Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Puke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ragvald Brniaion>
RahinstrOm.
2G9
hennes fader måste lemna sitt bifall, lian
följde benne, blef höfding öfver hennes lån och dog
derstädes.
Ragvald Brusason var, enligt Dalin, en Svensk
höfding af Orkenöa jarlaslägten, oebbade, lik
många andra Svenskar, deltagit i slaget vid
Slicklar-stad, der de kämpat ander konung Olofs banér.
Våren derefter for ban till llolmgård, der ban
väl emottogs af Jaroslaw och blef anställd bland
hans landtvärnsmän. Både på denna resa, och i
nämnda slag, hade ban åtföljt Harald, en
hallbroder på mödernet till konung Olof.
Ragvald|, Nicolaus. Se: Lillie.
Ragvald|, Nicolaus, confessor generalis i
Wadstena, död 1514, bar utgifvit en Svensk
öfversättning af Mäster Peders Latinska Jungfru Mante
Yrleijrtrder; en öfversättning af Jo,sute Ho k och en
satirisk uppsats om Herra Abola alle »kämptan
m ff ek la, m. m.
Ragvald Hnaphiifde, son af Olof Näskonung,
blef, sedan Stenkilska ätten ntgålt med Inge II,
af Uppsvearne väld till konung. Westgölherne
bade deremot redan föiut valt Danske prinsen
Magnus Nilsson, hvilket val ansågs olagligt, hvarföre
Ragvald begaf sig till Westergötland, för att
omintetgöra det och der skaffa aktning åt
Uppsvear-nes urgamla rätt, att utse konung i Sverige.
Westgölherne voro emellertid ej sinnade att gifva vika,
och Ragvald blef af dem ihjelslagen vid Karleby
Länga (se detta ord), under förevändning, atl han
icke gifvit gisslan före sitt inträde inom gränsen.
Ragvald skall för öfrigt hafva varit en högväxt,
tapper och ansedd man. Hvaraf hans tillnamn
kommit är obestämdt. Några hafva velat göra det till
Knaphöfding, betecknande bans embete såsom chef
för konungens lifvakt (knapar); andra åter anse
ordet Knapböfde liktydigt med bäftig, bastig, kort
om hufvudet. — Inge I hade en son Ragvald,
med sin tredje gemål Helena, men hvilken dog
före fadern.
Ragvaldslierg, en sätesgård i Wika socken i
Dalarna, bergsfrälse, tillhörde på 1400-talet en
Botolf, och konungens fogde Jösse Finsson, i hvars
slägt det länge bibehölls, så att det först på
senare ären kommit i andra händer.
Ragvaldus. Med detta namn funnos i äldre
tider tre Svenska biskopar, nemligen: 1:o
Ragvaldus, af en adelig slägt, dekanus i Skara,
valdes till biskop derstädes efter Waldemars död
år 1252; men afled sjelf samma år. 2:o
Ragvaldus, född Westgöthe, kallades år 1250 till
Åbo biskopsstift, hvilket ban innehade till sin död
1266. Bland bans "berömliga gerningar" anföres,
att han förmått allmogen i Finland att årligen
gifva sina kyrkoherdar matikott, samt att han af
påfven Urban IV skaffat sig tillåtelse, alt vid
biskopssätet inrätta några kanikdömen. 3:o Ragvaldus,
född på Åland, valdes år 1312 till biskop i Åbo,
der han förut varit kanik; lade grunden till
slottet Knsto, som skulle blifva hans och hans
efterträdares boning och borg; men knappt bade han
börjat denna byggnad, förr än Ryssarne inföllo i
Finland, uppbrände Åbo stad och plundrade dom-
kyrkan. Biskopen bade sedan, under sin
återstående lefnad, tillräckligt att syssla med
återställandet af de skador fienden förorsakat. Dog 1321.
Rahm, Lars Krik, son till kyrkoherden i Askers
församling i Nerike, Erik Larsson Rabmstadius, var
född d. 24 Mars 1646, kom vid 20 års ålder till
Upsala, der ban prestvigdes 1670, men reste
följande året till Tyskland och blef magister i
Wittenberg. Återkommen valdes ban af
riksskattmästa-rinnan, grefvinnan Magdalena Stenbock, till
huspredikant, och blef genom benne känd vid hofvet,
samt bos enkedroltningen, som utnämnde honom
till sin hofpredikant. Kort derefter utsågs ban
till kyrkoherde i Ladugårdslands församling i
Stockholm, ined hvilken amiralitets-församlingen var
förenad. Ilan stannade dock icke länge qvar vid
dessa befattningar, ty 1680 befordrades ban till
kyrkoherde i Fogdö och Helgarö församlingar i
Södermanland, samt 10 år derefter lill domprost i
Strengnäs. Ilar var ban d. 31 Maj 1712 i fara
att drunkna, då båten omstjelptes, genom
roddarnes oförsigtighet; men R. var bestämd till ett långt
lif och räddades, ehuru hans dräng omkom. Dog
d. 21 April 1729. Har utgifvit, undertitel:
Sund-heets drufvor» bittra Yijn och Olijotrads liuffliga Saft,
m. m.; en förklaring öfver Jeremias i 182
predikningar.
Raluiiu, Cornelius, föddes d. 16 Juli 1785 i
Götheborg, der fadern, Gustaf Samuel R., var
kapten vid Götba artilleri. Redan som ung man
kände ban en innerlig kallelse, att uppträda såsom
missionär bland hedningarne, och afreste 1817 till
London, af hvars missions-sällskap ban utsågs atl,
tillika med en Engelsman, Stollybrass, afgå till
Bu-räterne, och ankom till Irkutsch d. 26 Alars 1818.
Här predikade han, sedan han bunuit lära sig det
svåra språket, ända till 1823 för Kalmuckerne
kring Sarepta och Astrakan. Sistnämnda år
kallades ban likväl lill Petersburg, emedan Ryska
regeringen ej gerna lärer sett de reformerta
mis-sionärernes verksamhet. Han qvarstannade i
sistnämnde stad till 1825, då ban anställdes som
sekreterare för utrikes brefvexlingen vid
missions-sällskapet i London, hvilken befattning han 1832
utbytte mot den af legations-predikant vid
Svenska församlingen derstädes. Blef 1840
kyrkoherde i Kalfs, Ilàkviks, Märdaklefs och Frölunda
församlingar af Göibeborgs stift. Fick straxt
derefter prost-fullmagt.
HahmstrUm, Nils Lorentz, regements-läkare
vid Helsinge regemente, född julaftonen 1792,
deltog såsoin beväringsskyldig af studerande korpsen
i Upsala i 1814 års fälttåg mot Norrige och
befordrades till fänrik, för ådagalagd skicklighet
och nit i tjensten. Insjuknad L Fredrikstad
återvände ban till Sverige och till studierna,
förordnades 1822 att förestå provincial-läkaretjensten på
Oland, der ban organiserade sjukhuset i Borgholm,
och promoverades s. å. till medicine doktor.
Något uppseende väckte år 1824 en emot bonom
anställd rättegång, som hade följande anledning:
ban beordrades nemligen, såsom bataljons-läkare
vid Helsinge regemente, atl, med en 765 man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
