Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Puke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ouickelberg.
Qvarnar.
255
arter. Promoverades 1797 till med. doktor, fick
följande året inseendet öfver
vetenskaps-akademiens natoralie-kabinett och blef lärare i kemi och
naloral-bistorieo vid Carlberg. Ar 1799 företog
ban, med sina disciplar, baronerne Ridderstolpe,
en resa till Danmark och Tyskland, utnämndes
1805 till hist. natur, et pharm. professor i
Stockholm, men bortrycktes redan följande året d. 22
Ang. 1806 af döden, i sitt 38:de år. Q. är bekant
säsom stiftare af de båda verken: Svensk Botanik
och Svensk Zoologi (se: Palmstruch), och bar för
öfrigt utgifvit: Elefantens nalural-histoiia;
Anledning UU kemiska och fysiska försök m. m. En Svensk
insekt, Bombyx Quensetiana, är uppkallad efter
bonom.
Quickelberg, Lucas von. en Flandrisk
adelsman, hvilken, för att undgå Spanska inqvisitionens
förföljelser, lemnade fäderneslandet och begaf sig
till Sverige, der ban blef arkitekt bos Gustaf I
och bans söner Erik XIV och Joban III. Hans
dotterson, Johan (Jubbert, upptog morfaderns
namn, då han 1654 adlades. Ilan var då
borgmästare i Arboga. Dog 1681 vid några och 60 års
ålder. Ätten utgick med hans son,
holm-majo-ren Paul von l|ulckelberg, som dog
barnlös 1693.
Ouinti del Ponte, Neapolitansk
öfverste-löjtnant, bade, efter öfverenskommelse med kejserlige
generalen Conti, utlagt en snara för Gustaf Adolf,
då denne vistades i Pomern, för att antingen döda
honom eller helst gripa honom lefvande. I sådan
afsigt öfvergick ban, för sjns skuld, till Svenska
bären, emottogs utan misstroende och anställdes
vid Falkenbergs regemente. Han träfTade bär en
ryttmästare Baptista, äfven Italienare, hvilken i
samma afsigt öfvergått till Svenskarne. De
blefvo snart ense, och uppgjorde en plan att narra
konungen i ett försåt (se: Gartz). Då planen
misslyckats, räddade sig del Ponte och återvände till
sina landsmän; men Baptista, hvilken qvarstannat,
blef upptäckt och afrättad.
4ui pro quo är en ofla i tal och skrift använd
Latinsk term, hvilken betyder ett misstag,
uppkommet genom förvexling af personer eller saker.
QuKrsÅt betydde fordom detsamma som ledings-
penningar eller krigsgärd.
Qvadrantinus, Fabian, jesuit och
hofpredikant bos Sigismunds gemål, drottning Anna, hvilken
ban åtföljde till Sverige, vid dess besök derstädes
1593. Hade varit uppfostrad i evangeliska läran,
men afföll derifrån till den katbolska, och inträdde
1588 i Jesuiter-orden. Han var då redan 39 år
gammal. Dog i Braunsberg d. 6 Mars 1605, vid
56 ärs älder.
Qvalsta, ett säteri om 2 mtl., i Ösluna socken i
Upland, vid sjön Walloxen, beskrifves af Salvius:
säsom ägande 4 vackra trädbyggningar i fyrkant,
herrlig skog och väl odlad åker och äng. Det
tillhörde af ålder slägten Svinhufvud.
Qvansvis betydde i gamla Svenskan detsamma som:
för syns skuld. Det beter sålunda i Tegels
historia om Gustaf I: "Bernhard von ,Veliens Tidnare
togo honom på qvansvis tilbaka igen." (Togo
honom för syns skuld tillbaka igen.)
Ovant betydde i gamla Svenskan: ung, liten, äfven
pläga, obehag. Sålunda säges i Alexander Magni
historia: "Alexander gör mangom qvida och qvanl"
(Alexander gör många sorg och plåga.)
Ovanten, von. Denna adeliga ätt
bärstammar från Sachsen, och introducerades år 1650 på
riddarhuset med Jost eller Jakob Ovant,
hvilken då var ryttmästare, och skref sig: till
Haapa-niemi i Nyland. Det säges om honom i matrikeln,
att han "i en rund tid tient Kronan troligen och
tappert.n En öfverste tion Qvanten bar ären 1770
och 1773 utgifvit: Inledning till krigskonsten, samt
Tankar i krigsvetenskapen.
Qvantensburg (hette förut Kambol), ett säteri
på Dalsland nära Dalaborg, bar en prydlig
åbygg-nad, god åker, äng, skog och fiske.
Ovarken kallas den smalaste delen af Bottniska
viken, som ligger emellan städerna Umeå i
We-sterbotten och Wasa i Finland. Afståndet
emellan de båda fasta landen är 12 mil; men genom
de bolmar, som ligga på ömse sidor, blir den
öppna sjövägen något förminskad. På Holmön i
vestra Qvarken, på Svenska sidan, underhålles en
fyrbåk. Om vintern färdas man öfver denna ö till
Österbotten, men hvilken väg är osäker, emedan
östra Qvarken, åt Finska sidan, sällan fryser, förr
än i Februari. Likväl hafva inbyggarne på Holmön
vissa tecken, hvaraf de med någorlunda trygghet
kunna sluta, huruvida vägen till andra stranden
är säker. Vid skeppsbrott och andra
olyckshändelser hafva dessa öboer ofta uppfört sig ganska
ädelt, och räddat flera menniskors lif. — Under
kriget emellan Sverige och Ryssland gick, i Mars
månad 1809, en Rysk bär, under Barclay de
Tol-lys befäl, från Wasa öfver till Umeå. Härunder
tillbragte den tvenne nätter på klipporna i hafvet,
och den tredje på Umeå elf.
Qvarn, ett jernbruk i Krigsbergs socken och
Bobergs härad i Östergöthland, bar en
stångjcrns-hammare och 2 härdar, med 450 skepp:d privil.
årligt smide. Det anlades 1640 af en Nicol.
Ba-silier. Bruket bar tillräcklig egen skog, men
köper tackjern. Skeppar på Götheborg och
Stockholm, dit det bar 8 mil landväg. Hammarskatten
är 4 skepp:d 10 Iisp:d. Vid bruket finnes en skattlagd
mjölqvaro. Tillhör brukspatronen P. H. Victorin.
Ovarnar omtalas af flera slag i äldre handlingar.
Vid den tid, då qvarntullen, hvaraf
mantalspenningar sedan uppkommit, blef införd, omtalas
hand-qvarnar, såsom mycket brukliga till
husbebofs-bruk, hàsl-qvarnar, hvilka just då förbjödos,
bäc-ke-qvarnar, anlagde i små vattendrag, hvilka kunde
drifvas endast vid höst- och vårflödet, och äfven
kallades smä-qvarnar eller sqvallor, sqvalt-qvarnar,
ett ännu brukligt namn för sådana smärre
qvarn-anläggningar. Dessa sistnämnde bade äfven andra
namn, nemligen fot-qvarnar, en fota qvarnar,
fotviskor, allt benämningar med afseende på
byggnadssättet. Vdder-qvarnar funnos äfven den tiden,
och sattes, jemte de nämnde småqvarnarne, i
motsats emot odal-qvarnar, hvarmed betecknades de
Del. III. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
