- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
248

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pipskål ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

248

Pufendorf.

Puke.

rum, upptages endast till 30,000 R:dr, men
landshöfdingeresidenset i Linköping, med 41 rum, till
73,500. Deremot värderas
landshöfdingeresidenset i Jemtland, en trädbyggnad, men med 15
mm, endast till 2,200 R:dr. Det besynnerliga
förbållandet uppkommer häraf, att om man
antager hyresvärdet till 5 procent af
uppskattningsbeloppet, bor landshöfdingen i Jemtland för 110 R:dr,
men den i Linköping för 3,075, och den i Upsala
för nära 10,000 R:dr. På sistnämnda ställen,
äfvensom på några andra, finnas likväl i slotten rum
för kongl, familjen, vid dess besök i orten.
Likadan obestämdhet tyckes råda vid de uppgifna
värdena af de öfriga lägenheterna. Sålunda är
Drottningholms ilottbro värderad till 10,666 R:dr 32
sk., Tranebergs bro till 16,666 R:dr 32 sk., men
Nockeby bro till 60,000 R:dr, utom boningshuset
derstädes, som är uppskattadt till 3,666 R:dr 32
sk. Ett fånghus i Trögds härad värderas till 335
R:dr 16 sk., det i Tierp till 500, qvarnhuset vid
Nyqvarn till 215, den ofvannämnda kungskällaren
i Mora socken till 50 R:dr, o. s. v. —
Inventarierna, hvilka borde uppgifvas på alla ställen, äro
det äfven i landsorterna, såsom det tyckes, stundom
med en småaktig noggrannhet, så att t. ex. i
kungssalen på Leckö slott anföres "en gammal bordsfot
utan skifva." För öfrigt bestå de nästan endast
af hvad soin behöfves för embetsverken, t. ex.
deras skåp, bord, stolar, m. m. I Stockholm
deremot upptaga inventarii-förteckningarna ingenting
annat än brandredskapen, hvarförutan i elt par
bo-ställs-lägenheter skola finnas några trymåer.
Skälet är, att embetsverken äro skyldiga att för
ex-pens-medlen sjelfva ombesörja anskaffandet af sina
möbler och öfriga inventarier. Ett undantag
härifrån borde väl vara för minister-hotellet, hvilket
staten icke blott möblerar, utan äfven förser med
en ganska dyrbar silfverservis, och der icke
sällan kostsamma reparationer företagas, då nya
innehafvare tillträda embetet, så att t. ex. vid grefve
Wetterstedts kostnaden derföre steg till 30,000
R:dr. Det lärer likväl vara kabinettskassan, som
har vård härom, och inventarierna äro således icke
uppgifna till öfverintendents-embetet.

Pm It-ii il o rf, imiinel von. Denne utmärkte
tänkare, rättslärde och historieskrifvare var född d.
8 Jan. 1632 i Dippoltswald i Meissen, der fadern
var kyrkoherde. (Enligt andra uppgifter var
födelseorten byn Flöhe, nära Kemnitz.) Ilan blef år
1658 guvernör för Svenske ministerns vid Danska
hofvet Coyets barn;* men snart känd, genom sina
skrifter, isynnerhet Elementa juris prudentiæ
natura-lis, som utkom i Haag 1660, utnämndes han af
kurfursten af Pfaltz, Carl Ludvig, lill hvilken han
dedicerat sitt arbete, till professor i natur- och
folkrätten vid Heidelbergs universitet, hvilken lärostol,
den första i sitt slag i Tyskland, skapades enkom
för bonom. Hans frisinnade åsigter retade likväl
emot honom många fiender och afundsmän, mot
hvilka kurfursten ej kunde skydda honom. Han
emottog således år 1667 Svenska regeringens
kallelse till Juris naturæ ty gentiiim nec non Ethices
S Politices professionen vid det nyligen stiftade uni-

versitetet i Lund. Denna lärostol innehade ban med
stort beröm och anseende i mer än åtta är,
kraftigt skyddad af styrelsen mot de förföljelser,
afunden och småsinnet bland bans kolleger äfven bär
sökte väcka mot honom. Då universitetet
upplöstes under Danska kriget, begaf ban sig till
Stockholm, der ban utnämndes till handsekreterare bos
konungen och rikshistoriograf, med uppdrag att
skrifva Trettioåriga krigets och Carl Gustafs historia.
Detta gjorde han också, och båda arbetena
utkommo på Latin under titel: Commentarii de rebus
Sue-cicis ab erpediltone Gustavi Adolphi usque ad
abdi-cationem Christina och De rebus gestis Caroli
Gustavi, regis Suecia. Han vistades 12 år i
Stockholm, inen dels lärer någnn kallsinnighet
uppkommit emellan honom och Carl XI, hvars
envålds-grundsatser den frisinnade filosofen ej kunde gilla,
dels lärer ban hafva lidit af hemlängtan. Ilan
emottog således, med konungens tillåtelse, år 1688, en
kallelse af kurfursten i Brandenburg, såsom
hof-råd, bistoriograf och assessor i kammar-rätten,
begaf sig till Berlin och dog der d. 27 Okt. 1694.
Carl Xi>, som gaf honom en betydlig pension,
uppböjde bonom äfven i friherrligt stånd, men P. lät
ej introducera sig, kanhända emedan ban icke
bade några söner. — Bland bans öfriga skrifter
anmärkas: De jure naturæ et gentium och De officio
hominis et civit; Den store Kurfurstens historia, på
Latin, och Einteitung in die Geschichle der
Euro-paischen Staaten, ett ibland de få arbeten ban
författat på sitt modersmål och, märkligt nog, ett
af de minst lyckade, i anseende till stilen. Hans
broder,

Pufendorf, Kantan von, född d. 25 Juli 1628,

blef 1649 magister i Leipzig, kom till Sverige och
anställdes i kansliet; blef 1665
kommissions-sekreterare i Paris, sedan minister derstädes och
skickad till flera Tyska bof. Adlades 1673, blef af
konung Carl II i England slagen till riddare,
kansler i hertigdömena Brehmen och Verden, samt
direktor öfver Brehmiska kammaren, hvarifrån ban
tog afsked 1679. År 1686 rymde ban från Stade
till Hamburg, och utsågs följande året till statsråd i
Danmark samt konung Christian V:s sändebud till
Regensburg. I Sverige blef han, efter hvad det
heter i matrikeln, "som en perduellis", dömd från
lif, ära och gods. Dog i Regensburg d. 5 Sept.
1689, utan barn, då den adliga ätten utgick med
honom. Ilar författat: Les Anecdotes de Suede ou
Ilistoire secrete des changemens arrivés dans ce
ro-yaume sous le regne de Charles XI.

Pugeru|i, frälse-säteri, 2 mtl., i Gudmuntorps
socken af Malmöhus län, är en ladugård under
Skarhults egendom och har förut legat vid Ringsjön,
der nu Bo är beläget; bar god åker och
bühöst-nad, skog och torfjord, samt fiske i Ringsjön.

Pukberget, ett anmärkningsvärdt berg i Nysätra
socken af Upland, uti hvilket finnas flera stora
hålor, liknande kammare.

Puke. Af denna gamla Svenska ätt, som delade
sig i tvenne grenar, hafva följande innehaft
råds-värdigheten: l:o Magnus Carlsson, hvilken är
1292 nämnes bland rådet, och lefde ännu 1306;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free