- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
263

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Puke ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Raab.

Rabbe.

263

Seland är 1700 förde ban skeppet Wenden, och
1712 skeppet Götha Lejon. Utmärkte sig vid
mänga tillfällen, skickades 1713, tillika med tvä
andra skepp, på en serskild expedition, då ban d.
11 Joli råkade i träffning med bela Ryska flottan,
bestående af 15 skepp och fregatter, nnderböll
striden från k). 3 om morgonen till kl. 48 onl
aftonen, och tvang fienden til) återtåg, med
iorlost af 2:ne 56-kanoners skepp. På samma resa
uppbragte ban Engelska skeppet Bollingbrock och
flera andra fartyg. Befordrades till kommendör
och afled i Carlskrona d. 1 Mars 1724. Ilan
introducerades år 1719 såsom Svensk adelsman. År 1752
intogs, på bans nummer, på riddarhuset dess brorson,

Raab. Ailiiui Julian, son af Svenske pastorn
i Revel Carl Axelsson R. Ilan var född d. 23
Juni 1703, genomgick åtskilliga civila
beställningar, blef kammarskrifvare i krigskollegium,
stads-bokhållare och kassör i Carlsbamn, rådman i
Carlskrona, amiralitets-kamrerare, öfver-kommissarie
och kammarråd, samt ändtligen 1769 landshöfding
i Kronobergs län. Ehuru ban tillträdde detta
embete i en ålder, då krafterna vanligen börja aftaga
och hvila erfordras, skötte ban det likväl med en
drift och verksamhet, som ofta förgäfves sökes
bos de unga, uppsteg hvarje morgon kl. 3, ehuru
ban ofta icke fick lägga sig förr än kl. 10 eller
11, tillbragte först ett par timmar med
bibelläsning och andaktsöfningar, sedan med
embets-gö-roinäl dagen igenom, och slutade den genom
aftonbön med barn och tjenstfolk. Under de sista 50
ären af sin lefnad bade ban 150 gånger
genomläst bibeln, således tre gånger om året. Gjorde
täta resor i länet, vanligen åkande i scbäs, med
en betjentgossc, och tog ofta in bos bönder.
Härigenom lärde ban känna tillståndet derstädes, och
hans Helulion rörnnde hemmanshäfden till åker och
ung i Kronobergs lan, som han ingaf till ständerna
1771, befanns så förträfflig, att de läto trycka
ett utdrag derur. Uppböjdes sistnämnda år i
friherrlig! stånd och blef R. af N. O. Dog d. 6 Febr.
1776. Af bans söner blef Clan Jnliob R.,
född d. 5 Aug. 1747, efler alt vid amiralitetet
hafva tjent sig upp till öfverste och R. af S. O.,
år 1769 landshöfding i Blekinge län, hvarifrån
han tog afsked 1S00. Dog d. 2 Juni 1804.

Raab, Johan Jakob, sonson till
landshöfdingen i Kronobergs län, Adam Johan R., och son
af kaptenen vid amiralitetet, Joban Erik R., var
född d. 26 Okt. 1782, åtföljde den expedition,
som år 1802 blockerade Tripolis, gjorde flera
utländska resor och vistades en lid i Italien. Blef
kapten vid amiralitetet, men tog afsked 1807. Lefde
sedan som possessionat på Göingebolm i
Christianstads län, och utmärkte sig som en ifrig
befräm-jare af allmänt nyttiga företag. Har författat
Skri/let i medborgerliga ämnen, som dock ej
utkommo förr än efter bans död, hvilken inträffade
alltför tidigt d. 1 Aug. 1837.

Raab, Axel Arvid, son af kaptenen vid
arméens flotta Axel Ulrik R., föddes på Djurgården
vid Stockholm d. 2 Juni 1793, och dog d. 20
Sept. 1836, som kapten vid topografiska korpsen

och R. af S. 0.; var känd genom sin sällsynta
mimiska talang och sin ovanliga förmåga att
föredraga Bellmans sånger. Det säges i
minnesteckningen öfver honom i sällskapet Par Bricole: "ban
var deruti en mästare, som måhända ej skall
öfverträffas, och som sent torde upphinnas. Dertill
bidrog, utom bans klara grundåsigt af föremålen,
och elt studium, som dock öfverskyldes af
impro-visatörens liflighet, dess snilles elddrag och denna
naturton i uttrycket, som konsten förgäfves
härmar. Oförgätlig äfven för den, som blott en gång
hört booom, var denna röst, som utan egentlig
klangfullhet, i artistisk mening, ehuru stark och af
omfång, ägde en i deklamatoriskt hänseende så
sällsynt böjligbet och den, för sångaren af Bellman,
så högst väsendtliga egenskap, att till en
förvånande illusion förmå härma, icke blott alla
instrumenters klang och djurs läten, men jemväl, der
sådant kräfdes, elementernas ljud, såsom vindens
sus, eldens sprakande, böljans sorl, o. s. v. —
Ännu står lefvande för vårt minne detta anlete,
regelmässigt bildadt och vanligen af ett allvarligt
uttryck, men med en sådan rörlighet, att, såsom
vi minnas, uti en af Fredmans epistlar, der icke
mindre än tjugusju personer uppträda, af hvilka
fyra olika karakterer skola betecknas i en enda
rad, bans anletsdrag, lika hastigt som orden
uttalades, förbyttes till dessa fysionomier, af hvilka
ingen ägde något tycke af den andra och
allraminst något af sångaren sjelf."

Haam, Peder MUnson, bar 1670 i Strengnäs
utgifvit: Örluga Delobook eller Den Svenska
Aker-malningen.

Rabb, Knut, omtalas ibland Erik XIV:s hoffolk,
under titeln "bofbarbierer." När Sten Eriksson
Lejonhufvud 1568 blef illa sårad af en bland Eriks
drabanter, i detsamma ban skulle laga konungen
till fånga, inbars ban i denne bardskärares bus, för
alt förbindas. I Carl IX:s Rimkrönika berättas
detta sålunda:

"Kunde dock förr icke lida,

Än herr Steen hade allareda qvida,

Ocb var buren i Knuse Bardskärares bus."

Rabbalabenuing , en masugn och
bergsmanshammare i Norbergs bergslag i Westmanland. Redan
1602 anlades hammaren. Den har 186 skepp:d
privil. slångjerns smide, hvilket skeppas på
Stockholm. Bruksstämpeln är IH inom en krets af punk-*
ter. Hammarskatten 1 skepp:d 17 Iisp:d. Ägare
herr G. Svedberg.

Rabbe, Sten af, föddes i Hedemora d. 17 Aug.
1720. Hans far var kaptenen Samuel R. och
farfader prosten Nils Rabenius. Eburu bans första
uppfostran varit riktad åt det theologiska studium,
fann han likväl snart sjelf, att detla icke
öfverensstämde med hans anlag och böjelser, hvarföre
ban egnade sig åt mathematiken,
naturkunnigheten och statsvetenskapen, ingick, efler slutade
studier, i kansli-kollegium, der han efter band
befordrades till protonotarie och slutligen till
kansliråd, förordnades till sekreterare i
sekreta-ut-skottet, der han ofta till protokollet afgaf
omständligare och väl utarbetade betänkanden,
hvil-Del. III. 34

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free