- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
301

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Remedium ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Re|in|s.

Repellerande.

301

nedbäddade Lappen, som dä ej bar annan råd, än
vända akkjan öfver sig, (ill dess djuret äter
blifver fogligt. De tama renarne vallas ständigt ute,
och komma aldrig nnder tak. De flyttas frän ena
trakten till den andra, efter som betet fordrar.
Renata, dotter af hertig Frantz af Lothriagen,
född 1543 och död 1602, bar blifvit känd i
Svenska historien genom Erik XIV.s frieri lill henne,
lian bade hört benne berömmas för sin skönhet
och hjertats egenskaper, hvartill kom, att bon var
dotterdotter ät Christian Tyrann, och således bade
arfsanspråk på Danmark och Norrige. Han började
derföre underhandlingar vid Lothringska hofvet,
hvartill ban bade en serskild orsak, emedan ban
hoppades derigenom rela Elisabeths of Eogland
svartsjuka och förmå henne till större
medgörlig-bet. Alltsammans stannade likväl vid blotta
nego-ciationerna. Prinsessan förmälles sedan 1567 med
iiertig Wilhelm V af Bayern och blef stammoder
for det är 1778 utslocknade Cbor-Bayerska huset.

Renfana (Tanacetum vulgäre), är en stinkande,
bitter ört-växt, som träffas i skogsbygder vid
åkerrenar och gärdesgårdar. Den ätes af alla våra
gräsätande husdjur. I medicin användes denna ört
emot mask- och kolikplågor. Ikled bladen kan man
farga grönt, äfvensom citrongult. Växten bär
äfven i olika provinser namnet Bairam, Däsenegräs
och Ölgräs.

Reni eller Häng, med Stora Hammars annex,
ett reg. pastorat af 2 kl. i Skytts bärad,
Malmöbos län och Lunds stift, 2 mil från Malmö, vid
hafvet, beslår af 13£ bemman, uppskattade till
112,770 R:dr, med en folkmängd af 540
personer. Arealen är 3,657 tunnl. Socknen beslår af
eo mager och sandig åker, men en ga^ka bördig
ängsmark. Der ligger Fred,skog, 1 mtl. skatte,
som bar det besynnerliga privilegium, att de
kringliggande grannarna äro skyldige att underhålla alla
gärdesgårdar omkring hemmanets ägor. Adr.
Trelleborg.

Renliorn, Olof Bidenius, borgmästare, har
blifvit kand såsoip aktör emot de vid 1756 års
riksdag tilltalade och dömde, Brahe, Horn, m. fl.

Henkafle (Alopecurus agrestis) är ett mera
sällsynt förekommande grässlag med ettårig rot. Det
växer i Skåne, på Gottland orh Öland. Vippaxen
äro blågröna och sluiligen rödbruna med länga
krökta borst. Det blommar i Juni och Juli och
mognar i påföljande månader.

Renniagt kallas af Lapparne en skara af
renar, och der en sådan tågat fram, uppkommer,
genom djurens trampning i snön, en väg,
jemförlig med den bästa landsväg.

Renuionsa (Lichen Rangeferinus, s. cladonia
Ran-giferina), en allmänt känd laf, hvilken träffas
öfver hela Sverige, men lill största ymnigbet i de
nordligaste delarne deraf, hvarest den är
oundgänglig för dessa trakters befolkning. Den utgör
nemligen renarnes hufvudsakliga födoämne, särdeles
under vintern, då den af dem uppskrapas under
snön. Den ar der så färdig att växa, att då skog
ofbrinner, betäckes inom kort det afsvedda fallet
af renmossa. Den enda missväxt, som kan träffa

Lappen, är då renmossan, genom för djnp snö
med skare, blifver otillgänglig för hans renar,
och dä han icke bar annan utväg att föda dessa,
än att genom fällandet af skog bereda dem en
sparsam eäring af trädlafvar. Der renlafven
af-betas, tillväxer den trögare än på nya fält. För
att åter blifva duglig till godt bete, skall den
i fjällen behöfva sju och nedom fjellen fem år,
samt ända till tolf à femton år för alt blifva
fullmogen. Nybyggarne i Lappmarken insamla ock
densamma till vinterföda åt sin boskap, särdeles
kor, hvilka deraf mjölka ymnigt. Innan dessa
senare dock vilja njuta den, måste den uppblandas
ined andra födoämnen. Renmossan är i missväxtår
ett ganska tjenligt nödbrödsämne. För att tjena
till sådant måste den förvällas, derpå torkas och
malas till mjöl. I medicin är den föga eller intet
användbar.

Renuelanda, ett af anuexen till Ilögsäters
moderförsamling i Elfsborgs läs, 4J mil från
Uddevalla, består af 19 | bemman, uppskattade till
69,956 R:dr. Är 1839 var folkmängden 660
personer. Arealen är 12,821 tunnl., hvaraf 670
beslår af sjöar och kärr.
Reuner, Michael, har 1690 i Åbo utgifvit:

Tårar vid C/irmli kors.
RennenlOr, med Ysby annex, ett reg. pastorat
af 3 kl. i Ilöks bärad af Halmstads län och
Götheborg? slift, ‡ mil från Laholm, der det bar
sin postgång, beslår af 25 förrn. mtl. med 86,662
R:dr uppskatlningsvärde. Folkmängden är 1,290
personer. Arealen är 16,570 tunnl. hvaraf 780
äro sjöar och kärr. Ligger vid Laga-åns södra
strand. Marken består till en stor del af
ljunghedar med flygsand, meo icke desto mindre
fram-alstrar jorden i allmänhet nog spannmål till
invånarnes behof. Kyrkan, som är gammal och byggd
af gråsten, undergick pä 1750-talet en betydlig
reparation. Blaod dess märkvärdigheter är en kalk
af antik lörm, ett af 30-åriga krigets byten och
skänkt till kyrkan. Här ligger Pehrslorps säteri,
6^ oförm., inen 2 förrn., mtl., som bar en
ansenlig ek- och bokskog. På dess ägor ligger en
sjö af s. n. med en ö, hvarest fordom stått en
borg, efter hvilken man för icke 40 år sedan
upptäckte betydliga ruiner, och dit en bro fört från
fasta landet, hvaraf lemningar ännu vid klart
väder syoas i vattnet. Adr. Laholm.
HeuNtad, ett frälse-säteri om mtl., i
Svansbals socken i Öslergöthland, med underlydande 10
bondhemman, bar en ganska vacker belägenhet vid
sjön Tåkern. Ilolinlendenten Z. Reenberg erhöll
säteri-frihet derå 1680.
Henntorps hylla eller masugn i Månsarps socken
i Jönköpings län, privilegierades 1618, dömdes
till ödesmål 1706, men upptogs åter 20 år
derefter.

Repellerande kallas de jernmalmer, som föga
eller intet dragas af magneten, förr än efter
någon beredning genom eldens verkan, och tillkomst
af elt brännbart ämne. Af detta slag äro de
mycket brunslensbaltiga ifrån Klapperud pä Dalsland
och från Skidberget i Leksands sockcn. Somliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free