Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Puke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Qviding.
Qvllle.
259
och presterskapet. Na mera är qvicktionden på
många ställen utbytt emot vissa bestämda afgifter,
genom s. k. konventioner om presträtligheterna.
Q vitling;. Denna adliga ätt stiftades af dåvarande
stats-sekreteraren vid krigs-expeditionen och R. af
N. O. Bernhard Christoffer U-, som år 1817
nppböjdes i adligt stånd. Han var född 1778,
ingick, efter slutade stadier, år 1797 i kongl,
kansliet, och befordrades efter band derinom, ända till
det vigtiga embete ban, som nyss är nämndt,
innehade. Hao utbytte det sedan emot vice
presidentskapet i kommerse-kollegiom. Afled år 1847.
Qvidinge, med annexet Sönnarslöf, I reg.
pastorat af 2:dra kl. i Cbristianstads län och Lunds
stift. Qvidinge ensamt består af 33 £ fö/m.
hemman. Arealen är 10,345 tunnl., hvaraf endast 45
äro sjöar och kärr. Det ligger 2 { mil från
Engelholm och lika långt från Helsingborg.
Folkmängden är 1,780 personer. Uppskattningsvärdet
164,300 R:dr. I socknen ligger Thomarps säteri,
anslaget till öfverste-boställe för Skånska
dragonregementet. Qvidinge bed har i historien blifvit
bekant genom det slaganfall, som d. 28 Maj 1810
här träffade kronprinsen Carl August (se detta ord).
Till minne af denna beklagansvärda händelse är
pä beden ett monument upprest. Adr. Åby.
Qvigrind betydde i forn-Svenskan en gärdesgård,
eller ett af vidjor flätadt stängsel,
dviinge, med Gryts annex, ett reg. pastorat af
2:dra kl. i Cbristianstads län och Lunds stift, 1
mil N.N.V. från Christianstad, dit det har sin
postgäng, består af 24 förrn. mtl. Arealen är 5,786
tunnl., men hvaraf 1,925 äro sjöar och kärr.
Folkmängden 898 personer. Uppskattningsvärdet
91,200 R:dr. Här ligger Hanaskogs säteri. (Se
detta ord och Gry!.)
K«ikjoks socken i Luleå fögderi af Piteå län,
annex till Jokmoks moderförsamling. Dessa begge
Lappmarker innehålla den ofantliga arealen af
3,633,614 tunnl., hvaraf väl 350,000 äro sjöar
och kärr, men hvilkas återstod likväl är stor nog
att bilda en betydlig stat. Likväl är bela denna
landssträcka upptagen endast till 26-i- mtl. med
1,525 invånare, hvaraf 545 tillhöra Qvikjok. (På
Svenska "Den forssande ån.") En mil från
kyrkan erbjuder sig en af de skönaste utsigter, från
höjden öfver Saggat-sjön, med de deromkring
liggande fjällbergen, de af gräs och löfskog beväxta
holmarna, och öfver skogsparker, genomskurna af
Tarra- och Kama-elfvarne, hvilka slingra sig i
flera krökningar, och bilda åtskilliga vattenfall. I
Qvikjok upptäcktes år 1657 Kedkeware
silfvergrufvor, som började brytas för kronans räkning,
och der man 1662 erböll 54 marker silfver.
Arbetet befanns likväl så föga lönande, att det åter
nedlades. (Se: Kedkeware.)
Qvill, ett pappersbruk i Ökna socken af
Jönköpings län; det innehafves för närvarande af
inspektören Ljung. Egendomen ar 1 mtl.
Qvill, 4 mt’. i Kràkshults socken i samma län,
hvilket 1782 bebyggdes af brukspatronen J. G.
Blohm, sora 1817, vid den genomflytande ån, an-
lade Blomsbolms pappersbruk. Hans son inrättade
bär sedan en manufaktur-smedja, ett oljeslageri
och flera andra industri-anläggningar.
<lvilla i gamla Svenskan detsamma som
upplända eld.
Q ville i ett bärad och pastorat i Bohuslän,
omkring 4 mil N. från Uddevalla, innefattar
sock-narne Qville, Sunneby och Bottna. Det begränsas
af Tanums, Bullarens, Tunge och Sotenäs härader,
och stöter i vester till hafvet; utanför kasten
ligger en stor skärgård, af hvars öar flera, såsoin
Ilamburgön, Hvalön, Kalfön, Jakobson, m. fl. äga
jordbruk, och äro lagda i hemmaotal. Hit höra de
märkvärdiga Wäderöarne, hvilkas antal skola,
enligt folksägnerna, vara lika med dagarnes i året,
och hvilken skärsamling från ålder varit en fasa
för seglame i Kattegatt. Den laudfasta delen af
häradet äger karakteren af Bohusläns kustland i
allmänhet, och utgöres af ett skoglöst landskap,
med bördiga dalar, inträngande emellan branta,
kringströdda klippor, hvilka sakna all vegetation på
vestra och södra sidorna, och å de andra
betäckas med en sparsam beklädnad af mossa och ljung.
Den östra trakten bildas af en fjällplan, som
nedstiger från Bullarens bergsbygd, och erbjuder en
öde och dyster anblick; men i brytningen
emellan denna plan och kasttrakten utbreda sig
yppiga löfskogar, hvilka bilda ett vackert afbrott mot
de branta klippväggarne å ena, och de nakna
dalarne å andra sidan. Bergen, bestående af gneis
och glimmerskiffer, uppsticka flerestädes uti
skarpa spetsar. De högsta punkterna äro de
treuddiga Öneskymtarne, som utgöra en vigtig
landkänning för seglarne i Kattegatt. Jorden består,
å nämnda bergsslätt af sandmylla, men å häradets
öfriga trakter af en styf lermylla, hvilken är så
mycket bördigare, som den till största delen
hvilar på ett lager af mergel och fossila
hafs-lemningar. Gårdarne äro till vidden ganska
inskränkta. Ilufvudsädet är korn och bafra. Jemte
jordbruket idkas fisket, såsom en betydande
binäring. Många fisklägen ligga på stranden och
öarne; de flesta bestå dock endast af en samling
major, bebodda af utfattiga fiskarefamiljer.
Hum-mer- och ostronfisket är ibland del mest lönande.
Produkterna af det förra afsättas till
Engelsmännen, som för detta ändamål bitskicka dertill
utrustade buckertar. Inbyggarne, hvilkas antal
uppgår till omkring 7,100, hafva på senare tider
kommit i mindre godt rykte för sin sedlighet; men
hvilket de sista ären på grundade skäl nppbört.
De utmärka sig för liflighet och raskhet, såsom
alla, hvilka räknas till Hattarne (se detta ord).
Qvilleboarne äro till större delen ypperlige
sjömän, och många af dem idka sjöfart på egen
hand. Häradet förer i silt sigill elt träd. Dess
gamla namn var Qvilldir.
Qville socken, moderförsamlingen i ofvannämnda
pastorat, innefattar dess norra och betydligasle del
eller omkring 2 qv.-mil, bebodd af omkring 5,500
menniskor, deraf angefär ^ äro uteslutande
sjöfarande och fiskare. Utrikes sjöfart bedrifves med
ett större antal fartyg. Socknen producerar myc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
