Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Puke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
RaiMberg.
Rappedad.
279
ken. Andra antaga dock med större skäl, at! det
härleder sig frän nägon utmärkt furste, som betat
Hane. men hvars namn försvunnit ur den
upptecknade historien.
Ba|mberg, med Möltorps annex, ett konsist,
pastorat af 2 kl. i Wadsbo härad, Skaraborgs län
och Skara stift, 2 mil från Sköfde. Utgör 3! £
mtl. med en folkmängd af 2,086 personer och ett
oppskattniogsvärde af 204,475 R:dr. Arealen är
23,536 tunnl., hvaraf 2,630 äro sjöar och kärr.
Socknen Iros ba fått sitt namn af Ranes kulle,
der kämpen eller fylkiskonungen Råne skall vara
begrafven. Kyrkan, som är mycket gammal och
nppförd af gråsten, tillbyggdes 1760. Inom
socknen ligger sjön Örlen, 1 mil lång och 305 fot
öfver hafvet med ganska vackra stränder. Här
märkas Artekärrs och Mossebos säterier. Det
förstnämnda 1 mtl. med säg och qvarn, är
regements-skrifvare-boställe vid Skaraborgs regemente. Adr.
Carlsborg.
Ransäter, ett annex till Kilns preb. pastorat af
Carlstads stift, 5 mil från sistnämnda stad, utgör
med Öfra Ullerud 29 mtl., och en areal af 73,572
tonni., hvaraf 1,275 endast inom Ransäters socken
äro sjöar och kärr. Uppskaltningsvärdet af
sistnämnda socken är 387,755 R:dr och folkmängden
2,11 ti personer. Kyrkan byggdes af borgmästaren
Jean Börjesson för hans bruksfolks räkning och
invigdes d. 26 Juli 1672, men tornet erhöll
kyrkan först tio år senare. Derinom ligga Munk/orts
bruk och
llansiiter, anlagdt af den ofvannämnde
borgmästaren Börjesson. Det delas i öfre, mellan och
nedre Ransäter. Hvartdera bar 2 härdar och smida
det första 1,400 och de två senare 975 skepp:d,
båda af köpt tackjern. Afsättningsorten är
Götheborg. Mellan-Ransäter ägdes af brukspatronen
I). Dalin, de andra båda af intressenter. Öfra
Ransäter bar till bruksstämpel IGG, mellan R. F
och EF, samt Nedra Ransäter HK.
Ranliow, Daniel, af llolsteinsk ätt, född år
1529 och fällöfverste emot Sverige, under det
blodiga nordiska 7-åra-kriget 1563 — 1570,
sammandrabbade ofta med konung Erik XIV:s trupper,
och var merändels alltid segrare. Försl emot
slutet af bans bana blef lyckan bonom ogunstig. Ilan
slöt den förra under belägringen af Warbergs
fästning i Nov. 1569, då ban, stående på ett
litet skär, och betraktande försvarsverken å slottet,
träffades af en kanonkula. Klippan fick, efter den
fallne fältherren, namnet Danielsklippan, hvilket
den ännu i dag bibehåller. En Henrik R. var
Danskt sändebud vid mötet i Stettin. En
Mel-clier R. stupade vid en stormning på Kalmar
16tl.
Ranunckel (Ranunculus) ett mångartadt örtslägte
tillhörigt mångmänningarnes klass. Dess arter äro
i allmänhet lågväxta, hafva gula oeh hvita
blommor, och fröna sitta i en druflik klase. Alla
innehålla de en skarp vätska, hvarföre de skys af
betande kreatur.
Rappe, Henrik, bette förut Rapp, men
enligt andra uppgifter Rape, ovisst antingen ban var
född Svensk eller Tysk, fcom 1635 i Svensk tjenst
och blef general-auditör vid Lifländska arméen, i
hvilken beställning han adlades 1675. Hans son,
Kr i k H., blef, såsom löjtnant vid Kronobergs
regemente, fången vid Pultava, tog afsked efter
hemkomsten och dog 1737, vid 52 års ålder.
Hans son,
Rappe, Christoffer Johan, var född d. 15
Jan. 1719, ingick i Götha hofrätt och sedan i den
i Åbo, der ban år 1756 var hofrättsråd. Han var
ganska betydande som riksdagsman vid sistnämnda
års riksdag, bade stor inflytelse på sitt parli,
Hattarna, och var en bland hofvets häftigaste
motståndare. Anses som upphofsman till det bekanta
tjenstebetänkandet, som mycket tadlades, men
hvilket bos bonom bärüöt från de bästa afsigter.
Sedan R. insett sitt misstag, slöt ban sig till
hofvet och åtnjöt af det flera ynnestbevis, pryddes
med N. O. 1767 och blef 1769 landshöfding i
Åbo och Björneborgs län. Denna utnämning var
belöningen för de allvarsamma anmärkningar ban,
vid sistnämnda års riksdag, skrifvit emot rådet
och som föranledde dess afsättning. Tvenne år
senare återkom likväl det då slagna partiet till
väldet och R. hade allt att frukta af dess hämd.
Det förekoms likväl genom revolutionen 1772, och
R., en bland den s. k. frihetstidens fordne
väldigaste kämpar, var nu den förste, som på
riddarhuset uppstod att prisa dess undergång. Denna
förändring i åsigter var likväl bos honom en följd,
icke af lycksökeri, utan af öfvertygelse. Han var
sträng i sina tänkesätt och derföre sträng i sitt
embete, men värderad af alla som stodo med
bonom i något förhållande och älskad i sitt län,
hvars delning han föreslog såsom för stort, att
nf en kunna skötas väl. Var en god stilist och
har, utom de ofvannämnda riksdagsskrifterna och
några andra dylika, utgifvit: En Frihelsriddares
patriotiska echo af Öfverste Pechlins volum om
vira lagars verkställighet. Gustaf III, som värderade
honom, utnämnde bonom 1775 till Kom. af N. 0.
och skickade riksrådet Ribbing enkom till Finland
för att dubba booom. Denne hade varit bans
politiske fiende, såsom ett af de licentierade
riksråden, och sade derföre till konungen, då ban fick
detta uppdrag: "Det är mig kärt, ty jag är
skyldig honom slängar sedan Norrköpings riksdag."
Konungen bade förut 1771 uppböjt bonom, jemte
bans broder (se nedanföre), i friherrlig! stånd, men
som ban dog barnlös d. 20 Dec. 1776, utgick
hans friberrliga ätt med bonom. Yngre brodern,
Rappe, Carl, föddes d. 13 Sept. 1721. Gick
den militära banan och blef 1735 volontär vid
Smålands kavalleri, tog afsked som sekund-major
1760, men erhöll följande året S. O. och blef 1769
löjtnant vid lifdrabant-korpsen, öfverste för
Smålands kavalleri, general-major, general-löjtnant och
1774 landshöfding i Kalmar län, hvarifrån han fick
tjenstfrihet 1781 och dog d. 3 Okt. 1790.
Rapper, en öfversättning af det Tyska Rapier,
användes fordom för svärd.
Rappestad, med Sjögestads annex, ett konsist,
pastorat af 2 kl. i Walkebo härad af Linköpings
Del. III. 36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
