej äger rättighet att utgifva, utan
det stånds tillstånd, hvars protokoll han önskar
erhålla), tryckas deremot af ständerne sjelfve, på
allmän bekostnad. Grundlagen bor ålagt rikets
.ständer denna art af offentlighet; derjemte hafva
de sjelfve underkastat sig en annan och större,
derigenom att de lemna åhörare tillträde till sina
öfverläggningar. Frågan härom uppstod
isynnerhet vid 1823 års riksdag; väckte mycket
motstånd, men likväl ännu mera bifall. Den förföll
likväl då, emedan konungen, för sitt bifall dertill,
fordrade ett gemensamt beslut af alla fyra
stånden, och en serskild lagstiftning för åbörarne.
Dessa vilkor kunde ej vid den riksdagen
uppfyllas; men vid 1828 — 30 årens riksdag stiftades en
sådan lag, och alla stånden antogo offentligheten
vid sina öfverläggningar. Den ställdes i verket,
ifrån början af 1834 års riksdag, sedan de
ofrälse stånden då erhållit något rymligare
samlingsrum. Någon olägenhet af denna offentlighet har
icke försports, oaktadt de faror som
förespegla-des. Man fruktade nemligen ett obehörigt
inflytande af åbörarne på öfverläggningarna, och för
att förekomma delta har också hvarje stånd
förbehållit sig rättighet, at t, när som helst, utvisa sina
åhörare. Detta bar ock någon gång skett, då
frågor af en mera ömtålig natur varit under
behandling. Vid utskottens öfverläggningar äga deremot
åhörare ej tillträde. — I allmänhet råder, genom
tryckfriheten, en temligen stor offentlighet i alla
förhållanden inom Sverige. Tryckfrihetslagens bestäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
