Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Puke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
266
Radband.
Ragiaviaara.
den Stores kröDika: Wilin i stryda, tha komin rat.
(Viljen J strida, si kommen snart.) Hrada
betydde skynda.
Radband kallades ett band med påträdda kulor,
hvarpå katholikerne brukade tälja sina böner, och
som vanligtvis bars vid gördeln. De indelades i
två slag; det mindre kallades Rosarium Mante, och
bestod af fem större och femtio mindre kulor, de
förra för Pater Noster och de senare för Ave
Maria. Del större åter af 15 Paternoster-kulor och
100 för Ave Maria, samt kallades PsaUerium
Marin. Radbandens uppfinning tillskrifves i
allmänhet den i korstågens historia ryktbare Petrus
Ere-mita omkring 1090; men de kommo i allmännare
bruk först med 13:de århundradet. Vid bedjandet
boll man radbandet i de sammanknäppta händerna,
och lät en kula rinna ned för hvarje serskild bön.
Kulorna förfärdigades vanligtvis af träd eller sten.
De förnämare hade dock stundom desamma af ädla
stenar af stort värde.
Radeke, Joakim von, född j Meklenburg,
adlades år 1645 och var dä öfverste för ett regemente
till fots. Det säges om honom, att han "har tient
i många år, och sig emot sin fiende oförskräckt
och manligen förhollit, enkannerligen i några
särdeles och singulare acter, der ban vist profver af
dessa qvaliteter med beröm, och bär på sin kropp
nogsamma kännetekn af sitt förbollande." Ätteu
är utgången.
Rademaclier, Reinhold, en borgare från Riga,
var egentligen den, som 1656 anlade Eskilstuna
jern- och stål-manufakturverk.
RadlofT, Vredrik Wilhelm, född d. 19 Sept.
1766 i Moubijärvi socken af Finland, blef
studerande i Upsala 1782, 1788 medicine doktor,
s. ä. fältmedikus vid den bär, som sammandrogs i
Skåne, år 1790 provincialläkare på Åland och
1799 i Norrtelge distrikt af Stockholms län;
erhöll professors titel och inkallades i
vetenskapsakademien, blef 1806 medicine adjunkt och
bota-nices demonstrator i Åbo. När Finland fallit
under Ryskt välde blef ban referendarie-sekrelerare
i Finska regeringskonseljen, hvarifrån ban likväl
år 1811 för sjukligbet måste begära afsked, och
flyttade till Norrtelje, der ban någorlunda
återställdes. Sjukligheten återkom likväl, och, efter
att i flera år hafva varit död för verlden,
slocknade omsider hans lif d. 18 April 1838. R. var
en utmärkt läkare och en lika aktningsvärd som
älskvärd menniska. Ilar utgifvit: Beskrifning o/ver
Åland; Beskrifntng öfver norra delen af Stockholms
län; Underdånig berättelse om Skogshushållningen i
Tyskland; Muthmassungen über den Ursprung des
Finnischen Volks, m. m.
Radzejotvnky, Hieronyinui,
krono-underkan-sler i Polen. Afsattes år 1652 frän sin
värdighet och hans gods indrogos af Johan Casimir,
såsom denne påstod, för bans våldsamheter och
sidvördnad, men, enligt R:s försäkran, emedan ban
ej ville tåla konungens afsigter på hans fru. R.
flydde nu till Sverige, der han väl emottogs, och
sökte på allt sält reta drottning Christina till elt
krig mot Polen, hvilket likväl ej lyckades fort än
under hennes efterträdare.
Radziwil, Nicolaus, anförde Polackarne i
träffningen vid Kockenbusen i€01, der Svenskarne
blefvo tvongne till återtåg, med förlust af artilleri
och tross. Staden Wollmar, dit de retirerat,
kapitulerade kort derefter och intogs af Radziwil,
som likväl sedan lemnade bären, dels för sin
ålder, dels emedan han ej var i godt förstånd med
Kodkiewicz.
Ræfver, Thorer, af Gökhem, berättas år 981
hafva åtföljt konung Emund Slemme till
Danabol-men och omtalas år 1030 såsom lagman i
Westergötland, då han måste hafva varit en ganska
gammal man.
Rafgalen sades fordom om en till ytterlig vrede
uppbragt person.
Raflunda, med ßrösärps annex, ett pastorat af
3 kl. reg. i Albo härad af Christianstads län och
Lunds stift, ligger vid hafvet, 4 mil från
Cbri-stianstad, der det har sin postgång. Raflunda
ensamt är blott 9 förrn, hemman, uppskattade till
53,727 R:dr. Arealen är 6,110 tunnl., för det
mesta åkerjord med föga äng, men någon
tillgång pä ek- och bokskog. Folkmängden är 78a
personer. I denna socken finnes en boklund, som
i fordna dagar varit elt offerställe, och der man
tid efter annan funnit urnor ined brända ben.
Äfven träffas här åtskilliga griftbögar, och deribland
en större, hvilken, enligt sagan, skall af
sjöfarande hafva varit uppförd till hafsgudens ära. I
anledning af dessa ålderdomslemningar säger en
landtmätare, Joh. Lor. Gillberg, soin i slutet af
1760-talet utgifvit en Beskrifning öfver
Christian-slads län, att Floræus i sin Skånska Historia icke
utan skäl tyckes till denna orten föra den
Pbaë-tonska diktens ursprung.
Rnfn en utmärkt god bäst, tillhörig konung Ale
i Norrige. Denne häst tillföll den Svenske konung
Adil, då denne med sin här inföll i Norrige, samt
besegrade och dödade Ale.
Rnfn härstammade från Rörik Slanngvvanbauge, en
son till Harald Ilildelan, och skall hafva varit en
bland Islands förste bebyggare.
Rnfnen eller Rainmeu skall, enligt den fordna
folktron, skrika om nätterna i träsk och moras.
Detta skrän kom från bamnar af mördade män,
som der, utan jordfästning, blifvit nedgräfde af
sine mördare.
Rarnäs eller RaTvanäs. Se: Honungssunds
socken, Del. II, sid. 435.
Hnfyria, ett Bohuslänskt ord, med betydelsen af
tillflykt; anses bärleda sig från det Latinska
ordet refugium, med samma bemärkelse.
Haga betydde fordom detsamma som gà med
osäkra steg; säges nu ragla.
Ragatre, är en ed, som brukas å vestra kusten.
Hagiatvaara eller Hacgiswaara, ett ganska
högt fjäll i Torneå Lappmark och Jukkasjärvi
socken, 6 mil N. om kyrkan, är 2 mil långt och
bredt, med åtskilliga kullar, mellan hvilka ligga
vidsträckta slätter och mossar, men nian skog,
förr än vid bergets nedersta sluttning. Här började
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
