Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Puke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rabenius.
Had.
265
mästare vid hertig Carls lif-fana. Olof föddes
1730 i Romfartuna, der fadern dä var
kyrkoherde, befordrad dit, sedan ban, såsom pastor vid
norra Skånska kavalleriet, efter Pnllava slag
fallit i Rysk fångenskap, och der tillbragt 12 år.
Blef slutligen kyrkoherde i Leksand. Om banssoa,
Olof. har man, märkvärdigt nog, blott få och
torftiga underrättelser. Man vet endast, att ban år
17^2 blef promoverad till juris doktor i Upsala,
sedan akademiens ombudsman, år 1766 juris
professor och död d. 16 Maj 1772. Hans tidiga
bortgång anses såsom en af de största förluster detta
lärosäte någonsin lidit. Hans skrifter äro för det
mesta disputationer, men betraktas som dyrbara
skatter af juridisk lärdom och skarpsyDtbet. De
förnämsta äro: De Litis denunciatione; De
Matri-monto Clandestino; De Jure Civitatis; Om
Börds-rdtt; Praktisk Afhandling om klander i jordafång;
Tankar om Lagfarenhetens nu varande tillstånd i
Svea Rike, m. m. Hans yngste son,
Habenius, Lars Keorg, var född i Näs
socken vid Upsala d. 18 Jan. 1771, blef student i
Upsala 1788 och mngister 1791, jnris licentiat
1800; jurisprud. æconomiæ et commerciorum
professor 1807, hvilken plats ban innehade till 1837,
dä ban derifrån tog afsked som emeritus. Juris
doktor 1810, Led. af Vet.-societ. i Upsala, R. af
N. O., och 1834 upphöjd i adligt stånd.
Afled år 1846. Har utgifvit: Om Sadesgvarnar;
Lärobok i Svenska Kammerallagfarenheten;
Lärobok t Nationalekonomien; Lärobok i Svenska
Kyrko-lag far enheten; nio akademiska programmer, m. m.
Racka. Ibland folksägner är äfven den, att
konung Adil, af bat mot Danmark, satt en bund till
konung deröfver, men hvilken genom trolldom fått
mycket förstånd och talförmåga, så att han
kunde göra sig begriplig försitt hoffolk, hvilket
alltid bemötte bonom med stor vördnad. Kung
Racka ansågs derföre som en vis och berömlig
regent; men de andra Danska hundarna kunde ej
tåla honom, hvarföre han af dem blef ihjälbiten.
Denna fabel kan få anses som ett prof på det
inrotade nationalhatet.
Rackare betyder bödelsdräng och buddragare.
Ursprungligen hette del Bafnkarl af rafn,
liktydigt med korp, emedan en sådan gaf korparne
mat. Det brukas nu mest af pöbeln såsom ett
lågt smädeord.
Rackelhane (Tetrao bybridus, s. nrogalloides),
kallas en i senare tider, i samma mån som
tjä-drarne undanskjutits, allt mera allmänblifven
balard af orre och tjäder. Vetenskapsmän hafva
funnits, som ansett rackelhanen vara en egen
fo-gelart; men origtigt. Den innehar en
medelstorlek emellan de arter, af hvilka den utgör en
sammanblandning. Hannen är omkring 2 fot 3 tum
lång, och honan omkring 1 fot 9 lum. Båda
hafva klufven stjert, med föga ntböjda eller räta
sidopennor, samt långa tarser. Hannens färg är
svartaktig, med skön purpurglans på bals och bröst,
en hvit fläck öfver armhälen, saml svarta och
hvita, undre stjertläckare. Näbben, längre och
starkare än orrens, är ej så starkt nedböjd i spet-
sen, sora tjäderns. Honans färg är spräcklig, med
svarta och rostgula tvärband; bröstet är mörkare
och merendels rostbrunt, med länga strupfjädrar
och trubbig näbb. Rackelhanen förekommer
endast på de orter, der både tjäder och orre
anträffas, således i djupa skogar, fyllda med berg
och mossar. Synnerligast träffas ban i mellersta
delen af halfön, och vanligen der tjäderlupparne
blifvit bortskjutna, då bönorna parat sig med
orr-tuppar. Ban finnes nu pä ställen, der man icke
kände bonom för 25 år tillbaka; likväl
uppehåller ban sig icke ständigt på samma trakt, utan
ombyter vistelseort, näns spel är en blandning af
orrens och tjäderns, och består i ett rosslande
läte, likt ett upprepadt: farrfarrfarr, hvilket
slutar med en blåsning, som är starkare än orrens.
Liksom alla hybrida arter kan rackelhanen icke
fortplanta sitt slägte. Man bar aldrig sett bonom
hafva egen lek; men liksom till hämnd häröfver
infinner han sig ofta på tjäder- och orrlekar, för
att förstöra dem derigenom, att ban skingrar och
bortdrifver tupparne, och hvilket ban utan
svårighet kan göra, emedan ban med tjäderns styrka
förenar orrens djerfhet. Der rackelhanen finnes,
komma derföre lekarne merendels alltid i
oordning, hvarföre omtänksamma skyltar alltid först
söka fälla bonom. Äfven bönan parar sig aldrig,
enligt allt hvad man känner.
Rackeby, med Skalunda annex ett pastorat af
2 kl. reg. i Kållands härad af Skaraborgs län och
Skara stift. Rackeby, eller, som det äfven heter,
Ranackeby, ligger vid Wcnern, 1 mil från
Lidköping, beslår af 22 förrn, hemman, taxerade till
105,705 B:dr, och med en folkmängd af 598
personer. Arealen är 4,443 tunnl., hvaraf blott 30
äro kärr. Kyrkan är ganska gammal och dess
byggnadstid okänd. Jordmånen är i allmänhet
fruktbar. I socknen finnas flera
älderdomslemnin-gar och runstenar, hvaribland en i sjelfva
sakristians mur. N.V. ifrån kyrkan är en griftplats
och vid vägen nära Almaryd två bautastenar. I
socknen har varit ett jarlabus, som det tros,
tillhörigt folkungarne och der Westgötha-jarlarne
haft sitt säte. Lemningar deraf qvarstå vid
We-nerns strand, der nu en god bamn är, och från
hvilken under hedniska tiden en stark jernkedja
skal) hafva sträckts öfver viken ända till
Dalbonäset. — Ilar märkas för öfrigt Degeberg och
Storegården (se dessa ord) samt llunsata, som fordonv
tillhört Bååt- eller Puke-slägten och 1359 af
Ingevald Michelson köptes för 3 mark. En berr Nils
Lanrentsson i Rackeby skänkte gården år 1452 till
Gudhems kloster. Adr. Lidköpijpg.
Rackltttv, Olof Hansson, en artilleristson från
njerpe skans i Jemtland, hvilken började med att
bandia med nålar och dog 1802 som en rik
köpman i Trondhjem, bar efterlemnat ett ganska
aktadt namn, genom flera milda stiftelser, icke blott
i Norrige, utan äfven i sin födelseort, Underåkers
pastorat i Jemtland, der ban stiftat en skola,
hvartill han anslagit 13,000 R:dr B:ko.
Rad eller Ratt hade i forn-Svenskan bemärkelsen:
skyndsamt, hastigt. Del beter således i Alexander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
